And he entered again into the synagogue; and there was a man there which had a withered hand.

And they watched him, whether he would heal him on the sabbath day; that they might accuse him.

And he saith unto the man which had the withered hand, Stand forth.

And he saith unto them, Is it lawful to do good on the sabbath days, or to do evil? to save life, or to kill? But they held their peace.

And when he had looked round about on them with anger, being grieved for the hardness of their hearts, he saith unto the man, Stretch forth thine hand. And he stretched it out: and his hand was restored whole as the other.

And the Pharisees went forth, and straightway took counsel with the Herodians against him, how they might destroy him.

But Jesus withdrew himself with his disciples to the sea: and a great multitude from Galilee followed him, and from Judaea,

And from Jerusalem, and from Idumaea, and from beyond Jordan; and they about Tyre and Sidon, a great multitude, when they had heard what great things he did, came unto him.

And he spake to his disciples, that a small ship should wait on him because of the multitude, lest they should throng him.

10 For he had healed many; insomuch that they pressed upon him for to touch him, as many as had plagues.

11 And unclean spirits, when they saw him, fell down before him, and cried, saying, Thou art the Son of God.

12 And he straitly charged them that they should not make him known.

13 And he goeth up into a mountain, and calleth unto him whom he would: and they came unto him.

14 And he ordained twelve, that they should be with him, and that he might send them forth to preach,

15 And to have power to heal sicknesses, and to cast out devils:

16 And Simon he surnamed Peter;

17 And James the son of Zebedee, and John the brother of James; and he surnamed them Boanerges, which is, The sons of thunder:

18 And Andrew, and Philip, and Bartholomew, and Matthew, and Thomas, and James the son of Alphaeus, and Thaddaeus, and Simon the Canaanite,

19 And Judas Iscariot, which also betrayed him: and they went into an house.

20 And the multitude cometh together again, so that they could not so much as eat bread.

21 And when his friends heard of it, they went out to lay hold on him: for they said, He is beside himself.

22 And the scribes which came down from Jerusalem said, He hath Beelzebub, and by the prince of the devils casteth he out devils.

23 And he called them unto him, and said unto them in parables, How can Satan cast out Satan?

24 And if a kingdom be divided against itself, that kingdom cannot stand.

25 And if a house be divided against itself, that house cannot stand.

26 And if Satan rise up against himself, and be divided, he cannot stand, but hath an end.

27 No man can enter into a strong man's house, and spoil his goods, except he will first bind the strong man; and then he will spoil his house.

28 Verily I say unto you, All sins shall be forgiven unto the sons of men, and blasphemies wherewith soever they shall blaspheme:

29 But he that shall blaspheme against the Holy Ghost hath never forgiveness, but is in danger of eternal damnation.

30 Because they said, He hath an unclean spirit.

31 There came then his brethren and his mother, and, standing without, sent unto him, calling him.

32 And the multitude sat about him, and they said unto him, Behold, thy mother and thy brethren without seek for thee.

33 And he answered them, saying, Who is my mother, or my brethren?

34 And he looked round about on them which sat about him, and said, Behold my mother and my brethren!

35 For whosoever shall do the will of God, the same is my brother, and my sister, and mother.

Jesus botar en man med en vanställd hand på sabbatsdagen

Medan Jesus var i Kafarnaum gick han som vanligt till synagogan. Där lade han märke till en man som hade en vanställd hand.

Eftersom det var sabbatsdag höll Jesu fiender noga ögonen på honom. Skulle han våga bota mannens hand? I så fall fick de något att anklaga honom för.

Jesus bad mannen att resa sig så att alla kunde se honom.

Sedan vände han sig till de närvarande och frågade: Är sabbatsdagen en dag då man får göra gott eller inte? Eller är det en dag då man ska rädda människoliv eller förgöra människoliv? Men ingen ville svara honom.

Då såg han förargat på dem för han var djupt bedrövad över deras likgiltighet för människornas nöd, och han sa till mannen: Sträck ut din hand! Mannen gjorde det, och han blev genast frisk i sin hand.

Fariseerna lämnade då synagogan och började smida planer tillsammans med kung Herodes vänner och anhängare om hur man på enklaste sätt skulle röja Jesus ur vägen.

Stora skaror följer Jesus

7-8 Under tiden drog sig Jesus och hans lärjungar tillbaka till stranden, och en stor skara människor från Galileen, Judeen, Jerusalem och Idumeen, men också från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom. Nyheterna om hans under hade nämligen spritt sig vida omkring, och folk strömmade till för att se vad som försiggick.

Jesus bad då sina lärjungar att skaffa fram en båt och ha den i beredskap för att rädda honom undan om folket på stranden skulle tränga på alltför mycket.

10 Många hade nämligen blivit botade den dagen, och därför trängde sig massor av sjuka människor på från alla håll för att röra vid honom.

11 När de som var besatta av onda andar fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: Du är Guds Son!

12 Men Jesus förbjöd dem att tala om vem han var.

Jesus väljer ut de tolv apostlarna

13 Därefter gick Jesus upp bland bergen och han tog med sig några män som han valt ut.

14-15 Då de var samlade runt honom utsåg han bland dem tolv som alltid skulle vara hos honom. Senare skulle han sända ut dem till att predika och driva ut onda andar.

16-17 ,

18-19 Här är namnen på de tolv: Simon, som Jesus gav det nya namnet Petrus, Jakob och Johannes (Sebedaios söner, som han kallade åsksönerna). Vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob (Alfaios son), Taddaios, Simon (medlem av seloternas revolutionära parti, som ville bekämpa den romerska övermakten med våld) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).

Jesus beskylls för att vara besatt av Satan

20 När han återvände till det hus där han bodde började folk på nytt att samlas, och snart var huset så fullt av folk så att varken han eller lärjungarna ens fick tid att äta.

21 När hans anhöriga hörde det kom de för att försöka ta hand om honom. Han är galen! sa de.

22 Men de judiska lagexperterna, som hade kommit från Jerusalem, sa: Han är besatt av Satan, de onda andarnas kung. Det är därför som de onda andarna lyder honom.

23 Jesus kallade då till sig dessa män och med hjälp av exempel som de alla förstod frågade han: Hur kan Satan driva ut Satan?

24 Ett rike som strider med sig självt kommer att gå under.

25 Och en familj, där man ständigt och jämt grälar och strider med varandra, kan inte bestå.

26 Om djävulen strider med sig själv, så har han inte längre någon makt och det är ute med honom.

27 Han måste bindas innan hans onda andar kan kastas ut, på samma sätt som en stark man måste bindas innan man kan bryta sig in i hans hus och stjäla hans tillhörigheter.

28 Därför vill jag till varje pris göra klart för er att vilken synd som helst kan förlåtas, till och med hädelse mot min Far.

29 Men den som hädar den helige Ande kan aldrig förlåtas. Det är en oförlåtlig synd.

30 Han sa detta till dem därför att de påstod att han gjorde sina under genom djävulens kraft och inte genom den helige Andes kraft.

Jesus berättar om sin verkliga familj

31-32 Nu kom hans mor och hans bröder till det överfulla huset där han undervisade människorna. Eftersom de själva inte kunde komma in, skickade de bud till honom och bad honom komma ut. Din mor och dina bröder är här utanför och vill träffa dig, sa man till honom.

33 Men han svarade: Min mor och mina bröder! Vilka är det?

34 Sedan såg han på dem som stod runt omkring och sa: De här är min mor och mina bröder!

35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.