Onda anslag mot Jesus

14 Det var nu två dagar kvar till påsken[a] och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda honom. De sade: "Inte under högtiden, för att det inte skall uppstå oro bland folket."

En kvinna smörjer Jesus

När Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. Några blev upprörda och sade: "Varför detta slöseri med oljan! Den hade man kunnat sälja för mer än tre hundra denarer och ge åt de fattiga." Och de grälade på henne. Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför oroar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid. Hon har fullgjort sin uppgift. I förväg har hon smort min kropp till begravningen. Amen säger jag er: Överallt i världen där evangeliet predikas, skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."

Judas förråder Jesus

10 Men Judas Iskariot, en av de tolv, gick till översteprästerna för att utlämna Jesus åt dem. 11 När de hörde det blev de glada och lovade honom en summa pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.

Den sista påskalammsmåltiden

12 På första dagen av det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: "Vart vill du att vi skall gå och ställa i ordning, så att du kan äta påskalammet?" 13 Då sände han två av sina lärjungar och sade till dem: "Gå in i staden. Där kommer en man som bär en kruka vatten att möta er. Följ honom. 14 Och där han går in skall ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är rummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 15 Då skall han visa er ett stort rum i övre våningen. Det är iordningställt och färdigt. Red till åt oss där." 16 Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de redde till påskalammet.

17 När det blev kväll, kom Jesus med de tolv. 18 Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: "Amen säger jag er: En av er kommer att utlämna mig - och han äter med mig." 19 Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: "Inte är det väl jag?" 20 Jesus svarade dem: "Det är en av er tolv, den som nu tillsammans med mig doppar i skålen. 21 Ty Människosonen går bort, så som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan om hon aldrig hade blivit född."

Den första nattvarden

22 Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Tag, detta är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. 25 Amen säger jag er: Jag skall inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike." 26 När de sedan hade sjungit lovsången,[b] gick de ut till Oljeberget.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

27 Jesus sade till dem: "Ni skall alla komma på fall. Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras. [c] 28 Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galileen." 29 Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, skall jag inte göra det." 30 Jesus svarade: "Amen säger jag dig: Just denna natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig." 31 Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig skall jag aldrig förneka dig." Så sade även alla andra.

Jesus i Getsemane

32 De kom därefter till ett ställe som heter Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: "Stanna här, medan jag ber." 33 Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps av ängslan och ångest 34 och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka." 35 Han gick lite längre fram och föll ner på jorden och bad att han om möjligt skulle bli förskonad från denna stund. 36 Han sade: "Abba,[d] Fader! Allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill." 37 När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte hålla dig vaken en kort stund? 38 Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 39 Han gick bort igen och bad samma bön. 40 Då han kom tillbaka fann han att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom. 41 Han kom tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Ni sover nu och vilar er. Det är nog. Stunden har kommit. Se, Människosonen skall utlämnas i syndarnas händer. 42 Stig upp, låt oss gå! Han som förråder mig är här."

Jesus fängslas

43 Och se, medan Jesus ännu talade kom Judas, en av de tolv, och efter honom en folkhop med svärd och påkar. De kom från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser den är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning!" 45 När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi", och kysste honom. 46 Och de grep Jesus och fängslade honom. 47 Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.

48 Och Jesus sade till dem: "Som mot en förbrytare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. 49 Fastän jag varje dag har varit hos er i templet och undervisat, har ni inte gripit mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." 50 Då övergav alla honom och flydde. 51 Och en ung man, klädd i en linneskjorta på bara kroppen, följde efter Jesus. Honom grep de tag i. 52 Men han lämnade linneskjortan kvar och flydde undan naken.

Jesus inför Stora rådet

53 De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla översteprästerna[e] och de äldste och de skriftlärda. 54 Petrus följde Jesus på avstånd ända in på översteprästens gård. Där satt han bland rättstjänarna och värmde sig vid elden. 55 Översteprästerna och hela Stora rådet försökte finna något vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de fann inget. 56 Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens. 57 Då steg några fram och avlade detta falska vittnesmål mot honom: 58 "Vi har hört att han har sagt: Jag skall bryta ner detta tempel som är byggt med händer, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort med händer." 59 Men inte heller i detta fall stämde deras vittnesmål överens. 60 Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: "Svarar du inte på vad dessa vittnar mot dig?" 61 Men Jesus teg och svarade inte. Översteprästen frågade honom vidare: "Är du Messias, den Välsignades son?" 62 Jesus svarade: " Jag Är.[f] Och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln." 63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Behöver vi några fler vittnen? 64 Ni har hört hädelsen. Vad anser ni?" Alla fann de honom skyldig till döden. 65 Några började spotta på honom, band för hans ögon och slog honom med knytnävarna och sade: "Profetera!" Och rättstjänarna tog emot honom med hugg och slag.

Petrus förnekar Jesus

66 Medan Petrus befann sig nere på gården, kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. 67 När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." 68 Men han nekade: "Jag vet inte vad du talar om och begriper det inte." Sedan gick han ut på den yttre gården. Då gol tuppen.[g] 69 Tjänsteflickan såg honom, och hon sade också till dem som stod i närheten: "Han är en av dem." 70 Men Petrus nekade igen. Efter en kort stund sade också de som stod där till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé." 71 Men han förbannade och svor: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om." 72 Strax gol tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg det som Jesus hade sagt till honom: "Innan tuppen hinner gala två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast i gråt.

Footnotes

  1. Markus 14:1 påsken Se not till Matt 26:2.
  2. Markus 14:26 lovsången Ps 115-118.
  3. Markus 14:27 Sak 13:7.
  4. Markus 14:36 Abba Ett arameiskt ord. Det betyder fader och används som ett förtroligt tilltalsord.
  5. Markus 14:53 översteprästerna Se not till Matt 2:4.
  6. Markus 14:62 Jag Är Se not till Joh 8:24.
  7. Markus 14:68 Då gol tuppen Vissa handskrifter saknar dessa ord.

Complot para prender y matar a Jesús

14 (A)Faltaban dos días para la Pascua(B) y para la fiesta de los panes sin levadura[a]; y los principales sacerdotes y los escribas buscaban cómo prenderle con engaño y matarle(C); porque decían: No durante la fiesta, no sea que haya un tumulto del pueblo.

Jesús ungido en Betania

(D)Y estando Él en Betania(E), sentado[b] a la mesa en casa de Simón el leproso, vino una mujer con un frasco de alabastro de perfume muy costoso de nardo puro(F); y rompió el frasco y lo derramó sobre la cabeza de Jesús[c]. Pero algunos estaban indignados y se decían unos a otros: ¿Para qué se ha hecho este desperdicio de perfume? Porque este perfume podía haberse vendido por más de trescientos denarios[d], y dado el dinero a los pobres. Y la reprendían. Pero Jesús dijo: Dejadla; ¿por qué la molestáis? Buena obra ha hecho conmigo. Porque a los pobres siempre los tendréis[e] con vosotros; y cuando queráis les podréis[f] hacer bien; pero a mí no siempre me tendréis[g](G). Ella ha hecho lo que ha podido; se ha anticipado a ungir mi cuerpo para la sepultura(H). Y en verdad os digo: Dondequiera que el evangelio se predique en el mundo entero, también se hablará de lo que esta ha hecho, para memoria suya(I).

Traición de Judas

10 (J)Entonces Judas Iscariote, que era uno de los doce, fue a los principales sacerdotes para entregarles a Jesús[h](K). 11 Cuando ellos lo oyeron, se alegraron y prometieron darle dinero. Y él buscaba cómo entregarle en un momento oportuno.

Preparación de la Pascua

12 (L)El primer día de la fiesta de los panes sin levadura[i](M), cuando se sacrificaba(N) el cordero de la Pascua, sus discípulos le dijeron*: ¿Dónde quieres que vayamos y hagamos los preparativos para que comas la Pascua? 13 Y envió* a dos de sus discípulos, y les dijo*: Id a la ciudad, y allí os saldrá al encuentro un hombre que lleva un cántaro de agua; seguidle; 14 y donde él entre, decid al dueño de la casa: «El Maestro dice: “¿Dónde está mi habitación en la que pueda comer la Pascua con mis discípulos(O)?”». 15 Y él os mostrará un gran aposento alto, amueblado y preparado; haced los preparativos para nosotros allí. 16 Salieron, pues, los discípulos y llegaron a la ciudad, y encontraron todo tal como Él les había dicho; y prepararon la Pascua.

Jesús identifica al traidor

17 (P)Al atardecer llegó* Él con los doce. 18 Y estando sentados[j] a la mesa comiendo, Jesús dijo: En verdad os digo que uno de vosotros me entregará; el que come conmigo. 19 Ellos comenzaron a entristecerse y a decirle uno por uno: ¿Acaso soy yo? 20 Y Él les dijo: Es uno de los doce, el que moja conmigo en el plato. 21 Porque el Hijo del Hombre se va tal y como está escrito de Él; pero ¡ay de aquel hombre por quien el Hijo del Hombre es entregado! Mejor le fuera a ese hombre no haber nacido[k].

Institución de la Cena del Señor

22 (Q)Y mientras comían, tomó pan, y habiéndolo bendecido lo partió, se lo dio a ellos(R), y dijo: Tomad, esto es mi cuerpo. 23 Y tomando una copa, después de dar gracias, se la dio a ellos, y todos bebieron de ella. 24 Y les dijo: Esto es mi sangre del nuevo[l] pacto(S), que es derramada por muchos(T). 25 En verdad os digo: Ya no beberé más del fruto de la vid hasta aquel día cuando lo beba nuevo en el reino de Dios.

26 Después de cantar un himno, salieron para el monte de los Olivos(U).

Jesús predice la negación de Pedro

27 (V)Y Jesús les dijo*: Todos vosotros os apartaréis[m], porque escrito está: «Heriré al pastor, y las ovejas se dispersarán(W)». 28 Pero después de que yo haya resucitado, iré delante de vosotros a Galilea(X). 29 Entonces Pedro le dijo: Aunque todos se aparten[n], yo, sin embargo, no lo haré. 30 Y Jesús le dijo*: En verdad te digo que tú, hoy, esta misma noche, antes que el gallo cante dos veces, me negarás tres veces(Y). 31 Pero Pedro con insistencia repetía: Aunque tenga[o] que morir contigo, no te negaré. Y todos decían también lo mismo.

Jesús en Getsemaní

32 (Z)Y llegaron* a un lugar que se llama Getsemaní, y dijo* a sus discípulos: Sentaos aquí hasta que yo haya orado. 33 Y tomó* consigo a Pedro, a Jacobo[p] y a Juan, y comenzó a afligirse y a angustiarse mucho(AA). 34 Y les dijo*: Mi alma está muy afligida, hasta el punto de la muerte; quedaos aquí y velad(AB). 35 Adelantándose un poco, se postró[q] en tierra y oraba que si fuera posible, pasara de Él aquella[r] hora(AC). 36 Y decía: ¡Abba, Padre(AD)! Para ti todas las cosas son posibles; aparta de mí esta copa, pero no sea lo que yo quiero, sino lo que tú quieras(AE). 37 Entonces vino* y los halló* durmiendo, y dijo* a Pedro: Simón, ¿duermes? ¿No pudiste velar ni por una hora? 38 Velad y orad para que no entréis en tentación; el espíritu está dispuesto, pero la carne es débil(AF). 39 Se fue otra vez y oró, diciendo las mismas palabras[s]. 40 Y vino de nuevo y los halló durmiendo, porque sus ojos estaban muy cargados de sueño; y no sabían qué responderle. 41 Vino* por tercera vez, y les dijo*: ¿Todavía estáis[t] durmiendo y descansando? Basta ya(AG); ha llegado la hora; he aquí, el Hijo del Hombre es entregado en manos de los pecadores. 42 Levantaos, vámonos; mirad, está cerca el que me entrega.

Arresto de Jesús

43 (AH)En ese momento[u], mientras todavía estaba Él hablando, llegó* Judas, uno de los doce, acompañado de[v] una multitud con espadas y garrotes, de parte de los principales sacerdotes, de los escribas y de los ancianos. 44 Y el que le entregaba les había dado una señal, diciendo: Al que yo bese, ese es; prendedle y llevadle con seguridad[w]. 45 Y habiendo llegado, inmediatamente se acercó a Él diciendo: ¡Rabí[x](AI)! Y le besó. 46 Entonces ellos le echaron mano y le prendieron. 47 Pero uno de los que estaban allí, sacando la espada, hirió al siervo del sumo sacerdote y le cortó[y] la oreja. 48 Y dirigiéndose[z] Jesús a ellos, les dijo: ¿Habéis salido con espadas y garrotes para arrestarme como contra un ladrón? 49 Cada día estaba con vosotros en el templo enseñando(AJ), y no me prendisteis; pero esto ha sucedido para[aa] que se cumplan las Escrituras. 50 Y abandonándole, huyeron todos.

Un joven sigue a Jesús

51 Cierto joven le seguía, vestido solo con una sábana sobre su cuerpo desnudo; y lo prendieron*; 52 pero él, dejando la sábana, escapó desnudo.

Jesús ante el concilio

53 (AK)Y llevaron a Jesús al sumo sacerdote; y se reunieron* todos los principales sacerdotes, los ancianos y los escribas. 54 Pedro le siguió de lejos hasta dentro del patio(AL) del sumo sacerdote(AM); estaba sentado con los alguaciles[ab], calentándose al fuego[ac](AN). 55 Y los principales sacerdotes y todo el concilio[ad](AO), procuraban obtener testimonio contra Jesús para darle muerte, pero no lo hallaban. 56 Porque muchos daban falso testimonio contra Él, pero sus testimonios no coincidían[ae]. 57 Y algunos, levantándose, daban falso testimonio contra Él, diciendo: 58 Nosotros le oímos decir: «Yo destruiré este templo[af] hecho por manos, y en tres días edificaré otro no hecho por manos(AP)». 59 Y ni siquiera en esto coincidía[ag] el testimonio de ellos. 60 Entonces el sumo sacerdote levantándose, se puso en medio y preguntó a Jesús, diciendo: ¿No respondes nada? ¿Qué testifican estos contra ti? 61 Mas Él callaba(AQ) y nada respondía. (AR)Le volvió a preguntar el sumo sacerdote, diciéndole[ah]: ¿Eres tú el Cristo[ai], el Hijo del Bendito? 62 Jesús dijo: Yo soy; y veréis al Hijo del Hombre sentado a la diestra del Poder(AS) y viniendo con las nubes del cielo(AT). 63 Entonces el sumo sacerdote, rasgando sus ropas(AU), dijo*: ¿Qué necesidad tenemos de más testigos? 64 Habéis oído la blasfemia; ¿qué os parece? Y todos le condenaron, diciendo que era reo de muerte(AV). 65 Y comenzaron algunos a escupirle(AW), a cubrirle el rostro[aj](AX) y a darle de puñetazos, y a decirle: ¡Profetiza(AY)! Y los alguaciles[ak] le recibieron[al] a bofetadas[am].

La negación de Pedro

66 (AZ)Estando Pedro abajo en el patio(BA), llegó* una de las sirvientas del sumo sacerdote, 67 y al ver a Pedro calentándose(BB), lo miró y dijo*: Tú también estabas con Jesús el Nazareno(BC). 68 Pero él lo negó, diciendo: Ni sé, ni entiendo de qué hablas. Y salió al portal[an](BD), y un gallo cantó[ao]. 69 Cuando la sirvienta lo vio, de nuevo comenzó a decir a los que estaban allí: Este es uno de ellos. 70 Pero él lo negó(BE) otra vez. Y poco después los que estaban allí volvieron a decirle a Pedro: Seguro que tú eres uno de ellos, pues también eres galileo(BF). 71 Pero él comenzó a maldecir[ap] y a jurar: ¡Yo no conozco a este hombre de quien habláis! 72 Al instante un gallo cantó por segunda vez. Entonces Pedro recordó lo[aq] que Jesús le había dicho: Antes que el gallo cante dos veces, me negarás tres veces(BG). Y se echó a llorar[ar].

Footnotes

  1. Marcos 14:1 O, de los Azimos
  2. Marcos 14:3 Lit., reclinado
  3. Marcos 14:3 Lit., El
  4. Marcos 14:5 Un denario valía aprox. 4 gramos de plata, o el equivalente al salario de un día
  5. Marcos 14:7 Lit., tenéis
  6. Marcos 14:7 Lit., podéis
  7. Marcos 14:7 Lit., tenéis
  8. Marcos 14:10 Lit., El
  9. Marcos 14:12 O, de los Azimos
  10. Marcos 14:18 Lit., reclinados
  11. Marcos 14:21 Lit., a él si ese hombre no hubiera nacido
  12. Marcos 14:24 Algunos mss. antiguos omiten, nuevo
  13. Marcos 14:27 O, escandalizaréis, o, caeréis
  14. Marcos 14:29 O, escandalicen, o, caigan
  15. Marcos 14:31 Lit., Y si tengo
  16. Marcos 14:33 O, Santiago
  17. Marcos 14:35 Lit., caía
  18. Marcos 14:35 Lit., la
  19. Marcos 14:39 Lit., la misma palabra
  20. Marcos 14:41 O, seguís
  21. Marcos 14:43 O, Inmediatamente
  22. Marcos 14:43 Lit., y con él
  23. Marcos 14:44 O, bajo guardia
  24. Marcos 14:45 O, Maestro
  25. Marcos 14:47 Lit., le quitó
  26. Marcos 14:48 Lit., respondiendo
  27. Marcos 14:49 O, posiblemente, pero dejad
  28. Marcos 14:54 O, sirvientes
  29. Marcos 14:54 Lit., a la luz
  30. Marcos 14:55 O, Sanedrín
  31. Marcos 14:56 O, no eran idénticos
  32. Marcos 14:58 O, santuario
  33. Marcos 14:59 O, era idéntico
  34. Marcos 14:61 Lit., y dice
  35. Marcos 14:61 I.e., el Mesías
  36. Marcos 14:65 O, los ojos
  37. Marcos 14:65 O, sirvientes
  38. Marcos 14:65 O, le trataron
  39. Marcos 14:65 O, posiblemente, a garrotazos
  40. Marcos 14:68 O, a la entrada
  41. Marcos 14:68 Algunos mss. antiguos omiten: y un gallo cantó
  42. Marcos 14:71 O, a hacer voto bajo maldición
  43. Marcos 14:72 Lit., la palabra
  44. Marcos 14:72 O, pensando en esto, lloraba; o, saliendo rápidamente, se echó a llorar