Print Page Options

Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.

Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.

Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»

Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.

Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --

Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.

Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.

Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.

Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.

10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.

11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»

12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.

13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.

14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,

15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.

16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;

17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);

18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren

19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.

21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.

22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.

23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?

24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;

25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.

26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --

27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.

28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;

29 men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.»

30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.

31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.

32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»

33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»

34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!

35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»

Jesus botar en man med en vanställd hand på sabbatsdagen

Medan Jesus var i Kafarnaum gick han som vanligt till synagogan. Där lade han märke till en man som hade en vanställd hand.

Eftersom det var sabbatsdag höll Jesu fiender noga ögonen på honom. Skulle han våga bota mannens hand? I så fall fick de något att anklaga honom för.

Jesus bad mannen att resa sig så att alla kunde se honom.

Sedan vände han sig till de närvarande och frågade: Är sabbatsdagen en dag då man får göra gott eller inte? Eller är det en dag då man ska rädda människoliv eller förgöra människoliv? Men ingen ville svara honom.

Då såg han förargat på dem för han var djupt bedrövad över deras likgiltighet för människornas nöd, och han sa till mannen: Sträck ut din hand! Mannen gjorde det, och han blev genast frisk i sin hand.

Fariseerna lämnade då synagogan och började smida planer tillsammans med kung Herodes vänner och anhängare om hur man på enklaste sätt skulle röja Jesus ur vägen.

Stora skaror följer Jesus

7-8 Under tiden drog sig Jesus och hans lärjungar tillbaka till stranden, och en stor skara människor från Galileen, Judeen, Jerusalem och Idumeen, men också från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom. Nyheterna om hans under hade nämligen spritt sig vida omkring, och folk strömmade till för att se vad som försiggick.

Jesus bad då sina lärjungar att skaffa fram en båt och ha den i beredskap för att rädda honom undan om folket på stranden skulle tränga på alltför mycket.

10 Många hade nämligen blivit botade den dagen, och därför trängde sig massor av sjuka människor på från alla håll för att röra vid honom.

11 När de som var besatta av onda andar fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: Du är Guds Son!

12 Men Jesus förbjöd dem att tala om vem han var.

Jesus väljer ut de tolv apostlarna

13 Därefter gick Jesus upp bland bergen och han tog med sig några män som han valt ut.

14-15 Då de var samlade runt honom utsåg han bland dem tolv som alltid skulle vara hos honom. Senare skulle han sända ut dem till att predika och driva ut onda andar.

16-17 ,

18-19 Här är namnen på de tolv: Simon, som Jesus gav det nya namnet Petrus, Jakob och Johannes (Sebedaios söner, som han kallade åsksönerna). Vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob (Alfaios son), Taddaios, Simon (medlem av seloternas revolutionära parti, som ville bekämpa den romerska övermakten med våld) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).

Jesus beskylls för att vara besatt av Satan

20 När han återvände till det hus där han bodde började folk på nytt att samlas, och snart var huset så fullt av folk så att varken han eller lärjungarna ens fick tid att äta.

21 När hans anhöriga hörde det kom de för att försöka ta hand om honom. Han är galen! sa de.

22 Men de judiska lagexperterna, som hade kommit från Jerusalem, sa: Han är besatt av Satan, de onda andarnas kung. Det är därför som de onda andarna lyder honom.

23 Jesus kallade då till sig dessa män och med hjälp av exempel som de alla förstod frågade han: Hur kan Satan driva ut Satan?

24 Ett rike som strider med sig självt kommer att gå under.

25 Och en familj, där man ständigt och jämt grälar och strider med varandra, kan inte bestå.

26 Om djävulen strider med sig själv, så har han inte längre någon makt och det är ute med honom.

27 Han måste bindas innan hans onda andar kan kastas ut, på samma sätt som en stark man måste bindas innan man kan bryta sig in i hans hus och stjäla hans tillhörigheter.

28 Därför vill jag till varje pris göra klart för er att vilken synd som helst kan förlåtas, till och med hädelse mot min Far.

29 Men den som hädar den helige Ande kan aldrig förlåtas. Det är en oförlåtlig synd.

30 Han sa detta till dem därför att de påstod att han gjorde sina under genom djävulens kraft och inte genom den helige Andes kraft.

Jesus berättar om sin verkliga familj

31-32 Nu kom hans mor och hans bröder till det överfulla huset där han undervisade människorna. Eftersom de själva inte kunde komma in, skickade de bud till honom och bad honom komma ut. Din mor och dina bröder är här utanför och vill träffa dig, sa man till honom.

33 Men han svarade: Min mor och mina bröder! Vilka är det?

34 Sedan såg han på dem som stod runt omkring och sa: De här är min mor och mina bröder!

35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.

(A) En annan gång gick Jesus till synagogan, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. De vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för. Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Ställ dig här i mitten." Sedan frågade han dem: "Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?" Men de teg. Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över deras hårda hjärtan, och sade till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram sin hand, och den var nu återställd.

Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer med herodianerna[a] för att döda honom.

Stora skaror följer Jesus

(B) Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön, och en stor skara från Galileen följde efter. Också från Judeen, (C) Jerusalem, Idumeen[b] och från andra sidan Jordan och området runt Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror när de hörde talas om allt han gjorde.

Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt redo för honom så att han inte skulle bli trängd av folkmassan, 10 för han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom. 11 (D) När de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son!" 12 (E) Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

Jesus utser tolv apostlar

13 (F) Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. 14 Han utsåg tolv som han kallade apostlar[c]. De skulle vara med honom, och han skulle sända ut dem att predika 15 och ha makt att driva ut onda andar. 16 (G) Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus[d], 17 (H) Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror – dem kallade han Boanerges[e], det betyder Åskans söner – 18 dessutom Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Tomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon seloten[f] 19 och Judas Iskariot, han som förrådde honom.

Jesu gärning eller Satans

20 Sedan kom Jesus hem[g]. På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta. 21 När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

22 (I) De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul[h]. Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna." 23 (J) Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan? 24 Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, 25 och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. 26 Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

27 Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

28 (K) Jag säger er sanningen[i]: Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." 30 De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Jesu familj

31 (L) Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och sände bud till honom och kallade på honom. 32 Folket som satt omkring honom sade: "Se! Din mor och dina bröder är här utanför och frågar efter dig." 33 Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" 34 Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Här är min mor och mina bröder. 35 (M) Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."

Footnotes

  1. 3:6 herodianerna   Personer som stödde Herodes kungaätt. De utgjorde inte något organiserat parti och namnet finns inte belagt utanför NT.
  2. 3:8 Idumeen   Bergstrakterna söder om Judeen.
  3. 3:14 apostlar   Sändebud med fullmakt att representera sin uppdragsgivare (Matt 10:40).
  4. 3:16f Petrus … Judas Iskariot   Se noter till Matt 10:2-4.
  5. 3:17 Boanerges   Kanske en återgivning av hebreiskans bne régesh, "tumultets söner", eller av andra hebreiska ord för "vrede" eller "skaka" (jfr Luk 9:54). Samtidigt påminner stavningen om grek. boán, "ropa", och ergés, "aktiv".
  6. 3:18 seloten   Seloterna (av grekiskans zélos, iver, jfr engelskans "zeal") var nationalister som ivrade för uppror mot romarna. I denna vers används deras hebreiska namnform, kananaíos.
  7. 3:20 hem   till Petrus hus, Jesu temporära bostad i Kapernaum (Matt 8:14, 17:25, Joh 2:12).
  8. 3:22 Beelsebul   Judiskt namn för djävulen, de onda andarnas furste. Alternativ form för hebr. Baal-Zebúb, "flugornas herre" som tillbads bland filisteerna i Ekron (2 Kung 1:2f).
  9. 3:28 Jag säger er sanningen   Ordagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).

And he entered again into the synagogue; and there was a man there which had a withered hand.

And they watched him, whether he would heal him on the sabbath day; that they might accuse him.

And he saith unto the man which had the withered hand, Stand forth.

And he saith unto them, Is it lawful to do good on the sabbath days, or to do evil? to save life, or to kill? But they held their peace.

And when he had looked round about on them with anger, being grieved for the hardness of their hearts, he saith unto the man, Stretch forth thine hand. And he stretched it out: and his hand was restored whole as the other.

And the Pharisees went forth, and straightway took counsel with the Herodians against him, how they might destroy him.

But Jesus withdrew himself with his disciples to the sea: and a great multitude from Galilee followed him, and from Judaea,

And from Jerusalem, and from Idumaea, and from beyond Jordan; and they about Tyre and Sidon, a great multitude, when they had heard what great things he did, came unto him.

And he spake to his disciples, that a small ship should wait on him because of the multitude, lest they should throng him.

10 For he had healed many; insomuch that they pressed upon him for to touch him, as many as had plagues.

11 And unclean spirits, when they saw him, fell down before him, and cried, saying, Thou art the Son of God.

12 And he straitly charged them that they should not make him known.

13 And he goeth up into a mountain, and calleth unto him whom he would: and they came unto him.

14 And he ordained twelve, that they should be with him, and that he might send them forth to preach,

15 And to have power to heal sicknesses, and to cast out devils:

16 And Simon he surnamed Peter;

17 And James the son of Zebedee, and John the brother of James; and he surnamed them Boanerges, which is, The sons of thunder:

18 And Andrew, and Philip, and Bartholomew, and Matthew, and Thomas, and James the son of Alphaeus, and Thaddaeus, and Simon the Canaanite,

19 And Judas Iscariot, which also betrayed him: and they went into an house.

20 And the multitude cometh together again, so that they could not so much as eat bread.

21 And when his friends heard of it, they went out to lay hold on him: for they said, He is beside himself.

22 And the scribes which came down from Jerusalem said, He hath Beelzebub, and by the prince of the devils casteth he out devils.

23 And he called them unto him, and said unto them in parables, How can Satan cast out Satan?

24 And if a kingdom be divided against itself, that kingdom cannot stand.

25 And if a house be divided against itself, that house cannot stand.

26 And if Satan rise up against himself, and be divided, he cannot stand, but hath an end.

27 No man can enter into a strong man's house, and spoil his goods, except he will first bind the strong man; and then he will spoil his house.

28 Verily I say unto you, All sins shall be forgiven unto the sons of men, and blasphemies wherewith soever they shall blaspheme:

29 But he that shall blaspheme against the Holy Ghost hath never forgiveness, but is in danger of eternal damnation.

30 Because they said, He hath an unclean spirit.

31 There came then his brethren and his mother, and, standing without, sent unto him, calling him.

32 And the multitude sat about him, and they said unto him, Behold, thy mother and thy brethren without seek for thee.

33 And he answered them, saying, Who is my mother, or my brethren?

34 And he looked round about on them which sat about him, and said, Behold my mother and my brethren!

35 For whosoever shall do the will of God, the same is my brother, and my sister, and mother.

Jesus Heals on the Sabbath

Another time Jesus went into the synagogue,(A) and a man with a shriveled hand was there. Some of them were looking for a reason to accuse Jesus, so they watched him closely(B) to see if he would heal him on the Sabbath.(C) Jesus said to the man with the shriveled hand, “Stand up in front of everyone.”

Then Jesus asked them, “Which is lawful on the Sabbath: to do good or to do evil, to save life or to kill?” But they remained silent.

He looked around at them in anger and, deeply distressed at their stubborn hearts, said to the man, “Stretch out your hand.” He stretched it out, and his hand was completely restored. Then the Pharisees went out and began to plot with the Herodians(D) how they might kill Jesus.(E)

Crowds Follow Jesus(F)

Jesus withdrew with his disciples to the lake, and a large crowd from Galilee followed.(G) When they heard about all he was doing, many people came to him from Judea, Jerusalem, Idumea, and the regions across the Jordan and around Tyre and Sidon.(H) Because of the crowd he told his disciples to have a small boat ready for him, to keep the people from crowding him. 10 For he had healed many,(I) so that those with diseases were pushing forward to touch him.(J) 11 Whenever the impure spirits saw him, they fell down before him and cried out, “You are the Son of God.”(K) 12 But he gave them strict orders not to tell others about him.(L)

Jesus Appoints the Twelve(M)

13 Jesus went up on a mountainside and called to him those he wanted, and they came to him.(N) 14 He appointed twelve[a](O) that they might be with him and that he might send them out to preach 15 and to have authority to drive out demons.(P) 16 These are the twelve he appointed: Simon (to whom he gave the name Peter),(Q) 17 James son of Zebedee and his brother John (to them he gave the name Boanerges, which means “sons of thunder”), 18 Andrew, Philip, Bartholomew, Matthew, Thomas, James son of Alphaeus, Thaddaeus, Simon the Zealot 19 and Judas Iscariot, who betrayed him.

Jesus Accused by His Family and by Teachers of the Law(R)(S)

20 Then Jesus entered a house, and again a crowd gathered,(T) so that he and his disciples were not even able to eat.(U) 21 When his family[b] heard about this, they went to take charge of him, for they said, “He is out of his mind.”(V)

22 And the teachers of the law who came down from Jerusalem(W) said, “He is possessed by Beelzebul!(X) By the prince of demons he is driving out demons.”(Y)

23 So Jesus called them over to him and began to speak to them in parables:(Z) “How can Satan(AA) drive out Satan? 24 If a kingdom is divided against itself, that kingdom cannot stand. 25 If a house is divided against itself, that house cannot stand. 26 And if Satan opposes himself and is divided, he cannot stand; his end has come. 27 In fact, no one can enter a strong man’s house without first tying him up. Then he can plunder the strong man’s house.(AB) 28 Truly I tell you, people can be forgiven all their sins and every slander they utter, 29 but whoever blasphemes against the Holy Spirit will never be forgiven; they are guilty of an eternal sin.”(AC)

30 He said this because they were saying, “He has an impure spirit.”

31 Then Jesus’ mother and brothers arrived.(AD) Standing outside, they sent someone in to call him. 32 A crowd was sitting around him, and they told him, “Your mother and brothers are outside looking for you.”

33 “Who are my mother and my brothers?” he asked.

34 Then he looked at those seated in a circle around him and said, “Here are my mother and my brothers! 35 Whoever does God’s will is my brother and sister and mother.”

Footnotes

  1. Mark 3:14 Some manuscripts twelve—designating them apostles—
  2. Mark 3:21 Or his associates