Add parallel Print Page Options

28 När Jesus sedan kom hem och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den?”

29 Jesus svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut genom bön.[a]

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Matt 17:22-23; Luk 9:43-45)

30 Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han försökte undvika att det skulle bli känt, 31 eftersom han undervisade sina lärjungar.

Han sa: ”Människosonen ska överlämnas till människorna, och de kommer att döda honom, men efter tre[b] dagar ska han uppstå från de döda.”

32 Men de förstod inte vad han talade om, och de vågade inte fråga heller.

Jesus förklarar vem som är störst

(Matt 18:1-5; Luk 9:46-48)

33 Så kom de till Kafarnaum, och när de var hemma, frågade han dem: ”Vad pratade ni om på vägen?” 34 Men de teg, för de hade diskuterat vem av dem som var störst.

35 Då satte han sig ner och bad de tolv att komma till honom, och han sa till dem: ”Den som vill vara den främste måste göra sig minst och bli allas tjänare.”

36 Sedan tog han ett barn och ställde det mitt ibland dem, lade armen om barnet och sa: 37 ”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig.”

Lärjungarna förbjuder en man att göra under i Jesus namn

(Matt 10:42; Luk 9:49-50)

38 Johannes sa till Jesus: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte var en av oss försökte vi stoppa honom.”

39 Då sa Jesus: ”Låt honom hållas. Ingen som gör under i mitt namn kan plötsligt efteråt börja tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss, han är för oss. 41 Sannerligen säger jag er: om någon bara ger er ett glas vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus, så ska han inte gå miste om sin lön.

Jesus varnar för förförelser

(Matt 18:8-9; Luk 17:1-2)

42 Om någon förför en av dessa små som tror på mig, så skulle det vara bättre för den personen att kastas i havet med en kvarnsten runt halsen. 43 Om din hand förför dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet stympad, än att ha båda händerna i behåll och hamna i Gehenna[c], i den eld som aldrig slocknar.[d] 45 Och om din fot förför dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet handikappad, än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna.[e]

47 Om ditt öga förför dig, så riv ut det. Det är bättre att gå in i Guds rike enögd, än att ha båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, 48 där

’deras maskar aldrig ska dö
    och deras eld aldrig släckas.’ [f]

49 Alla måste saltas genom eld.[g] 50 Salt är bra, men till vilken nytta är saltet om det har förlorat sin kraft? Kan man få det salt igen? Bevara er sälta och lev i fred med varandra!”[h]

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:29 En del handskrifter lägger till och fasta.
  2. 9:31 Se not till 8:31.
  3. 9:43 Se not till Matt 5:21.
  4. 9:43 Istället för den sista frasen har en del handskrifter med v. 44, som är identisk med v. 48.
  5. 9:45 En del handskrifter har med v. 46 som är identisk med v. 48.
  6. 9:48 Se Jes 66:24.
  7. 9:49 En del handskrifter tillägger: och varje offer måste först saltas. Jfr 3 Mos 2:13, där man saltar det kött som skulle offras i eld till Gud. Elden användes också för att rena metaller, och var en bild på lidande.
  8. 9:50 Saltet var, förutom smaksättning och sina konserverande egenskaper och sin förmåga att hindra förruttnelse, också förknippat med gemenskap. De som åt salt tillsammans vid en måltid, levde i fred med varandra.