9 Jesus sa vidare till dem: Några av er som står här nu, kommer att leva kvar och få se Guds rike komma med väldig kraft.

Jesus förvandlas på berget

² Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till toppen av ett högt berg.Plötsligt förändrades hans utseende mitt framför ögonen på dem.

³ Hans kläder blev bländande vita, så att inget blekningsmedel i hela världen kan göra kläder så vita.

⁴ Sedan visade sig Elia och Mose och började samtala med Jesus.

⁵ Upphetsad ropade Petrus: Mästare! Här är det skönt att vara. Vi bygger tre hyddor! En för var och en av er.

⁶ Han sa detta bara för att säga något, för han visste helt enkelt inte vad han skulle säga, och alla tre var rädda och förvirrade.

⁷ Men medan han talade sveptes de in i ett moln, som sänkte sig ner och en röst från molnet sa: Han är min älskade Son. Lyssna till honom!

⁸ Då lärjungarna såg sig omkring var Mose och Elia borta, men Jesus var kvar hos dem.

⁹ När de gick ner för bergssluttningen befallde Jesus dem att inte med ett ord nämna om vad de sett, förrän Människosonen uppstått från de döda.

¹⁰ Därför höll de det för sig själva, men talade ofta om det och undrade vad han menade med att uppstå från de döda.

¹¹ De frågade honom nu om något som judarnas religiösa ledare ofta påstod, nämligen att Elia måste komma tillbaka innan Människosonen gör det.

^12-13 Jesus höll med dem om att Elia först måste komma och bereda vägen. Ja, han sa att han hade faktiskt redan kommit och att man misshandlat honom fruktansvärt, precis som profeterna hade förutsagt. Sedan frågade Jesus dem vad profeterna kunde ha menat när de förutsa att Människosonen skulle få lida och bli illa behandlad av alla.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

¹⁴ Nedanför berget hade mycket folk samlats, och resten av lärjungarna hade råkat i diskussion med några judiska ledare.

¹⁵ När de fick se Jesus komma gående blev de häpna och sprang fram till honom för att hälsa på honom.

¹⁶ Vad är det ni diskuterar? frågade han.

¹⁷ En man i folkhopen sa då: Mästare, jag har tagit min pojke med mig hit för att du skulle bota honom. Han kan inte tala eftersom han är besatt av en ond ande.

¹⁸ Och varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Därför bad jag dina lärjungar att driva ut den onde anden, men de kunde inte det.

¹⁹ Ska ni då aldrig börja tro, utbrast Jesus. Hur länge måste jag vara tillsammans med er innan ni lär er det? Kom hit med pojken.

²⁰ Då kom de fram med pojken. Men när han fick se Jesus ryckte och slet anden i honom, och han föll till marken i krampryckningar och fradgan skummade runt munnen på honom.

²¹ Hur länge har det här hållit på? frågade Jesus fadern. Han svarade: Sedan han var mycket liten.

²² Ofta får den onde anden honom att falla i elden eller i vattnet för att ta död på honom. Hjälp oss, om du kan!

²³ Om jag kan? svarade Jesus. Allt är möjligt om du tror på mig.

²⁴ Jag tror, utropade fadern. Hjälp min otro!

²⁵ Jesus såg att folk nu kom springande från alla håll. Då tillrättavisade han den onde anden: Du döve och stumme ande, sa han, jag befaller dig att komma ut ur detta barn och aldrig mer fara in i honom!

²⁶ Anden skrek då vilt och började rycka och slita i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg sedan som livlös på marken, och många mumlade: Han är död.

²⁷ Men Jesus tog honom i handen och hjälpte honom upp på fötterna och han reste sig upp.

²⁸ När Jesus efteråt kom inomhus och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: Varför kunde inte vi driva ut den onde anden?

²⁹ Jesus svarade: Andar av det slaget kan bara drivas ut som svar på bön.

Jesus förutsäger för andra gången hur han ska dö

^30-31 Sedan lämnade Jesus och lärjungarna området och gick genom Galileen. Eftersom han fortfarande hade mycket att undervisa dem om, ville han vara ensam med dem och försökte därför att undvika all uppmärksamhet. Människosonen kommer snart att bli förrådd, sa han, för att förbereda dem på vad som skulle hända. Och man ska döda honom, men tre dagar senare ska han återvända till livet.

³² Men de förstod inte vad han menade, och de vågade inte heller fråga honom.

Lärjungarna diskuterar vem av dem som är störst

³³ Så kom de till Kafarnaum. När de gjort sig hemmastadda i huset där de skulle bo, frågade Jesus dem: Vad pratade ni om på vägen?

³⁴ Men de skämdes för att svara för de hade diskuterat med varandra om vem som var störst.

³⁵ Då satte han sig ner och bad dem slå sig ner runt om och sa till dem: Den som vill vara den störste måste underordna sig andra och tjäna andra.

³⁶ Sedan ropade han på ett litet barn och ställde det mitt ibland dem och lade armen om barnet och sa:

³⁷ Den som av kärlek tar emot ett sådant barn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud själv eftersom Gud har sänt mig.

Lärjungarna förbjuder en man att använda Jesu namn

³⁸ Johannes, en av lärjungarna, sa en dag till honom: Mästare, vi träffade en man som använde ditt namn för att driva ut onda andar. Men vi sa till honom att inte göra det, för han tillhörde ju inte vår grupp.

³⁹ Det skulle ni inte ha gjort! sa Jesus. Den som gör under i mitt namn kan plötsligt inte vara emot mig.

⁴⁰ Den som inte är emot oss är för oss.

⁴¹ Den som ger er något för att ni tillhör Kristus, om så bara ett glas vatten att dricka, ska inte bli utan belöning.

⁴² Men om någon berövar dessa små deras tro på mig, ja, det skulle då vara bättre för den människan att man hängde en tung kvarnsten runt halsen på henne och kastade henne i havet.

Jesus varnar för frestelse

^43-44 Om din hand är orsak till att du kommer bort från Gud, så hugg av den. Det är bättre att gå in i det eviga livet med en hand än att med alla lemmar i behåll kastas i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.

^45-46 Om din fot får dig på fall, så hugg av den. Det är bättre för dig att vara handikappad för alltid än att med båda fötterna i behåll marschera mot helvetet.

⁴⁷ Och om ditt öga får dig att synda, så riv ut det. Det är bättre att gå in i Guds rike med ett öga, än att ha båda i behåll och kastas i helvetets eld.

⁴⁸ Där kommer plågorna aldrig att ta slut och elden aldrig att slockna.

⁴⁹ Som man förbereder offerdjuren i templet med salt så måste också ni saltas med eld.

⁵⁰ Salt är gott och nödvändigt så länge det verkar. Sen är det värdelöst. Se därför till att ni inte förlorar er salthalt. Och lev i fred med varandra.