Matteo 25
La Nuova Diodati
25 «Allora il regno dei cieli sarà simile a dieci vergini le quali, prese le loro lampade, uscirono fuori incontro allo sposo.
2 Or cinque di loro erano avvedute e cinque stolte.
3 Le stolte, nel prendere le loro lampade, non presero con sé l'olio;
4 le avvedute, invece, insieme alle lampade, presero anche l'olio nei loro vasi.
5 Ora, siccome lo sposo tardava si assopirono tutte e si addormentarono.
6 E sulla mezzanotte si levò un grido: "Ecco, arriva lo sposo, uscitegli incontro!"
7 Allora tutte quelle vergini si destarono e prepararono le loro lampade.
8 E le stolte dissero alle avvedute: "Dateci del vostro olio, perché le nostre lampade stanno per spegnersi".
9 Ma le avvedute, rispondendo. dissero: "No, perché non basterebbe né a noi né a voi; andate piuttosto dai venditori e compratene".
10 Ora, mentre quelle andavano a comprarne, arrivò lo sposo; le vergini che erano pronte entrarono con lui per le nozze; e la porta fu chiusa.
11 Piú tardi giunsero anche le altre vergini, dicendo: "Signore, signore, aprici".
12 Ma egli, rispondendo, disse: "in verità vi dico che non vi conosco"
13 Vegliate dunque, perché non sapete né il giorno, né l'ora in cui il Figlio dell'uomo verrà».
14 «Inoltre il regno dei cieli è simile a un uomo che, partendo per un viaggio chiamò i suoi servi e affidò loro i suoi beni.
15 A uno diede cinque talenti, a un altro due e a un altro uno, a ciascuno secondo la sua capacità; e subito partí.
16 Ora colui che aveva ricevuto i cinque talenti, andò e trafficò con essi e ne guadagnò altri cinque.
17 Similmente anche quello dei due ne guadagnò altri due.
18 Ma colui che ne aveva ricevuto uno andò, fece una buca in terra e nascose il denaro del suo signore.
19 Ora, dopo molto tempo, ritornò il signore di quei servi e fece i conti con loro.
20 E colui che aveva ricevuto i cinque talenti si fece avanti e ne presentò altri cinque, dicendo: "Signore, tu mi affidasti cinque talenti, ecco, con quelli ne ho guadagnati altri cinque
21 E il suo signore gli disse: "Bene, buono e fedele servo; tu sei stato fedele in poca cosa, io ti costituirò sopra molte cose; entra nella gioia del tuo signore".
22 Poi venne anche colui che aveva ricevuto i due talenti e disse: "Signore, tu mi affidasti due talenti; ecco, con quelli ne ho guadagnati altri due".
23 Il suo signore gli disse: "Bene, buono e fedele servo; tu sei stato fedele in poca cosa, io ti costituirò sopra molte cose; entra nella gioia del tuo signore".
24 Infine venne anche colui che aveva ricevuto un solo talento e disse: "Signore, io sapevo bene che tu sei un uomo aspro, che mieti dove non hai seminato e raccogli dove non hai sparso;
25 perciò ho avuto paura e sono andato a nascondere il tuo talento sotto terra; ecco te lo restituisco"
26 E il suo signore rispondendo, gli disse: "Malvagio e indolente servo, tu sapevi che io mieto dove non ho seminato e raccolgo dove non ho sparso;
27 tu avresti dovuto affidare il mio denaro ai banchieri e cosí, al mio ritorno, l'avrei riscosso con l'interesse.
28 Toglietegli dunque il talento e datelo a colui che ha i dieci talenti.
29 Poiché a chiunque ha, sarà dato e sovrabbonderà, ma a chi non ha gli sarà tolto anche quello che ha.
30 E gettate questo servo inutile nelle tenebre di fuori. Lí sarà il pianto e lo stridor di denti».
31 «Ora, quando il Figlio dell'uomo verrà nella sua gloria con tutti i santi angeli, allora si siederà sul trono della sua gloria.
32 E tutte le genti saranno radunate davanti a lui; ed egli separerà gli uni dagli altri, come il pastore separa le pecore dai capri.
33 E metterà le pecore alla sua destra e i capri alla sinistra.
34 Allora il Re dirà a coloro che saranno alla sua destra: "Venite, benedetti del Padre mio; ricevete in eredità il regno che vi è stato preparato sin dalla fondazione del mondo.
35 Poiché ebbi fame e mi deste da mangiare, ebbi sete e mi deste da bere; fui forestiero e mi accoglieste,
36 fui ignudo e mi rivestiste, fui infermo e mi visitaste, fui in prigione e veniste a trovarmi".
37 Allora i giusti gli risponderanno, dicendo: "Signore, quando ti abbiamo visto affamato e ti abbiamo dato da mangiare? O assetato e ti abbiamo dato da bere?
38 E quando ti abbiamo visto forestiero e ti abbiamo ospitato? O ignudo e ti abbiamo rivestito?
39 E quando ti abbiamo visto infermo, o in prigione e siamo venuti a visitarti?"
40 E il Re, rispondendo, dirà loro: "in verità vi dico: tutte le volte che l'avete fatto ad uno di questi miei minimi fratelli, l'avete fatto a me".
41 Allora egli dirà ancora a coloro che saranno a sinistra: "Andate via da me maledetti, nel fuoco eterno che è stato preparato per il diavolo e per i suoi angeli.
42 Poiché ebbi fame e non mi deste da mangiare, ebbi sete e non mi deste da bere
43 fui forestiero e non mi accoglieste, ignudo e non mi rivestiste, infermo e in prigione e non mi visitaste".
44 Allora anche questi gli risponderanno, dicendo: "Signore, quando ti abbiamo visto affamato, o assetato, o forestiero, o ignudo, o infermo, o in prigione e non ti abbiamo soccorso?".
45 Allora egli risponderà loro dicendo: "in verità vi dico: tutte le volte che non l'avete fatto a uno di questi minimi, non l'avete fatto neppure a me
46 E questi andranno nelle pene eterne e i giusti nella vita eterna»,
Matteus 25
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om de tio brudtärnorna
25 Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor tog sina oljelampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem kloka. 3 De fem oförståndiga tog med sig lamporna men ingen olja, 4 medan de kloka hade både oljekrukor och lampor. 5 När brudgummen sedan dröjde, blev de så trötta att de somnade.
6 Men vid midnatt väcktes de av ett rop: ’Brudgummen kommer! Kom ut och välkomna honom!’
7 Alla flickorna skyndade sig genast upp och gjorde i ordning sina lampor. 8 Men de fem som inte hade någon extra olja bad att de andra skulle dela med sig, eftersom deras lampor slocknade. 9 Då svarade de andra: ’Vi har inte så mycket att det räcker till er också. Gå iväg till dem som säljer olja och köp det ni behöver!’
10 Men medan de var borta och köpte olja, kom brudgummen. De som var beredda fick då följa med honom in till bröllopsfesten, och porten låstes.
11 Efter en stund kom de fem andra tillbaka och ropade: ’Herre, Herre, öppna för oss!’ 12 Men då ropade han tillbaka: ’Sannerligen säger jag er: jag känner er inte!’
13 Håll er därför vakna, för ni vet inte dagen eller timmen.
Liknelsen om de tre förvaltarna
(Luk 19:12-27)
14 Det blir nämligen som när en man reste utomlands. Han samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta. 15 Till den ene gav han fem säckar med pengar[a], till den andre två säckar och till den tredje en säck, allt efter deras förmåga. Sedan reste han. 16 Mannen som hade fått fem säckar började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop fem säckar till. 17 Mannen som hade fått två säckar gjorde likadant och tjänade ihop två säckar till. 18 Men den man som hade fått bara en säck gick och grävde en grop i marken och gömde sin herres pengar.
19 Efter en lång tid kom deras herre tillbaka och bad dem om redovisning. 20 Den man som hade fått fem säckar med pengar kom då och gav honom tio säckar tillbaka och sa: ’Herre, du gav mig fem säckar med pengar. Här har jag tjänat ihop fem till.’
21 ’Bra!’ sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med din herre!’
22 Sedan kom den man fram som hade fått två säckar med pengar, och han rapporterade: ’Herre, du gav mig två säckar med pengar att förvalta, och jag har tjänat ihop två till.’
23 ’Bra!’ sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med din herre!’
24 Till sist kom den man fram som bara hade fått en säck med pengar, och han sa: ’Herre, jag vet att du är en hård man. Du skördar där du inte har sått och samlar ihop sådant du inte har planterat. 25 Därför vågade jag inte ge mig in i några affärer, utan grävde ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!’
26 Men hans herre svarade: ’Du är en ond och lat tjänare! Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar ihop sådant jag inte har planterat. 27 Då borde du åtminstone ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka.
28 Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sin penningsäck. 29 För den som har ska få ännu mer. Men den som inte har, han ska bli fråntagen till och med det han har. 30 Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder.’
Den slutliga domen
31 När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Alla folk ska samlas inför honom, och han ska dela in människorna i två grupper, som när en herde skiljer fåren från getterna. 33 Fåren ska han ställa på sin högra sida och getterna på sin vänstra.
34 Sedan ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: ’Kom alla ni som min Fader har välsignat. Gå in i det rike som ända från världens skapelse har gjorts i ordning åt er. 35 Jag var hungrig, och ni gav mig mat. Jag var törstig, och ni gav mig att dricka. Jag var en främling, och ni öppnade era hem för mig. 36 Jag var naken, och ni gav mig kläder. Jag var sjuk, och ni tog hand om mig. Jag var i fängelse, och ni besökte mig.’
37 Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka? 38 När såg vi dig som främling och hjälpte dig, eller naken och gav dig kläder? 39 När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’
40 Och Kungen ska svara dem: ’Sannerligen säger jag er: när ni gjorde detta för någon av mina minsta bröder[b], då gjorde ni det för mig.’
41 Efter det ska Kungen vända sig till dem som står på den vänstra sidan och säga: ’Gå bort från mig alla ni som är förbannade. Gå bort till den eviga eld som har gjorts i ordning åt djävulen och hans änglar. 42 Jag var hungrig, men ni gav mig ingen mat. Jag var törstig, men ni gav mig inget att dricka. 43 Jag var främling, men ni gav mig inget husrum. Jag var naken, men ni gav mig inga kläder. Jag var sjuk och i fängelse, men ni besökte mig inte.’
44 Då kommer de också att fråga: ’Herre, har vi någonsin sett att du var hungrig eller törstig, eller att du var en främling, eller att du var naken eller sjuk eller i fängelse utan att vi hjälpte dig?’
45 Och Kungen ska svara dem: ’Sannerligen säger jag er: vad ni inte gjorde för någon av mina minsta, det gjorde ni inte för mig.’
46 Och de ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”
Copyright © 1991 by La Buona Novella s.c.r.l.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.