Matteus 14
Svenska Folkbibeln
Johannes Döparens död
14 Vid den tiden fick landsfursten Herodes[a] höra ryktet om Jesus, 2 och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen som har uppstått från de döda, och därför verkar dessa krafter i honom."
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse för Herodias skull, som var gift med hans bror Filippus. 4 Ty Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet[b] för dig att ha henne." 5 Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket, eftersom man ansåg att Johannes var en profet. 6 Så kom Herodes födelsedag, och Herodias dotter dansade inför gästerna. Herodes blev mycket förtjust 7 och svor på att han skulle ge henne vad hon än begärde. 8 Hon intalades då av sin mor att säga: "Ge mig här på ett fat Johannes Döparens huvud!" 9 Fastän kungen var bedrövad över sin ed inför gästerna, befallde han att hon skulle få det. 10 Och han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Man bar in Johannes huvud på ett fat och gav det åt den lilla flickan, och hon bar det till sin mamma. 12 Johannes lärjungar kom och tog den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade alltsammans för Jesus.
Jesus mättar fem tusen män
13 När Jesus hörde detta, for han med båt därifrån till en enslig plats, där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten, fick han se en stor folkskara, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem. 15 På kvällen kom lärjungarna fram till honom och sade: "Platsen här ligger ensligt till, och det är redan sent. Sänd i väg folket, så att de kan gå in i byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har bara fem bröd och två fiskar här." 18 Han sade: "Hämta hit dem till mig." 19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud,[c] bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och lärjungarna plockade upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22 Strax därefter befallde han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 Sedan gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be. När det blev kväll, var han ensam där. 24 Båten befann sig redan många stadier[d] från land och var hårt ansatt av vågorna, eftersom vinden låg emot. 25 Vid fjärde nattväkten[e] kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är en vålnad." Och de skrek, så rädda var de. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna. Det är jag. Var inte rädda."
28 Petrus sade: "Herre, om det är du, så befall att jag skall komma till dig på vattnet." 29 Jesus sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. 30 Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: "Herre, hjälp mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son."
Sjuka förs till Jesus
34 När de hade farit över sjön, lade de till vid Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36 och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.
Footnotes
- Matteus 14:1 landsfursten Herodes Antipas, som regerade över Galileen och Pereen, kallas här "tetrark" (grek.), som ursprungligen betecknar furste över fjärdedelen av ett rike. Han lät fängsla och avrätta Johannes Döparen (14:3f.). Jesus talar om honom som "den räven" (Luk 13:32). Herodes blev avsatt av romarna år 39.
- Matteus 14:4 inte tillåtet enligt Mose lag (3 Mos 18:16).
- Matteus 14:19 tackade Gud Bordsbönen, "välsignelsen", frambars vanligtvis i lovprisningens form (Apg 27:35).
- Matteus 14:24 stadier Se Sakupplysning.
- Matteus 14:25 fjärde nattväkten Se Sakupplysning.
Matthew 14
King James Version
14 At that time Herod the tetrarch heard of the fame of Jesus,
2 And said unto his servants, This is John the Baptist; he is risen from the dead; and therefore mighty works do shew forth themselves in him.
3 For Herod had laid hold on John, and bound him, and put him in prison for Herodias' sake, his brother Philip's wife.
4 For John said unto him, It is not lawful for thee to have her.
5 And when he would have put him to death, he feared the multitude, because they counted him as a prophet.
6 But when Herod's birthday was kept, the daughter of Herodias danced before them, and pleased Herod.
7 Whereupon he promised with an oath to give her whatsoever she would ask.
8 And she, being before instructed of her mother, said, Give me here John Baptist's head in a charger.
9 And the king was sorry: nevertheless for the oath's sake, and them which sat with him at meat, he commanded it to be given her.
10 And he sent, and beheaded John in the prison.
11 And his head was brought in a charger, and given to the damsel: and she brought it to her mother.
12 And his disciples came, and took up the body, and buried it, and went and told Jesus.
13 When Jesus heard of it, he departed thence by ship into a desert place apart: and when the people had heard thereof, they followed him on foot out of the cities.
14 And Jesus went forth, and saw a great multitude, and was moved with compassion toward them, and he healed their sick.
15 And when it was evening, his disciples came to him, saying, This is a desert place, and the time is now past; send the multitude away, that they may go into the villages, and buy themselves victuals.
16 But Jesus said unto them, They need not depart; give ye them to eat.
17 And they say unto him, We have here but five loaves, and two fishes.
18 He said, Bring them hither to me.
19 And he commanded the multitude to sit down on the grass, and took the five loaves, and the two fishes, and looking up to heaven, he blessed, and brake, and gave the loaves to his disciples, and the disciples to the multitude.
20 And they did all eat, and were filled: and they took up of the fragments that remained twelve baskets full.
21 And they that had eaten were about five thousand men, beside women and children.
22 And straightway Jesus constrained his disciples to get into a ship, and to go before him unto the other side, while he sent the multitudes away.
23 And when he had sent the multitudes away, he went up into a mountain apart to pray: and when the evening was come, he was there alone.
24 But the ship was now in the midst of the sea, tossed with waves: for the wind was contrary.
25 And in the fourth watch of the night Jesus went unto them, walking on the sea.
26 And when the disciples saw him walking on the sea, they were troubled, saying, It is a spirit; and they cried out for fear.
27 But straightway Jesus spake unto them, saying, Be of good cheer; it is I; be not afraid.
28 And Peter answered him and said, Lord, if it be thou, bid me come unto thee on the water.
29 And he said, Come. And when Peter was come down out of the ship, he walked on the water, to go to Jesus.
30 But when he saw the wind boisterous, he was afraid; and beginning to sink, he cried, saying, Lord, save me.
31 And immediately Jesus stretched forth his hand, and caught him, and said unto him, O thou of little faith, wherefore didst thou doubt?
32 And when they were come into the ship, the wind ceased.
33 Then they that were in the ship came and worshipped him, saying, Of a truth thou art the Son of God.
34 And when they were gone over, they came into the land of Gennesaret.
35 And when the men of that place had knowledge of him, they sent out into all that country round about, and brought unto him all that were diseased;
36 And besought him that they might only touch the hem of his garment: and as many as touched were made perfectly whole.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln