Markus 14
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Planer på att döda Jesus
(Matt 26:2-5; Luk 22:1-2; Joh 11:45-53)
14 Det var nu två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid[a]. Översteprästerna och de skriftlärda sökte fortfarande efter ett sätt att arrestera Jesus och döda honom. 2 ”Men”, sa de till varandra, ”inte under själva påskhögtiden, för det kan leda till upplopp.”
En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja
(Matt 26:6-13; Luk 7:37-38; Joh 12:1-8)
3 När Jesus var i Betania och låg till bords hos Simon, den spetälske, kom en kvinna fram med en alabasterflaska välluktande, dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt sönder flaskan och hällde innehållet över Jesus huvud, 4 vilket retade några av gästerna. ”Vilket slöseri med olja!” sa de till varandra. 5 ”Den där oljan var ju värd över trehundra denarer[b], man kunde ha sålt den och gett pengarna åt de fattiga.” Och så började de skälla på henne.
6 Men Jesus sa: ”Lämna henne ifred! Varför kritiserar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7 De fattiga kommer ni alltid att ha ibland er, och ni kan göra gott mot dem hur mycket ni vill, men mig kommer ni inte alltid att ha hos er. 8 Den här kvinnan har gjort vad hon kunde. Hon har i förväg smort min kropp inför begravningen. 9 Sannerligen säger jag er: överallt i världen där man förkunnar evangeliet, ska man också berätta om det hon nyss gjorde och komma ihåg henne.”
Judas beslutar att förråda Jesus
(Matt 26:14-16; Luk 22:3-6)
10 Judas Iskariot, en av de tolv, gick till översteprästerna för att förråda Jesus. 11 De blev mycket glada och lovade honom pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.
Jesus lärjungar förbereder påskmåltiden
(Matt 26:17-19; Luk 22:7-13)
12 På första dagen av det osyrade brödets högtid[c], den dag då påsklammet slaktades, frågade lärjungarna honom: ”Vart vill du att vi ska gå och ordna så att du kan äta påskmåltiden?”
13 Jesus skickade då iväg två av dem och sa åt dem:
”Gå in i staden. Där kommer ni att möta en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom. 14 Säg sedan till den man som äger huset där han går in: ’Vår Mästare säger: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?’ 15 Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum som redan är förberett. Gör i ordning vår måltid där.”
16 Då gick de två lärjungarna iväg till staden och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden.
Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden
(Matt 26:20-29; Luk 22:17-23; 1 Kor 11:23-25)
17 På kvällen kom sedan Jesus dit med de tolv. 18 Och medan de låg till bords och åt sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig, en av er som äter här med mig.[d]”
19 Då blev de bedrövade, och en efter en frågade de Jesus: ”Det är väl inte jag?”
20 Han svarade: ”Det är en av er tolv, han som doppar sitt bröd i fatet tillsammans med mig.[e] 21 För Människosonen går bort, som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.”
22 Medan de åt tog Jesus ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till dem och sa: ”Ta detta, för det är min kropp.” 23 Sedan tog han en bägare och tackade Gud och gav den till dem, och alla drack ur den. 24 Han sa till dem: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som utgjuts för många. 25 Sannerligen säger jag er: från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.”
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
(Matt 26:30-35; Luk 22:31-34; Joh 13:37-38)
26 När de till sist hade sjungit lovsången[f] tillsammans, gick de ut till Olivberget.
27 Där sa Jesus till dem: ”Ni kommer alla på fall, för det står skrivet:
’Jag ska slå herden,
så att fåren skingras.’[g]
28 Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.”
29 Då sa Petrus: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska inte jag göra det!”
30 Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig, att redan i natt, innan tuppen hinner gala två gånger, ska du tre gånger ha förnekat mig.”
31 Men Petrus gav sig inte utan sa: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra sa samma sak.
Jesus ber i Getsemane
(Matt 26:36-46; Luk 22:39-46)
32 De kom så till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa Jesus till sina lärjungar: ”Sätt er här medan jag ber”, 33 men han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes.
Han greps nu av bävan och ångest, 34 och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka.”
35 Sedan gick han lite längre bort och föll ner på marken, och han bad till sin Fader att få slippa denna stund, om det var möjligt. 36 ”Abba, Fader”[h], sa han, ”allt är möjligt för dig. Låt mig slippa denna bägare[i]. Men låt det inte bli som jag vill utan som du vill.”
37 Sedan kom han tillbaka och hittade dem sovande. Han sa till Petrus[j]: ”Simon, sover du? Klarade du inte att hålla dig vaken en enda timma? 38 Vaka och be så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.”
39 Så gick han bort och bad med samma ord. 40 Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle säga.
41 När han kom tillbaka till dem för tredje gången sa han: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu räcker det! Nu är stunden inne, och Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. 42 Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.”
Jesus blir förrådd och arresterad
(Matt 26:47-56; Luk 22:47-50; Joh 18:3-11)
43 Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare. 44 Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det. Grip honom och för bort honom under bevakning.”
45 Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Rabbi[k]”, och kysste honom. 46 Då grep de Jesus och höll fast honom. 47 Men en av dem som stod där drog sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare.
48 Jesus frågade dem: ”Som mot en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig! 49 Varje dag har jag varit tillsammans med er i templet och undervisat utan att ni har gripit mig. Men Skriften måste gå i uppfyllelse.”
50 Då övergav alla honom och flydde. 51 Men en ung man, som bara hade ett linneskynke på sig, följde efter Jesus. Och när man försökte gripa honom, 52 lämnade han skynket och sprang därifrån naken.
Jesus förhörs av det judiska rådet
(Matt 26:57-68; Luk 22:54-55; 22:63-71; Joh 18:12-13; 18:19-24)
53 De förde nu Jesus till översteprästen, där alla översteprästerna och folkets ledare och de skriftlärda hade samlats. 54 Petrus följde efter på avstånd, ända in på översteprästens gård. Där slog han sig sedan ner bland tjänarna och värmde sig vid elden.
55 Översteprästerna och hela det judiska rådet[l] försökte hitta vittnesberättelser som skulle räcka för att döma Jesus till döden. Men de hittade inga. 56 Många vittnade falskt, men vittnena sa hela tiden emot varandra. 57 Till sist kom några med detta falska vittnesmål mot honom: 58 ”Vi har hört honom säga: ’Jag ska riva ner det här templet, som är byggt av människor, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är byggt av människor.’ ” 59 Men inte heller på den punkten stämde deras vittnesbörd överens.
60 Då reste sig översteprästen upp inför rådet och sa till Jesus: ”Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?” 61 Men Jesus teg och svarade ingenting.
Då ställde översteprästen ännu en fråga: ”Är du Messias, den Välsignades Son?”
62 ”Ja, det är jag”, svarade Jesus, ”och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.[m]”
63 Då slet översteprästen sönder sina kläder och ropade: ”Vi behöver väl inga fler vittnen! 64 Ni har själva hört hädelsen. Vad anser ni?” Alla ansåg att han förtjänade döden.
65 Sedan började några att spotta på honom, och de band för hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ”Visa att du är en profet![n]” Och tjänarna gav honom örfilar.
Petrus förnekar att han känner Jesus
(Matt 26:69-75; Luk 22:54-62; Joh 18:15-18; 18:5-27)
66 Under tiden väntade Petrus nere på gårdsplanen. En av översteprästens tjänsteflickor kom då dit 67 och fick syn på Petrus som satt och värmde sig vid elden. Hon stirrade på honom och sa sedan: ”Du var också tillsammans med den där Jesus från Nasaret.” 68 Men Petrus nekade: ”Jag vet inte ens vad du pratar om!” Sedan gick han ut till den yttre gården. Och just då gol tuppen.[o]
69 Efter en stund fick tjänsteflickan syn på honom där och sa än en gång till dem som stod runt omkring: ”Han är också en av dem!” 70 Men Petrus nekade igen.
Lite senare sa de som stod där till Petrus: ”Visst är du en av dem. Du kommer ju också från Galileen.” 71 Men Petrus svor, och lovade dyrt och heligt: ”Jag känner inte den där mannen som ni talar om!” 72 Och i samma stund gol tuppen för andra gången.
Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal två gånger ska du förneka mig tre gånger.” Och han brast i gråt.
Footnotes
- 14:1 Påsk, som kallades det osyrade brödets högtid därför att ingenting med jäst i då var tillåtet. Se not till Matt 26:2.
- 14:5 En denar motsvarade en dagslön.
- 14:12 Se not till 14:1.
- 14:18 Jfr Ps 41:10.
- 14:20 Jfr Ps 41:10.
- 14:26 Vid slutet av påskmåltiden sjöng man alltid Psaltaren 115-118.
- 14:27 Se Sak 13:7.
- 14:36 Abba var en familjär tilltalsform, motsvarande vår pappa i arameiskan, som troligen var Jesus modersmål.
- 14:36 Jfr Matt 26:39 med not.
- 14:37 Petrus hette från början Simon, men Jesus gav honom namnet Petrus, som betyder klippa.
- 14:45 Se not till 9:5.
- 14:55 Se not till Matt 26:59.
- 14:62 Se Ps 110:1 och Dan 7:13.
- 14:65 Enligt Matt 26:68 och Luk 22:64 ville soldaterna att Jesus skulle avslöja vem som slog honom.
- 14:68 En del handskrifter saknar: Och just då gol tuppen.
Markus 14
Svenska Folkbibeln
Onda anslag mot Jesus
14 Det var nu två dagar kvar till påsken[a] och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda honom. 2 De sade: "Inte under högtiden, för att det inte skall uppstå oro bland folket."
En kvinna smörjer Jesus
3 När Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. 4 Några blev upprörda och sade: "Varför detta slöseri med oljan! 5 Den hade man kunnat sälja för mer än tre hundra denarer och ge åt de fattiga." Och de grälade på henne. 6 Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför oroar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7 De fattiga har ni alltid hos er, och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid. 8 Hon har fullgjort sin uppgift. I förväg har hon smort min kropp till begravningen. 9 Amen säger jag er: Överallt i världen där evangeliet predikas, skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Judas förråder Jesus
10 Men Judas Iskariot, en av de tolv, gick till översteprästerna för att utlämna Jesus åt dem. 11 När de hörde det blev de glada och lovade honom en summa pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.
Den sista påskalammsmåltiden
12 På första dagen av det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: "Vart vill du att vi skall gå och ställa i ordning, så att du kan äta påskalammet?" 13 Då sände han två av sina lärjungar och sade till dem: "Gå in i staden. Där kommer en man som bär en kruka vatten att möta er. Följ honom. 14 Och där han går in skall ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är rummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 15 Då skall han visa er ett stort rum i övre våningen. Det är iordningställt och färdigt. Red till åt oss där." 16 Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de redde till påskalammet.
17 När det blev kväll, kom Jesus med de tolv. 18 Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: "Amen säger jag er: En av er kommer att utlämna mig - och han äter med mig." 19 Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: "Inte är det väl jag?" 20 Jesus svarade dem: "Det är en av er tolv, den som nu tillsammans med mig doppar i skålen. 21 Ty Människosonen går bort, så som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan om hon aldrig hade blivit född."
Den första nattvarden
22 Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Tag, detta är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. 25 Amen säger jag er: Jag skall inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike." 26 När de sedan hade sjungit lovsången,[b] gick de ut till Oljeberget.
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
27 Jesus sade till dem: "Ni skall alla komma på fall. Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras. [c] 28 Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galileen." 29 Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, skall jag inte göra det." 30 Jesus svarade: "Amen säger jag dig: Just denna natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig." 31 Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig skall jag aldrig förneka dig." Så sade även alla andra.
Jesus i Getsemane
32 De kom därefter till ett ställe som heter Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: "Stanna här, medan jag ber." 33 Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps av ängslan och ångest 34 och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka." 35 Han gick lite längre fram och föll ner på jorden och bad att han om möjligt skulle bli förskonad från denna stund. 36 Han sade: "Abba,[d] Fader! Allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill." 37 När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte hålla dig vaken en kort stund? 38 Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 39 Han gick bort igen och bad samma bön. 40 Då han kom tillbaka fann han att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom. 41 Han kom tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Ni sover nu och vilar er. Det är nog. Stunden har kommit. Se, Människosonen skall utlämnas i syndarnas händer. 42 Stig upp, låt oss gå! Han som förråder mig är här."
Jesus fängslas
43 Och se, medan Jesus ännu talade kom Judas, en av de tolv, och efter honom en folkhop med svärd och påkar. De kom från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser den är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning!" 45 När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi", och kysste honom. 46 Och de grep Jesus och fängslade honom. 47 Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
48 Och Jesus sade till dem: "Som mot en förbrytare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. 49 Fastän jag varje dag har varit hos er i templet och undervisat, har ni inte gripit mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." 50 Då övergav alla honom och flydde. 51 Och en ung man, klädd i en linneskjorta på bara kroppen, följde efter Jesus. Honom grep de tag i. 52 Men han lämnade linneskjortan kvar och flydde undan naken.
Jesus inför Stora rådet
53 De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla översteprästerna[e] och de äldste och de skriftlärda. 54 Petrus följde Jesus på avstånd ända in på översteprästens gård. Där satt han bland rättstjänarna och värmde sig vid elden. 55 Översteprästerna och hela Stora rådet försökte finna något vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de fann inget. 56 Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens. 57 Då steg några fram och avlade detta falska vittnesmål mot honom: 58 "Vi har hört att han har sagt: Jag skall bryta ner detta tempel som är byggt med händer, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort med händer." 59 Men inte heller i detta fall stämde deras vittnesmål överens. 60 Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: "Svarar du inte på vad dessa vittnar mot dig?" 61 Men Jesus teg och svarade inte. Översteprästen frågade honom vidare: "Är du Messias, den Välsignades son?" 62 Jesus svarade: " Jag Är.[f] Och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln." 63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Behöver vi några fler vittnen? 64 Ni har hört hädelsen. Vad anser ni?" Alla fann de honom skyldig till döden. 65 Några började spotta på honom, band för hans ögon och slog honom med knytnävarna och sade: "Profetera!" Och rättstjänarna tog emot honom med hugg och slag.
Petrus förnekar Jesus
66 Medan Petrus befann sig nere på gården, kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. 67 När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." 68 Men han nekade: "Jag vet inte vad du talar om och begriper det inte." Sedan gick han ut på den yttre gården. Då gol tuppen.[g] 69 Tjänsteflickan såg honom, och hon sade också till dem som stod i närheten: "Han är en av dem." 70 Men Petrus nekade igen. Efter en kort stund sade också de som stod där till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé." 71 Men han förbannade och svor: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om." 72 Strax gol tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg det som Jesus hade sagt till honom: "Innan tuppen hinner gala två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast i gråt.
Footnotes
- Markus 14:1 påsken Se not till Matt 26:2.
- Markus 14:26 lovsången Ps 115-118.
- Markus 14:27 Sak 13:7.
- Markus 14:36 Abba Ett arameiskt ord. Det betyder fader och används som ett förtroligt tilltalsord.
- Markus 14:53 översteprästerna Se not till Matt 2:4.
- Markus 14:62 Jag Är Se not till Joh 8:24.
- Markus 14:68 Då gol tuppen Vissa handskrifter saknar dessa ord.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln