Add parallel Print Page Options

Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:

»Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.

Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»

Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»

Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»

Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.

De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.

Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.

Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.

10 Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.

11 Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.

12 Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»

13 Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.

14 Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.

15 Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»

16 Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.

17 Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?

18 I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?

19 Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»

20 »Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»

21 Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»

22 Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.

23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»

24 Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»

25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.

26 Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»

27 Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»

28 De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»

29 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»

30 Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.

31 Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.

32 Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.

33 Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»

34 Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.

35 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.

36 Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?

37 Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?

38 Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.» 9:1. den elektroniska utgåvan.

Jesus ger mat åt fyra tusen

1-2 Nu hände det igen att mycket folk hade samlats utan att ha något att äta. Jesus kallade då till sig sina lärjungar.Jag lider med de här människorna, sa han. De har varit här i tre dagar och har inget att äta.

Om jag skickar hem dem utan att ge dem mat, kommer de att stupa av utmattning längs vägen, för en del av dem bor långt härifrån.

Men vad menar du, undrade lärjungarna. Kan vi få tag på mat åt dem här i öknen?

Hur mycket bröd har ni? frågade Jesus.Sju kakor, svarade de.

Då bad han folket att sätta sig ner på marken. Sedan tog han de sju kakorna, tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han dem till lärjungarna, och de gav brödbitarna vidare till folket.

Man hittade dessutom några små fiskar, och Jesus välsignade också dem och bad sedan lärjungarna att dela ut dem.

8-9 Och alla åt tills de blev mätta. Sedan lät Jesus dem gå var och en till sitt. Det var omkring fyra tusen människor som var med och åt, och när resterna samlades upp efter måltiden visade det sig att det blev sju stora korgar över.

De religiösa ledarna begär ett tecken från himlen

10 Därefter steg Jesus i en båt och for till trakten kring Dalmanouta tillsammans med sina lärjungar.

11 När de judiska ledarna på platsen fick veta att han kommit dit, kom de för att diskutera med honom.Vi vill se ett under, sa de. Visa oss ett tecken från himlen. Då ska vi tro på dig.

12 Han blev djupt besviken när han hörde detta och suckade: Varför måste människor som ni alltid se under och tecken för att kunna tro. Men det säger jag er: Gud kommer inte att låta er få se något tecken.

Jesus varnar för felaktig undervisning

13 Så steg han i båten och lämnade dem och for över till andra sidan sjön.

14 Men hans lärjungar hade glömt att skaffa proviant innan de for och hade bara en enda brödkaka med sig i båten.

15 Under resan över sjön varnade Jesus dem och sa: Akta er för kung Herodes och fariseernas surdeg.

16 Vad menar han? frågade lärjungarna varandra. Slutligen kom de fram till att han måste sagt så för att de hade glömt att ta med sig bröd.

17 Jesus förstod vad de diskuterade med varandra och sa: Varför säger ni att ni inte har något bröd? Fattar ni ännu inte vad jag menar? Är era hjärtan fortfarande så tillstängda att ni inget begriper?

18 Ni har ögon att se med, men kan ändå inte se, och öron att höra med, men hör i alla fall inte.

19 Har ni redan glömt det som hände med de fem tusen som blev mätta av fem bröd? Hur många korgar med rester plockade ni upp efteråt? Tolv, sa de.

20 Och när jag mättade fyra tusen med sju bröd, hur mycket blev då över? Sju korgar, svarade de.

21 Och ändå tror ni att jag är orolig för att vi inte har något bröd?

En blind får sin syn tillbaka

22 När de kom fram till Betsaida kom man med en blind man till Jesus och bad honom röra vid mannen och bota honom.

23 Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn och spottade på hans ögon och lade sina händer på honom.Kan du se något nu? frågade Jesus.

24 Mannen såg sig omkring. Ja, sa han, jag ser människor. Men de ser ut som träd, som går omkring!

25 Då lade Jesus sina händer på mannen en gång till. Och då fick han tillbaka synen helt och fullt, och han såg allting klart.

26 Jesus skickade sedan hem honom. Men gå absolut inte in i byn, uppmanade han honom.

Petrus erkänner Jesus som Messias

27 Sedan lämnade Jesus och hans lärjungar Galileen och gick vidare till byarna kring Caesarea Filippi. Medan de vandrade vägen fram frågade han dem: Vem tror människorna att jag är? Vad säger de om mig?

28 Några säger att du är Johannes döparen, svarade lärjungarna. Och andra säger att du är Elia eller någon annan av de gamla profeterna som har uppstått igen.

29 Då frågade han: Vem tror ni att jag är? Petrus svarade: Du är Messias.

30 Men Jesus förbjöd dem strängt att tala om det för någon.

Jesus förutsäger för första gången hur han ska dö

31 Sedan började han tala med dem om det lidande som väntade: De kommer att döma mig, sa han, både de äldste och översteprästerna och de religiösa ledarna. Till sist kommer de också att döda mig, men efter tre dagar ska jag återvända till livet.

32 Så öppet talade han med dem om sin död. Då drog Petrus honom åt sidan och försökte få honom på andra tankar.

33 Jesus vände sig då om och såg på sina lärjungar och sa sedan strängt till Petrus: Ge dig av, Satan! Du tänker som alla andra människor som inte förstår Guds vägar.

34 Sedan ropade han på lärjungarna och bad dem och allt folket att komma.Om ni vill bli mina efterföljare och gå i mina spår, sa han till dem, så kan ni inte längre tänka på er själva, utan var och en av er måste vara villig och ta sitt kors på sig.

35 För den som klamrar sig fast vid sitt eget liv kommer att förlora det. Bara den som ger upp sitt liv därför att han tror på mig och på mina ord kommer att få veta vad det verkligen innebär att leva.

36 Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men samtidigt får betala med sitt liv?

37 Finns det något som är mer värt än du själv?

38 Den som skäms för mig och de ord jag talar inför dessa gudlösa människor, för honom ska Människosonen skämmas när han återvänder i sin Fars härlighet tillsammans med de heliga änglarna.