Markus 3:20-35
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
(Matt 12:22-29; Luk 11:14-23; 12:10)
20 När Jesus kom hem, började folk att samlas igen, i en sådan mängd att varken han eller hans lärjungar ens fick tid att äta. 21 När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är från sina sinnen!” sa de.
22 Men de skriftlärda, som hade kommit från Jerusalem, sa: ”Han är besatt av Beelsebul[a]. Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.”
23 Jesus kallade då till sig dem och talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan driva ut Satan? 24 Ett rike där man strider mot varandra går ju under. 25 Och en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. 26 Om nu Satan är kluven och strider mot sig själv, då kan han inte bestå, utan det är snart ute med honom. 27 Ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger utan att först binda honom. Sedan kan man plundra hans hus.
28 Sannerligen säger jag er: Människor kan få förlåtelse för alla slags synder och hädelser, hur mycket man än hädar. 29 Men den som hädar den heliga Anden kan aldrig i evighet få förlåtelse. Då gör man sig skyldig till en evig synd.”
30 De hade nämligen sagt att han hade en oren ande.[b]
Jesus riktiga familj
(Matt 12:46-50; Luk 8:19-21)
31 Nu kom Jesus mor och hans bröder och stannade utanför och skickade bud till honom för att kalla på honom.
32 Skaran som satt runt Jesus sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” 33 Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” 34 Sedan såg han på dem som satt runt omkring honom och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. 35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”
Read full chapterFootnotes
- 3:22 Beelsebul , ett hebreiskt avgudanamn som har blivit en synonym till Satan.
- 3:30 Här ges den tydligaste förklaringen för den oförlåtliga synden: att medvetet hävda att Jesus agerade i den ondes kraft; jfr Matt 12:31.
Markus 3:20-35
Svenska 1917
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
29 men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.»
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
Read full chapterSwedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.