Add parallel Print Page Options

Jesus uppstår från de döda

(Matt 28:1-8; Luk 24:1-12; Joh 20:1-18)

16 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Salome och Maria, Jakobs mor, välluktande oljor för att gå och smörja Jesus kropp.

Tidigt på morgonen efter sabbaten, vid soluppgången, gick de sedan ut till graven och frågade varandra: ”Vem ska rulla undan stenen från ingången åt oss?”

Men när de kom fram såg de att stenen, som var mycket stor, redan var bortrullad. De gick in i graven och såg där på den högra sidan en ung man sitta klädd i en lång vit dräkt.

Kvinnorna blev förskräckta. Men han sa: ”Var inte förskräckta! Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått. Han är inte här. Titta, här är platsen där de lade honom. Gå nu och säg till hans lärjungar, och till Petrus, att han ska gå före dem till Galileen. Där ska de få se honom, så som han sa till dem.”

Då lämnade kvinnorna graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. De var så chockade att de inte sa något till någon.[a]

[Kortare avslutning på Markusevangeliet]

Efteråt berättade de helt kort allt de fått befallning om för Petrus och de andra som var med honom. Sedan sände Jesus genom dem ut det heliga och odödliga budskapet om den eviga räddningen, från öster till väster. Amen.

[Längre avslutning på Markusevangeliet]

Jesus visar sig för Maria från Magdala

På morgonen, dagen efter sabbaten, när Jesus hade uppstått från de döda, visade han sig först för Maria från Magdala, som han hade drivit sju onda andar ur. 10 Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. 11 Men när de fick höra att han levde och hade visat sig för henne, trodde de inte på det.

Jesus visar sig för två av sina lärjungar

12 Senare visade sig Jesus i en annan form för två av dem när de var på väg ut på landsbygden. 13 De gick och berättade det för de andra. Men ingen trodde på dem heller.

Jesus visar sig för sina elva lärjungar och befaller dem att sprida budskapet om honom

14 Lite senare visade han sig för de elva när de åt tillsammans. Han tillrättavisade dem för deras otro och envisa vägran att tro dem som hade sett honom sedan han uppstått från de döda. 15 Och han sa till dem: ”Gå ut i hela världen och förkunna evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt ska räddas, men den som inte tror ska bli dömd.

17 Dessa tecken ska följa dem som tror: de ska driva ut onda andar i mitt namn, de ska tala nya språk, 18 de ska utan risk kunna handskas med ormar, de ska inte bli skadade om de dricker något gift och de ska lägga händerna på de sjuka och göra dem friska.”

Jesus far upp till himlen

19 När Herren Jesus hade sagt detta till dem, togs han upp till himlen och satte sig på Guds högra sida.

20 Men de gick ut överallt och förkunnade, och Herren var med dem och bekräftade ordet genom de tecken som följde.

Footnotes

  1. 16:8 Här slutar Markusevangeliet enligt de äldsta handskrifterna. Andra handskrifter har med olika avslutningar på boken. Här återges två av de vanligaste. Den längre förekommer i flest handskrifter.

16 Och när sabbaten var förliden, köpte Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs moder och Salome välluktande kryddor, för att sedan gå åstad och smörja honom.

Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven, redan vid soluppgången.

Och de sade till varandra: »Vem skall åt oss vältra bort stenen från ingången till graven?»

Men när de sågo upp, fingo de se att stenen redan var bortvältrad. Den var nämligen mycket stor.

Och när de hade kommit in i graven, fingo de se en ung man sitta där på högra sidan, klädd i en vit fotsid klädnad; och de blevo förskräckta.

Men han sade till dem: »Varen icke förskräckta. I söken Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är icke här. Se där är platsen där de lade honom.

Men gån bort och sägen till hans lärjungar, och särskilt till Petrus: 'Han skall före eder gå till Galileen; där skolen I få se honom, såsom han bar sagt eder.'»

Då gingo de ut och flydde bort ifrån graven, ty bävan och bestörtning hade kommit över dem. Och i sin fruktan sade de intet till någon.

[Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar.

10 Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom, och som nu sörjde och gräto.

11 Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av henne, trodde de det icke.

12 Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem, medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden.

13 Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke heller dem trodde man.

14 Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden.

15 Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat.

16 Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.

17 Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål,

18 ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.»

19 Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.

20 Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.]