Mark 5
New American Bible (Revised Edition)
Chapter 5
The Healing of the Gerasene Demoniac. 1 [a](A)They came to the other side of the sea, to the territory of the Gerasenes. 2 When he got out of the boat, at once a man[b] from the tombs who had an unclean spirit met him. 3 The man had been dwelling among the tombs, and no one could restrain him any longer, even with a chain. 4 In fact, he had frequently been bound with shackles and chains, but the chains had been pulled apart by him and the shackles smashed, and no one was strong enough to subdue him. 5 Night and day among the tombs and on the hillsides he was always crying out and bruising himself with stones. 6 Catching sight of Jesus from a distance, he ran up and prostrated himself before him, 7 crying out in a loud voice, “What have you to do with me,[c] Jesus, Son of the Most High God? I adjure you by God, do not torment me!” 8 (He had been saying to him, “Unclean spirit, come out of the man!”) 9 [d]He asked him, “What is your name?” He replied, “Legion is my name. There are many of us.”(B) 10 And he pleaded earnestly with him not to drive them away from that territory.
11 Now a large herd of swine[e] was feeding there on the hillside. 12 And they pleaded with him, “Send us into the swine. Let us enter them.” 13 And he let them, and the unclean spirits came out and entered the swine. The herd of about two thousand rushed down a steep bank into the sea, where they were drowned. 14 The swineherds ran away and reported the incident in the town and throughout the countryside. And people came out to see what had happened. 15 As they approached Jesus, they caught sight of the man who had been possessed by Legion, sitting there clothed and in his right mind. And they were seized with fear. 16 Those who witnessed the incident explained to them what had happened to the possessed man and to the swine. 17 Then they began to beg him to leave their district. 18 As he was getting into the boat, the man who had been possessed pleaded to remain with him. 19 But he would not permit him but told him instead, “Go home[f] to your family and announce to them all that the Lord in his pity has done for you.” 20 Then the man went off and began to proclaim in the Decapolis what Jesus had done for him; and all were amazed.
Jairus’s Daughter and the Woman with a Hemorrhage.[g] 21 When Jesus had crossed again [in the boat] to the other side, a large crowd gathered around him, and he stayed close to the sea.(C) 22 One of the synagogue officials, named Jairus, came forward.(D) Seeing him he fell at his feet 23 and pleaded earnestly with him, saying, “My daughter is at the point of death. Please, come lay your hands on her[h] that she may get well and live.” 24 He went off with him, and a large crowd followed him and pressed upon him.
25 There was a woman afflicted with hemorrhages for twelve years. 26 She had suffered greatly at the hands of many doctors and had spent all that she had. Yet she was not helped but only grew worse. 27 She had heard about Jesus and came up behind him in the crowd and touched his cloak. 28 [i]She said, “If I but touch his clothes, I shall be cured.” 29 Immediately her flow of blood dried up. She felt in her body that she was healed of her affliction. 30 Jesus, aware at once that power had gone out from him, turned around in the crowd and asked, “Who has touched my clothes?” 31 But his disciples said to him, “You see how the crowd is pressing upon you, and yet you ask, ‘Who touched me?’” 32 And he looked around to see who had done it. 33 The woman, realizing what had happened to her, approached in fear and trembling. She fell down before Jesus and told him the whole truth. 34 He said to her, “Daughter, your faith has saved you. Go in peace and be cured of your affliction.”(E)
35 [j]While he was still speaking, people from the synagogue official’s house arrived and said, “Your daughter has died; why trouble the teacher any longer?” 36 Disregarding the message that was reported, Jesus said to the synagogue official, “Do not be afraid; just have faith.” 37 He did not allow anyone to accompany him inside except Peter, James, and John, the brother of James. 38 When they arrived at the house of the synagogue official, he caught sight of a commotion, people weeping and wailing loudly. 39 [k](F)So he went in and said to them, “Why this commotion and weeping? The child is not dead but asleep.” 40 And they ridiculed him. Then he put them all out. He took along the child’s father and mother and those who were with him and entered the room where the child was. 41 [l]He took the child by the hand and said to her, “Talitha koum,” which means, “Little girl, I say to you, arise!” 42 The girl, a child of twelve, arose immediately and walked around. [At that] they were utterly astounded. 43 He gave strict orders that no one should know this and said that she should be given something to eat.
Footnotes
- 5:1 The territory of the Gerasenes: the reference is to pagan territory; cf. Is 65:1. Another reading is “Gadarenes”; see note on Mt 8:28.
- 5:2–6 The man was an outcast from society, dominated by unclean spirits (Mk 5:8, 13), living among the tombs. The prostration before Jesus (Mk 5:6) indicates Jesus’ power over evil spirits.
- 5:7 What have you to do with me?: cf. Mk 1:24 and see note on Jn 2:4.
- 5:9 Legion is my name: the demons were numerous and the condition of the possessed man was extremely serious; cf. Mt 12:45.
- 5:11 Herd of swine: see note on Mt 8:30.
- 5:19 Go home: Jesus did not accept the man’s request to remain with him as a disciple (Mk 5:18), yet invited him to announce to his own people what the Lord had done for him, i.e., proclaim the gospel message to his pagan family; cf. Mk 1:14, 39; 3:14; 13:10.
- 5:21–43 The story of the raising to life of Jairus’s daughter is divided into two parts: Mk 5:21–24; 5:35–43. Between these two separated parts the account of the cure of the hemorrhage victim (Mk 5:25–34) is interposed. This technique of intercalating or sandwiching one story within another occurs several times in Mk 3:19b–21; 3:22–30 3:31–35; 6:6b–13; 6:14–29; 6:30; 11:12–14; 11:15–19; 11:20–25; 14:53; 14:54; 14:55–65; 14:66–73.
- 5:23 Lay your hands on her: this act for the purpose of healing is frequent in Mk 6:5; 7:32–35; 8:23–25; 16:18 and is also found in Mt 9:18; Lk 4:40; 13:13; Acts 9:17; 28:8.
- 5:28 Both in the case of Jairus and his daughter (Mk 5:23) and in the case of the hemorrhage victim, the inner conviction that physical contact (Mk 5:30) accompanied by faith in Jesus’ saving power could effect a cure was rewarded.
- 5:35 The faith of Jairus was put to a twofold test: (1) that his daughter might be cured and, now that she had died, (2) that she might be restored to life. His faith contrasts with the lack of faith of the crowd.
- 5:39 Not dead but asleep: the New Testament often refers to death as sleep (Mt 27:52; Jn 11:11; 1 Cor 15:6; 1 Thes 4:13–15); see note on Mt 9:24.
- 5:41 Arise: the Greek verb egeirein is the verb generally used to express resurrection from death (Mk 6:14, 16; Mt 11:5; Lk 7:14) and Jesus’ own resurrection (Mk 16:6; Mt 28:6; Lk 24:6).
Markus 5
Svenska Folkbibeln
Jesus botar en besatt
5 Så kom de över till gerasenernas område på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande 3 och höll till bland gravarna. Ingen kunde binda honom längre, inte ens med kedjor. 4 Många gånger hade han bundits med fotbojor och kedjor, men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. 5 Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen, och han ropade och slog sig själv med stenar. 6 När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom 7 och skrek: "Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!" 8 Jesus hade just befallt honom: "Far ut ur mannen, du orene ande!" 9 Nu frågade han honom: "Vad är ditt namn?" Mannen svarade: "Mitt namn är Legion,[a] för vi är många." 10 Och han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området.
11 Där gick då en stor svinhjord och betade vid berget. 12 De orena andarna bad honom: "Skicka i väg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem." 13 Det tillät han, och då for andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade sig utför branten ner i sjön. Det var omkring två tusen svin som drunknade. 14 De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden, och man gick för att se vad som hade hänt. 15 Och när de kom till Jesus och såg den besatte som haft legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de förskräckta. 16 De som var ögonvittnen berättade för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen. 17 Då bad man att Jesus skulle lämna deras område.
18 När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom. 19 Men Jesus tillät det inte utan sade: "Gå hem till de dina och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig." 20 Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis[b] allt vad Jesus hade gjort med honom. Och alla förundrade sig.
Jesus uppväcker Jairus dotter och botar en sjuk kvinna
21 När Jesus hade farit tillbaka med båten till andra sidan sjön, samlades en stor folkskara hos honom, där han var vid sjön. 22 En synagogföreståndare som hette Jairus kom dit, och då han fick se Jesus, föll han ner för hans fötter 23 och bad honom enträget: "Min dotter ligger för döden. Kom och lägg händerna på henne, så blir hon frisk och får leva." 24 Då gick Jesus med honom.
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. 25 Där var en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. 26 Fast hon hade lidit mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde, hade hon inte fått någon hjälp. Det hade bara blivit sämre med henne. 27 Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel. 28 Hon tänkte: "Om jag så bara rör vid hans kläder blir jag frisk." 29 På en gång upphörde hennes blödningar, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga. 30 När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom, vände han sig om i folkskaran och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?" 31 Hans lärjungar sade till honom: "Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och du frågar: Vem rörde vid mig?" 32 Han fortsatte att se sig omkring efter kvinnan som hade gjort detta. 33 Hon visste vad som hade skett med henne och kom förskräckt och darrande och föll ner för honom och talade om hela sanningen för honom. 34 Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga!"
35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvärar du Mästaren längre?" 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Tro endast." 37 Och han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 och de kom till föreståndarens hus. Där såg han en orolig skara människor som grät och klagade högt. 39 Han gick in och sade till dem: "Varför skriker ni och gråter? Flickan är inte död. Hon sover." 40 Då hånskrattade de åt honom. Men han drev ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina egna lärjungar och gick in där barnet låg. 41 Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talita koum!" Det betyder: "Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!" 42 Genast steg flickan upp och började gå omkring - hon var tolv år - och de blev utom sig av häpnad. 43 Men han förbjöd dem strängt att låta någon få veta detta. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.
Footnotes
- Markus 5:9 Legion Ett latinskt låneord (legio) för en häravdelning på omkring 6000 man.
- Markus 5:20 Dekapolis Se not till Matt 4:25.
Scripture texts, prefaces, introductions, footnotes and cross references used in this work are taken from the New American Bible, revised edition © 2010, 1991, 1986, 1970 Confraternity of Christian Doctrine, Inc., Washington, DC All Rights Reserved. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording, or by any information storage and retrieval system, without permission in writing from the copyright owner.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln