Mark 12
New American Standard Bible
Parable of the Vine-growers
12 (A)And He began to speak to them in parables: “(B)A man (C)planted a vineyard and put a [a]fence around it, and dug a vat under the wine press and built a tower, and leased it to [b]vine-growers and went on a journey. 2 And at the harvest time he sent a slave to the vine-growers, in order to receive his share of the produce of the vineyard from the vine-growers. 3 And they took him, and beat him, and sent him away empty-handed. 4 And again he sent them another slave, and they wounded him in the head, and treated him shamefully. 5 And he sent another, and that one they killed; and so with many others, beating some and killing others. 6 He had one more man to send, a beloved son; he sent him to them last of all, saying, ‘They will respect my son.’ 7 But those vine-growers said to one another, ‘This is the heir; come, let’s kill him, and the inheritance will be ours!’ 8 And they took him and killed him, and threw him out of the vineyard. 9 What will the [c]owner of the vineyard do? He will come and put the vine-growers to death, and give the vineyard to others. 10 Have you not even read this Scripture:
‘(D)A stone which the builders rejected,
This has become the [d]chief cornerstone;
11 (E)This came about from the Lord,
And it is marvelous in our eyes’?”
12 (F)And they were seeking to seize Him, and yet they feared the [e]people, for they understood that He told the parable against them. And so (G)they left Him and went away.
Jesus Answers the Pharisees, Sadducees, and Scribes
13 (H)Then they *sent some of the Pharisees and (I)Herodians to Him in order to (J)trap Him in a statement. 14 They came and *said to Him, “Teacher, we know that You are truthful and [f]do not care what anyone thinks; for You [g]are not partial to anyone, but You teach the way of God in truth. Is it [h]permissible to pay a [i]poll-tax to Caesar, or not? 15 Are we to pay, or not pay?” But He, knowing their hypocrisy, said to them, “Why are you testing Me? Bring Me a [j]denarius to look at.” 16 And they brought one. And He *said to them, “Whose image and inscription is this?” And they said to Him, “Caesar’s.” 17 And Jesus said to them, “(K)Pay to Caesar the things that are Caesar’s, and to God the things that are God’s.” And they were utterly amazed at Him.
18 (L)Some Sadducees (who say that there is no resurrection) *came to [k]Jesus, and began questioning Him, saying, 19 “Teacher, Moses wrote for us that (M)if a man’s brother dies and leaves behind a wife and does not leave a child, his brother is to [l]marry the wife and raise up [m]children for his brother. 20 There were seven brothers; and the first took a wife, and died leaving no children. 21 The second one [n]married her, and died leaving behind no children; and the third likewise; 22 and so the seven together left no children. Last of all the woman also died. 23 In the resurrection, which one’s wife will she be? For each of the seven had her as his wife.” 24 Jesus said to them, “Is this not the reason you are mistaken, that you do not [o]understand the Scriptures nor the power of God? 25 For when they rise from the dead, they neither marry nor are given in marriage, but are like angels in heaven. 26 But [p]regarding the fact that the dead rise, have you not read in the book of Moses, (N)in the passage about the burning bush, how God spoke to him, saying, ‘(O)I am the God of Abraham, the God of Isaac, and the God of Jacob’? 27 (P)He is not the God [q]of the dead, but of the living; you are greatly mistaken.”
28 (Q)One of the scribes came up and heard them arguing, and (R)recognizing that He had answered them well, asked Him, “What commandment is the [r]foremost of all?” 29 Jesus answered, “The [s]foremost is, ‘(S)Hear, Israel! The Lord is our God, the Lord is one; 30 (T)and you shall love the Lord your God with all your heart, and with all your soul, and with all your mind, and with all your strength.’ 31 The second is this: ‘(U)You shall love your neighbor as yourself.’ There is no other commandment greater than these.” 32 And the scribe said to Him, “Well said, Teacher; You have truly stated that (V)He is One, and there is no other besides Him; 33 (W)and to love Him with all the heart, and with all the understanding, and with all the strength, and to love one’s neighbor as oneself, (X)is much more than all the burnt offerings and sacrifices.” 34 When Jesus saw that he had answered intelligently, He said to him, “You are not far from the kingdom of God.” (Y)And then, no one dared any longer to question Him.
35 (Z)And Jesus responded and began saying, as He (AA)taught in the temple area, “How is it that the scribes say that the [t]Christ is the (AB)son of David? 36 David himself said [u]in the Holy Spirit,
‘(AC)The Lord said to my Lord,
“Sit at My right hand,
Until I put Your enemies under Your feet.”’
37 David himself calls Him ‘Lord’; so in what sense is He his son?” And (AD)the large crowd [v]enjoyed listening to Him.
38 (AE)And in His teaching He was saying: “Beware of the scribes who like to walk around in long robes, and like (AF)personal greetings in the marketplaces, 39 and seats of honor in the synagogues, and places of honor at banquets, 40 (AG)who devour widows’ houses, and for appearance’s sake offer long prayers. These will receive all the more condemnation.”
The Widow’s Coins
41 (AH)And Jesus sat down opposite (AI)the treasury, and began watching how the [w]people were (AJ)putting [x]money into the treasury; and many rich people were putting in large amounts. 42 And a poor widow came and put in two [y]lepta coins, which amount to a [z]quadrans. 43 Calling His disciples to Him, He said to them, “Truly I say to you, this poor widow put in more than all [aa]the contributors to the treasury; 44 for they all put in out of their [ab]surplus, but she, out of her poverty, put in all she owned, [ac]all she had (AK)to live on.”
Footnotes
- Mark 12:1 Or hedge
- Mark 12:1 Or tenant farmers, also vv 2, 7, 9
- Mark 12:9 Lit lord
- Mark 12:10 Lit head of the corner
- Mark 12:12 Lit crowd
- Mark 12:14 Lit it is not a concern to You about anyone
- Mark 12:14 Lit do not look at the face of people
- Mark 12:14 I.e., by Jewish law and tradition
- Mark 12:14 I.e., a tax on each person in the census
- Mark 12:15 The denarius was a day’s wages for a laborer
- Mark 12:18 Lit Him
- Mark 12:19 Lit take
- Mark 12:19 Lit seed, also vv 20-22
- Mark 12:21 Lit took
- Mark 12:24 Or know
- Mark 12:26 Lit concerning the dead, that they rise
- Mark 12:27 Or of corpses
- Mark 12:28 Or first
- Mark 12:29 Or first
- Mark 12:35 I.e., Messiah
- Mark 12:36 Or by
- Mark 12:37 Lit was gladly hearing Him
- Mark 12:41 Lit crowd was
- Mark 12:41 I.e., copper coins
- Mark 12:42 The smallest Greek copper coin, about 1/128 of a laborer’s daily wage
- Mark 12:42 A small Roman copper coin, worth about 1/64 of a laborer’s daily wage
- Mark 12:43 Lit those who were putting in
- Mark 12:44 Or abundance
- Mark 12:44 Lit her whole livelihood
Markus 12
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Mannen som hyrde ut sin vingård
12 Sedan började Jesus tala till folket med hjälp av bilder och sa bland annat: En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan hyrde han ut vingården till några vinodlare och reste utomlands.
2 När det blev dags att skörda skickade han en av sina män för att hämta den del av skörden som var hans.
3 Men vinodlarna tog fast mannen och slog honom och skickade honom tomhänt tillbaka.
4 Ägaren sände då en annan av sina män, men de gjorde likadant med honom. De misshandlade honom och slog honom i huvudet.
5 Den näste som han sände dödade de. Ja, alla som ägaren sände för att få ut sin del av skörden, misshandlade de eller slog ihjäl.
6 Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens ende och mycket älskade son. Han bestämde sig då för att sända iväg denne. Honom vågar de inte göra något ont, tänkte han.
7 Men när vinodlarna såg sonen komma sa de: 'Det är han som ska ta över vingården när hans far dör. Vi dödar honom, och sedan blir vingården vår!'
8 Därför grep de honom och slog ihjäl honom och slängde ut kroppen utanför muren.
9 Vad tror ni att ägaren kommer att göra när han får veta vad som har hänt? Jo, han kommer själv för att döda dem allesammans och sedan hyra ut vingården till andra.
10 Har ni inte läst den här versen i Psaltaren: 'Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna har nu blivit en hörnsten, den mest betydelsefulla stenen i hela huset!
11 Detta är Herrens verk, och man tror inte det är sant när man ser det'?
12 De judiska ledarna ville genast arrestera honom för de förstod mycket väl att det var dem han syftade på. De var de onda vinodlarna i berättelsen. Men de var samtidigt så rädda för folket att de inte vågade ge sig på honom. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
Frågan om att betala skatt
13 I stället skickade de dit några fariseer och anhängare till kung Herodes för att diskutera med honom och hoppades att han skulle säga något som de kunde arrestera honom för.
14 Mästare!, sa de inställsamt. Vi vet att du inte är rädd för att hålla dig till sanningen. Du frågar inte efter vad folk tycker och tänker, utan säger oss rakt på sak hur vi ska leva efter Guds vilja. Kan du inte säga oss, om det är Guds vilja att vi ska betala skatt till den romerska staten. Ska vi göra det eller inte?
15 Jesus genomskådade deras knep och sa: Visa mig ett mynt så ska jag säga er det.
16 De gav honom ett romerskt mynt och han frågade dem: Vems bild och namn är det här? De svarade: Kejsarens.
17 Då så, sa han, ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. Och de förundrade sig över vad han sa.
Frågan om uppståndelsen
18 Sedan kom några saddukeer till Jesus. Dessa människor tror inte på uppståndelsen från de döda, och de sa:
19 Herre, Mose gav oss en lag som säger att när en man dör barnlös, ska mannens bror gifta sig med änkan och skaffa söner i sin brors namn.
20-22 Det var en gång sju bröder. Den äldste gifte sig men dog, utan att lämna några barn efter sig. Den andre brodern gifte sig därför med änkan, men snart dog också han och lämnade inte heller några barn efter sig. Då gifte sig näste bror med henne och han dog också. Så pågick det tills denna kvinna hade varit gift med alla sju, utan att ha fått några barn. Till sist dog också hon.
23 Nu vill vi veta en sak: Vems fru kommer hon att bli efter uppståndelsen? Alla sju bröderna hade ju varit gifta med henne?
24 Jesus svarade: Ert problem beror på att ni inte känner Skriften och inte heller Guds kraft.
25 När de döda uppstår kommer de inte att vara gifta eller gifta sig, utan leva som änglarna i himlen.
26 Men nu till frågan om det kommer att bli någon uppståndelse: Har ni aldrig läst om Mose och hur Gud i den brinnande busken sa till honom: 'Jag är Abrahams Gud och jag är Isaks Gud och jag är Jakobs Gud.'
27 Det betyder alltså att Gud talar om dessa som levande, fastän de varit döda i hundratals år. Han skulle inte ha sagt: 'Jag är deras Gud' om sådana som inte existerar! Ni har fullständigt kommit på villovägar när det gäller uppståndelsen från de döda.
Frågan om det viktigaste budet
28 En av lagexperterna som stod där och lyssnade till diskussionen var imponerad av det svar Jesus hade gett, och därför frågade han: Vilket är det viktigaste av alla buden?
29 Jesus svarade: Det som säger: 'Hör, Israel, Herren vår Gud är den ende, sanne Guden.
30 Du ska använda all din kraft till att älska honom, och du ska tjäna honom av hela ditt hjärta och med ditt liv och alla dina tankar.'
31 Lika viktigt är det andra budet: 'Älska dina medmänniskor lika mycket som dig själv!' Inga andra bud är mer livsviktiga än dessa två.
32 Lagexperten svarade: Herre, du har sagt ett sant ord när du säger att det bara finns en Gud och ingen annan.
33 Och jag förstår att detta att älska Gud av hela sitt hjärta och av all sin kraft och av hela sitt förstånd, och att älska sina medmänniskor som sig själv, det är större och viktigare än alla slags offer på altaret i templet.
34 När Jesus hörde mannens kloka svar sa han: Du är inte långt borta från Guds rike. Och efter detta vågade ingen annan komma med några fler frågor.
Folkets religiösa ledare kan inte svara Jesus
35 När Jesus senare undervisade folket inne på tempelområdet, frågade han dem:Varför påstår era religiösa ledare att Messias måste vara en ättling till kung David?
36 David har ju själv sagt, ledd av den helige Ande: 'Gud sa till min herre: Sätt dig på min högra sida tills jag har lagt alla dina fiender under dina fötter.'
37 Eftersom David kallar honom sin herre, hur kan han då vara hans son?
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
Hans sätt att argumentera tilltalade folk, och de lyssnade därför ivrigt till honom,38 och han fortsatte sin undervisning:Akta er för lagexperterna! De älskar att gå klädda som förnäma och lärda män och väntar sig att alla ska buga sig för dem när de går över torgen.
39 Vid gudstjänsterna i synagogorna sitter de på de främsta platserna, och vid festmiddagarna slår de sig gärna ner på hedersplatserna.
40 Men fulla av habegär lurar de av hjälplösa änkor deras hus. För att sedan skyla över vilka samvetslösa människor de är, låtsas de vara gudfruktiga genom att be långa böner offentligt. Därför kommer också Gud att straffa dem desto hårdare.
En fattig änka ger allt hon har
41 Sedan gick han fram till kollektkistorna i templet och satte sig ner och tittade på när folk kom och lade sina pengar i dem. Några som var rika lade dit stora summor.
42 Men så kom en fattig änka och lade dit två femöringar.
43 Då kallade han på lärjungarna och sa: Den här fattiga änkan gav mer än alla rika män tillsammans,
44 för de gav bara en liten del av sitt överflöd, medan hon gav sin sista femöring.
New American Standard Bible®, Copyright © 1960, 1971, 1977, 1995, 2020 by The Lockman Foundation. All rights reserved.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica