Markus 4
Svenska Folkbibeln
Liknelsen om såningsmannen
4 Sedan började han undervisa vid sjön igen. Då samlades så mycket folk kring honom att han steg i en båt och satt i den ute på sjön, medan allt folket stod på stranden. 2 Han använde många liknelser, när han undervisade dem och sade: 3 "Lyssna! En såningsman gick ut för att så. 4 Och när han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på stenig mark där det inte fanns mycket jord, och det kom snart upp därför att det inte hade djup jord. 6 Men när solen steg sveddes det, och eftersom det inte hade någon rot torkade det bort. 7 En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp och kvävde det, så att det inte gav någon skörd. 8 Men en del föll i god jord. Det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt." 9 Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med!"
10 När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: "Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser, 12 för att de skall se med sina ögon och ändå inte se och höra med sina öron och ändå inte förstå och omvända sig och få förlåtelse."
Liknelsens innebörd
13 Han sade vidare till dem: "Om ni inte förstår denna liknelse, hur skall ni då kunna förstå några liknelser alls? 14 Såningsmannen sår ordet. 15 De vid vägen är de hos vilka ordet sås. Men när de hör det, kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem. 16 De som sås på stenig mark är de som genast tar emot ordet med glädje, när de hör det. 17 Men de har inte någon rot i sig utan tror bara till en tid. Möter de sedan lidande eller förföljelse för ordets skull, kommer de strax på fall. 18 Hos andra faller säden bland tistlar. Det är de som har hört ordet, 19 men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter allt annat kommer in och kväver ordet, så att det blir utan frukt. 20 Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
21 Han sade också till dem: "Inte går man väl in med ett ljus för att sätta det under skäppan[a] eller under bänken? Gör man det inte för att sätta det på ljushållaren? 22 Det som är dolt måste bli uppenbarat, och det som är gömt måste komma i dagen. 23 Hör, du som har öron att höra med!"
24 Och han sade: "Ge akt på vad ni hör! Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er, och ännu mer skall ni få. 25 Ty den som har skall få, och den som inte har, från honom skall tas också det han har."
Liknelsen om den växande säden
26 Jesus sade: "Guds rike är likt en man som sår säd i jorden. 27 Han sover och stiger upp, natt följer på dag och säden kommer upp och skjuter i höjden, han vet själv inte hur. 28 Av sig själv ger jorden gröda, först strå, sedan ax och därefter fullmoget vete i axet. 29 Och när grödan är mogen räcker han genast ut skäran, eftersom skördetiden är inne."
Liknelsen om senapskornet
30 Han sade också: "Vad skall vi likna Guds rike vid, eller vilken liknelse skall vi använda för att beskriva det? 31 Det är som ett senapskorn. När man sår det är det minst av alla frön på jorden. 32 Men när det har blivit sått, växer det upp och blir större än alla köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga." 33 Med många sådana liknelser predikade han ordet för dem, på ett sådant sätt att de ville lyssna. 34 Han talade bara i liknelser till dem. Men när han var ensam med sina lärjungar förklarade han allt.
Jesus stillar stormen
35 På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Låt oss fara över till andra sidan." 36 De lämnade folket och tog honom - som han var - med sig i båten. Också andra båtar följde med. 37 Då kom det en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas. 38 Själv låg han i aktern och sov på en dyna. De väckte honom och ropade: "Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?" 39 Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. 40 Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?" 41 Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han, eftersom både vinden och sjön lyder honom?"
Footnotes
- Markus 4:21 skäppan Ett mått av trä för säd.
Markus 4
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd
(Matt 13:1-9; Luk 8:4-8)
4 Sedan började Jesus undervisa nere vid sjön igen. Och folkmassan som samlades omkring honom var så stor att han fick stiga i en båt och sitta i den, medan folket stod på stranden. 2 Han undervisade dem genom många liknelser. I sin undervisning sa han:
3 ”Lyssna! En lantbrukare gick ut för att så. 4 När han sådde föll en del av sädeskornen på vägen bredvid, och fåglarna kom och åt upp dem. 5 En del korn föll där marken var stenig och jordlagret tunt. De växte snabbt upp i den tunna myllan, 6 men när solen steg vissnade de bort, eftersom de saknade rot. 7 Andra föll bland tistlarna, och när tistlarna växte upp kvävdes de, så att de inte gav någon skörd. 8 Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav skörd, trettio, sextio och till och med hundra gånger så mycket säd som hade såtts.” 9 Sedan sa han: ”Lyssna, hör, den som har öron!”
Jesus förklarar liknelsen om sådden
(Matt 13:10-23; Luk 8:9-15)
10 När han senare var ensam med de tolv och de andra som följde honom, frågade de honom om liknelsen.
11 Han svarade: ”Ni har fått gåvan att förstå Guds rikes hemlighet, men de andra utanför får allting bara i liknelser, 12 för att
’de ska se men ändå inte fatta,
höra men ändå inte förstå,
och därför inte vända om och få förlåtelse.’[a]
13 Men om ni inte förstår ens den här liknelsen, hur ska ni då kunna begripa några andra liknelser?
14 Det lantbrukaren sår är ordet. 15 Sådden bredvid vägen är de hos vilka ordet blir sått, men som knappt har hört det förrän Satan kommer och tar bort ordet som såtts i dem. 16 Sådden på den steniga marken är de som hör ordet och tar emot det med glädje, 17 men som saknar rot inom sig och bara består en kort tid. När sedan lidanden eller förföljelser kommer på grund av ordet, faller de genast bort.
18 Sådden bland tistlar är de som hör ordet 19 men låter världsliga bekymmer, rikedomens lockelser och begär efter andra saker få komma in och kväva ordet, så att det blir fruktlöst.
20 Men sådden i den bördiga jorden är de som lyssnar till ordet och tar det till sig och bär frukt, trettio, sextio eller till och med hundra gånger så mycket som den sådd som såddes.”
Liknelsen om lampan
(Luk 8:16-18)
21 Sedan sa Jesus till dem: ”Man tar inte fram en lampa och ställer ett sädesmått över den eller sätter den under en säng. En lampa ställer man i ett lampställ. 22 Allt som nu är gömt ska en dag föras fram, och allt som är dolt ska dras upp i ljuset. 23 Lyssna, hör, du som har öron!” 24 Han sa till dem: ”Hör upp! Med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er och även mer kommer ni att få. 25 Den som har ska nämligen få. Men den som inget har, ska bli av med även det.”
Liknelsen om säden som växer
26 Han sa också: ”Guds rike är som när en man sår säd på marken. 27 Mannen sover och vaknar, och allteftersom dagarna går börjar säden gro och växa utan att han vet hur. 28 Det är jorden som får säden att gro, först strå, sedan ax, och till slut är vetet moget. 29 När grödan mognar kommer han med sin lie och skördar den, eftersom det är dags att skörda.”
Liknelsen om senapsfröet
(Matt 13:31-32; Luk 13:18-19)
30 Han sa: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska vi använda? 31 Det är som ett senapsfrö som sås i jorden. Det är det minsta[b] av alla frön som sås i jorden, 32 men när det har såtts växer det upp och blir störst bland kryddväxterna och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”
33 Jesus förkunnade ordet för dem i många sådana liknelser, så mycket de nu kunde förstå. 34 Han talade aldrig till dem utan en liknelse, men när han blev ensam med sina lärjungar förklarade han allt för dem.
Jesus stillar stormen
(Matt 8:18; 18:23-27; Luk 8:22-25)
35 När det blev kväll sa Jesus till sina lärjungar: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” 36 Då lämnade de folket och åkte över i den båt där Jesus redan satt. Flera andra båtar följde också med. 37 Men då blåste en våldsam storm upp, och höga vågor slog in i båten så att den fylldes nästan helt av vatten. 38 Jesus själv låg och sov i båtens akter med huvudet mot en kudde. Men hans lärjungar väckte honom och sa: ”Mästare, märker du inte att vi håller på att förgås?”
39 Då reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön och sa: ”Tig! Var tyst!” Och genast lade sig vinden, och det blev alldeles lugnt.
40 Sedan frågade han sina lärjungar: ”Varför är ni rädda? Har ni fortfarande svårt att tro?”
41 Förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, som till och med vinden och sjön lyder?”
Footnotes
- 4:12 Se Jes 6:9-10.
- 4:31 Senapsfröet var det minsta fröet man använde för odling.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.