Add parallel Print Page Options

Judarnas högsta domstol dömer Jesus till döden

15 Tidigt på morgonen möttes översteprästerna, de äldste och lagexperterna - alltså hela högsta domstolen - för att diskutera vad som skulle ske härnäst. De beslutade sig då för att sända Jesus under sträng bevakning till Pilatus, den romerske landshövdingen.

Jesus förhörs av Pilatus

Pilatus frågade honom: Är du judarnas kung? Ja, svarade Jesus, det är som du säger.

3-4 Sedan anklagade översteprästerna honom för många olika brott, och Pilatus frågade honom: Varför säger du ingenting? Stämmer de här anklagelserna?

Men till Pilatus stora förvåning sa Jesus inte ett ord.

Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas

Nu var det sed att Pilatus frigav en judisk fånge varje år i samband med påskfirandet, en fånge vilken som helst som folket begärde att få fri.

En av dem som satt fängslad vid detta tillfälle hette Barabbas. Tillsammans med några andra hade han dömts för mord under ett politiskt uppror.

Nu började en folkhop samlas omkring Pilatus för att be honom göra som han brukade.

Vad säger ni om 'judarnas kung'? frågade Pilatus. Är det honom ni vill få frisläppt?

10 (Han förstod nu att Jesus var populär bland folket, och att det var av avundsjuka som översteprästerna organiserat denna komplott.)

11 Men översteprästerna hetsade upp folkhopen och fick dem att kräva att Barabbas skulle släppas fri i stället för Jesus.

12 Men om jag släpper Barabbas, frågade Pilatus, vad ska jag då göra med den här mannen som ni kallar er kung?

13 Korsfäst honom! ropade de tillbaka.

14 Men varför det? frågade Pilatus. Vad har han gjort för ont? Då skrek de ännu högre: Korsfäst honom!

15 Då släppte Pilatus Barabbas fri eftersom han var rädd för att gå emot den upprörda folkmassan. Och han befallde att Jesus skulle piskas med ett blygissel och skickade så iväg honom för att korsfästas.

Romerska soldater hånar Jesus

16-17 De romerska soldaterna förde då in Jesus i palatsets militärförläggning och kallade sedan samman hela vaktstyrkan. De klädde på honom en röd mantel, så att han skulle se ut som en kung, och gjorde en krona av långa vassa törnen och tryckte fast den på hans huvud.

18 Sedan gjorde de honnör och skrek: Länge leve judarnas kung.

19 Och de slog honom i huvudet med ett rör och spottade på honom och föll ned på sina knän för att tillbe honom.

20 När de slutligen tröttnade på att håna honom tog de av honom den röda manteln och satte på honom hans egna kläder igen. Därefter ledde de bort honom för att korsfästa honom.

Jesus förs bort för att korsfästas

21 På vägen dit mötte de Simon från Kyrene, som var på väg från landet in till staden. Honom tvingade de att bära Jesu kors (Simon var far till Alexander och Rufus).

22 Och soldaterna förde Jesus till en plats som kallades Golgata (det betyder skalle).

23 Där gav man honom vin, som blandats med bittra örter, men han vägrade dricka det.

24 Sedan spikade de fast honom på ett kors och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

Jesus blir korsfäst

25 Klockan var omkring nio på morgonen när de korsfäste honom.

26 På korset, ovanför hans huvud, satte man upp en skylt där man kunde läsa vad han blivit dömd för. Det stod: Judarnas kung.

27 Samma morgon korsfästes också två brottslingar, den ene till höger och den andre till vänster om Jesus.

28 Så uppfylldes det som profeten Jesaja förutsagt: Han räknades som en brottsling.

29-30 Och de som gick förbi platsen spottade hånfullt och visade sitt förakt för honom genom att skaka på huvudet.Var det inte du som ville riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? skrek de. Om du är så märkvärdig hjälp då dig själv och kom ner från korset.

31 Också översteprästerna och lagexperterna stod där och skämtade om Jesus.Han är ganska bra på att 'hjälpa' andra, sa de, men han kan inte hjälpa sig själv!

32 Du Messias! ropade de åt honom. Du som är Israels kung! Kom ner från korset så ska vi tro på dig!Och till och med rövarna, som skulle dö tillsammans med honom, hånade honom.

Jesus dör på korset

33 Vid middagstid blev det plötsligt mörkt i hela landet, och det var mörkt ända till klockan tre.

34 Då ropade Jesus med hög röst: Eli, Eli, lema sabachtani, (det betyder 'min Gud, min Gud, varför har du övergett mig')?

35 Några av dem som stod där trodde att han ropade på profeten Elia.

36 En man sprang då bort och hämtade en svamp och fyllde den med surt vin, och de sträckte upp den till honom på en käpp.Nu får vi se om Elia kommer och tar ner honom, sa han.

37 Då ropade Jesus ännu en gång, och i nästa ögonblick var han död.

38 Då brast förhänget i templet mitt itu, uppifrån och ända ned.

39 När den romerske officeren, som stod bredvid korset, såg hur Jesus dog, ropade han: Den här mannen var verkligen Guds Son!

40 Några kvinnor hade stått på avstånd och sett allt det som hände. Bland dem var Maria Magdalena, Maria (Jakob den yngres och Joses mor), Salome och några till.

41 De hade redan i Galileen följt med honom och hjälpt honom. Nu hade de tillsammans med flera andra kommit till Jerusalem.

Jesus begravs

42-43 Allt detta hände på fredagen före sabbaten. Sent på eftermiddagen samma dag var Josef från Arimataia modig nog att gå till Pilatus och be om att få Jesu kropp. Josef var en aktad medlem av den judiska högsta domstolen, och en man som personligen ivrigt väntade på att Guds rike skulle komma.

44 Men Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död så han kallade till sig den romerske befälhavaren för att fråga honom.

45 Officeren meddelade att Jesus redan var död. Då gav Pilatus Josef tillåtelse att ta hand om kroppen.

46 Och Josef gick och köpte en lång linneduk. Sedan tog han ner Jesu kropp från korset, lindade in den i duken och lade den i en klippgrav. Därefter spärrade han ingången med en stor sten,

47 och Maria Magdalena och Maria, Joses mor, stod och såg på när han lade Jesu kropp i graven.

15 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.

Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»

Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.

Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»

Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.

Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.

Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.

Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.

Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»

10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.

11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.

12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,

13 så skriade de åter: »Korsfäst honom!»

14 Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»

15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.

17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.

18 Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»

19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.

20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.

21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.

22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).

23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.

24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.

25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.

26 Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»

27 Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.

28  29 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!

30 Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset.»

31 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.

32 Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro.» Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.

33 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.

34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»

35 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: »Hör, han kallar på Elias.»

36 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: »Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»

37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.

38 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.

39 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man Guds Son.»

40 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome

41 -- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.

42 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.

43 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.

44 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.

45 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.

46 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.

47 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades.

Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden

(Matt 27:1-2; 27:11-14; Luk 23:1-5; Joh 18:28-38)

15 Tidigt nästa morgon samlades översteprästerna och folkets ledare och de skriftlärda – hela rådet[a] – och fattade ett beslut. Sedan lät de binda Jesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus.[b]

Jesus förhörs av Pilatus

Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”

Sedan anklagade översteprästerna honom för en rad olika brott, och Pilatus frågade honom: ”Varför säger du ingenting? Du hör ju hur mycket de anklagar dig för!”

Men till Pilatus stora förvåning svarade Jesus inget mer.

Pilatus dömer Jesus till döden

(Matt 27:15-26; Luk 23:13-25; Joh 18:39—19:16)

Vid påskhögtiden brukade Pilatus alltid frige en fånge åt dem, vem som helst som de ville ha fri. Just då satt en man fängslad som hette Barabbas. Han hade tillsammans med några andra begått mord under ett uppror.

Folket började nu samlas inför Pilatus för att be honom göra som han brukade.

”Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?” frågade Pilatus. 10 Han visste mycket väl att översteprästerna hade överlämnat Jesus åt honom för att de var avundsjuka på Jesus.

11 Men översteprästerna hetsade upp folket och fick dem att kräva att Barabbas skulle friges istället.

12 Pilatus frågade då igen: ”Vad ska jag då göra med den här mannen som ni kallar judarnas kung?”

13 ”Korsfäst honom!” ropade de tillbaka.

14 ”Men vad har han gjort för ont?” frågade Pilatus.

Då ropade de ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Till slut gav Pilatus efter och släppte Barabbas, eftersom han ville göra som folket krävde. Men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till att korsfästas.

De romerska soldaterna hånar Jesus

(Matt 27:27-31; Joh 19:2-3)

16 Soldaterna ledde först in Jesus på gården till landshövdingens residens, där hela vaktstyrkan kallades samman. 17 De klädde på honom en purpurröd[c] mantel och vred ihop en krona av törnen som de satte på honom. 18 ”Leve judarnas kung!” ropade de. 19 De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och föll på knä för att hylla honom.

20 Efter att ha hånat honom tog de av honom den purpurröda manteln, satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas.

Jesus korsfästs

(Matt 27:32-44; Luk 23:26-43; Joh 19:17-24)

21 En man, Simon från Kyrene[d], far till Alexandros och Rufus, var på väg in från landsbygden, och honom tvingade de att bära Jesus kors.

22 De förde Jesus till den plats som kallas Golgota (vilket betyder Skalleplatsen). 23 Där gav man honom vin blandat med myrra,[e] men han ville inte ha det. 24 Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

25 Klockan var runt nio på morgonen[f] när han korsfästes. 26 Ovanför honom hade man satt upp en skylt med texten: Judarnas kung, för att visa vad han anklagades för.

27 Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom.[g] 29 Och de som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Se där ja! Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? 30 Rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

31 Även översteprästerna och de skriftlärda gjorde sig lustiga över honom och sa till varandra:

”Han var bra på att rädda andra, men han kan inte rädda sig själv! 32 Skulle han vara Messias, Israels kung? Ja, om vi får se honom kliva ner från korset, då ska vi tro på honom!”

Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.

Jesus dör på korset

(Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

33 När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. 34 Vid tretiden ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”)[h]

35 Några av dem som stod där i närheten hörde det och sa: ”Hör, han ropar på Elia!” 36 En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom!”, sa han.

37 Men Jesus ropade högt och slutade att andas[i]. 38 Då brast förhänget i templet[j] i två delar, uppifrån och ända ned.

39 När den romerska officeren, som stod framför honom, såg på vilket sätt Jesus gav upp andan, ropade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

40 Några kvinnor stod också en bit bort och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob den yngre och Joses, och Salome. 41 De hade följt Jesus och hjälpt honom då han var i Galileen. Där fanns också många andra kvinnor som följt med Jesus till Jerusalem.

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

42 Detta hände på fredagen, förberedelsedagen, alltså dagen före sabbaten[k]. Och när kvällen[l] närmade sig 43 var Josef från Arimataia, en respekterad medlem av rådet som väntade på Guds rike, modig nog att gå till Pilatus och be att få ta hand om Jesus kropp.

44 Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död, så han kallade till sig officeren för att fråga honom om Jesus verkligen redan hade dött. 45 När officeren bekräftade det, lät han Josef ta kroppen.

46 Josef köpte linnetyg, tog ner Jesus, lindade honom i tyget och lade honom i en grav som var uthuggen i berget. Sedan rullade han en sten framför ingången till graven. 47 Både Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var Jesus kropp lades.

Footnotes

  1. 15:1 Se not till Matt 26:59.
  2. 15:1 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna.
  3. 15:17 Färgen var en symbol för kunglig makt.
  4. 15:21 Kyrene var en stad i Libyen.
  5. 15:23 Vin blandat med myrra var ett bedövningsmedel man gav till dem som skulle korsfästas. Enligt Matt 27:34 var vinet också blandat med galla, som hade samma effekt.
  6. 15:25 Ordagrant: Det var vid tredje timmen….
  7. 15:27 En del handskrifter har med en extra vers: 28 Så gick skriftordet i uppfyllelse: Han räknades bland överträdarna.Jfr Jes 53:12.
  8. 15:34 Jesus citerar Ps 22:2 på arameiska.
  9. 15:37 Ordagrant: andades ut (en sista gång).
  10. 15:38 Se not till Matt 27:51.
  11. 15:42 Se noter till Matt 12:1; 12:40.
  12. 15:42 Sabbaten började vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen.