En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. Spänt iakttog de Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten. De ville få något att anklaga honom för. Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig fram." Sedan frågade han dem: "Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?" Men de teg. Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över att deras hjärtan var så förstockade. Och till mannen sade han: "Räck ut din hand." Han räckte ut handen, och den var nu frisk. Men fariseerna gick ut och började genast överlägga med herodianerna[a] om att röja honom ur vägen.

Stora skaror följer Jesus

Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön. Mycket folk från Galileen följde efter. Också från Judeen, Jerusalem, Idumeen och från andra sidan Jordan och från trakten av Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror, när de hörde talas om allt han gjorde. Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt i beredskap åt honom, så att han inte skulle bli trängd av folkmassan. 10 Ty han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom. 11 Och när de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son." 12 Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

Jesus utser tolv apostlar

13 Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. 14 Han utsåg tolv som han kallade apostlar. De skulle vara hos honom, och han skulle sända ut dem att predika 15 och de skulle ha makt att driva ut onda andar. 16 Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus, 17 Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror - dem kallade han Boanerges, det betyder Åskans söner - 18 vidare Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Thomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon ivraren[b] 19 och Judas Iskariot,[c] han som förrådde honom.

Jesu gärning eller Satans

20 Sedan kom Jesus hem. På nytt samlades så mycket folk att han och hans lärjungar inte ens hade tid att äta. 21 När hans anhöriga fick höra det, gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han hade förlorat förståndet. 22 Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul.[d] Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna." 23 Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur kan Satan driva ut Satan? 24 Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, 25 och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. 26 Om Satan gör uppror mot sig själv och kommer i strid med sig själv, kan han inte bestå. Då är det slut med honom. 27 Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det han äger utan att först ha bundit den starke. Sedan kan han plundra hans hus. 28 Amen[e] säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." 30 De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Jesu familj

31 Hans mor och hans bröder kom och stannade utanför. De sände bud till honom för att kalla på honom. 32 Folkhopen som satt omkring honom sade: "Se, din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig." 33 Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" 34 Och han såg på dem som satt omkring honom och sade: "Här ser ni min mor och mina bröder! 35 Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."

Footnotes

  1. Markus 3:6 herodianerna Se not till Matt 22:16.
  2. Markus 3:18 Simon ivraren Se not till Matt 10:4.
  3. Markus 3:19 Iskariot Se not till Matt 10:4.
  4. Markus 3:22 Beelsebul Se not till Matt 10:25.
  5. Markus 3:28 Amen Se not till Matt 5:18.

(A) En annan gång gick Jesus till synagogan, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. De vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för. Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Ställ dig här i mitten." Sedan frågade han dem: "Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?" Men de teg. Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över deras hårda hjärtan, och sade till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram sin hand, och den var nu återställd.

Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer med herodianerna[a] för att döda honom.

Stora skaror följer Jesus

(B) Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön, och en stor skara från Galileen följde efter. Också från Judeen, (C) Jerusalem, Idumeen[b] och från andra sidan Jordan och området runt Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror när de hörde talas om allt han gjorde.

Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt redo för honom så att han inte skulle bli trängd av folkmassan, 10 för han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom. 11 (D) När de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son!" 12 (E) Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

Jesus utser tolv apostlar

13 (F) Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. 14 Han utsåg tolv som han kallade apostlar[c]. De skulle vara med honom, och han skulle sända ut dem att predika 15 och ha makt att driva ut onda andar. 16 (G) Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus[d], 17 (H) Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror – dem kallade han Boanerges[e], det betyder Åskans söner – 18 dessutom Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Tomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon seloten[f] 19 och Judas Iskariot, han som förrådde honom.

Jesu gärning eller Satans

20 Sedan kom Jesus hem[g]. På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta. 21 När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

22 (I) De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul[h]. Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna." 23 (J) Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan? 24 Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, 25 och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. 26 Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

27 Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

28 (K) Jag säger er sanningen[i]: Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." 30 De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Jesu familj

31 (L) Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och sände bud till honom och kallade på honom. 32 Folket som satt omkring honom sade: "Se! Din mor och dina bröder är här utanför och frågar efter dig." 33 Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" 34 Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Här är min mor och mina bröder. 35 (M) Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."

Footnotes

  1. 3:6 herodianerna   Personer som stödde Herodes kungaätt. De utgjorde inte något organiserat parti och namnet finns inte belagt utanför NT.
  2. 3:8 Idumeen   Bergstrakterna söder om Judeen.
  3. 3:14 apostlar   Sändebud med fullmakt att representera sin uppdragsgivare (Matt 10:40).
  4. 3:16f Petrus … Judas Iskariot   Se noter till Matt 10:2-4.
  5. 3:17 Boanerges   Kanske en återgivning av hebreiskans bne régesh, "tumultets söner", eller av andra hebreiska ord för "vrede" eller "skaka" (jfr Luk 9:54). Samtidigt påminner stavningen om grek. boán, "ropa", och ergés, "aktiv".
  6. 3:18 seloten   Seloterna (av grekiskans zélos, iver, jfr engelskans "zeal") var nationalister som ivrade för uppror mot romarna. I denna vers används deras hebreiska namnform, kananaíos.
  7. 3:20 hem   till Petrus hus, Jesu temporära bostad i Kapernaum (Matt 8:14, 17:25, Joh 2:12).
  8. 3:22 Beelsebul   Judiskt namn för djävulen, de onda andarnas furste. Alternativ form för hebr. Baal-Zebúb, "flugornas herre" som tillbads bland filisteerna i Ekron (2 Kung 1:2f).
  9. 3:28 Jag säger er sanningen   Ordagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).

Doing Good on the Sabbath

1-3 Then he went back in the meeting place where he found a man with a crippled hand. The Pharisees had their eyes on Jesus to see if he would heal him, hoping to catch him in a Sabbath violation. He said to the man with the crippled hand, “Stand here where we can see you.”

Then he spoke to the people: “What kind of action suits the Sabbath best? Doing good or doing evil? Helping people or leaving them helpless?” No one said a word.

5-6 He looked them in the eye, one after another, angry now, furious at their hard-nosed religion. He said to the man, “Hold out your hand.” He held it out—it was as good as new! The Pharisees got out as fast as they could, sputtering about how they would join forces with Herod’s followers and ruin him.

The Twelve Apostles

7-10 Jesus went off with his disciples to the sea to get away. But a huge crowd from Galilee trailed after them—also from Judea, Jerusalem, Idumea, across the Jordan, and around Tyre and Sidon—swarms of people who had heard the reports and had come to see for themselves. He told his disciples to get a boat ready so he wouldn’t be trampled by the crowd. He had healed many people, and now everyone who had something wrong was pushing and shoving to get near and touch him.

11-12 Evil spirits, when they recognized him, fell down and cried out, “You are the Son of God!” But Jesus would have none of it. He shut them up, forbidding them to identify him in public.

13-19 He climbed a mountain and invited those he wanted with him. They climbed together. He settled on twelve, and designated them apostles. The plan was that they would be with him, and he would send them out to proclaim the Word and give them authority to banish demons. These are the Twelve:

Simon (Jesus later named him Peter, meaning “Rock”),

James, son of Zebedee,

John, brother of James (Jesus nicknamed the Zebedee brothers Boanerges, meaning “Sons of Thunder”),

Andrew,

Philip,

Bartholomew,

Matthew,

Thomas,

James, son of Alphaeus,

Thaddaeus,

Simon the Canaanite,

Judas Iscariot (who betrayed him).

Satan Fighting Satan?

20-21 Jesus came home and, as usual, a crowd gathered—so many making demands on him that there wasn’t even time to eat. His friends heard what was going on and went to rescue him, by force if necessary. They suspected he was believing his own press.

22-27 The religion scholars from Jerusalem came down spreading rumors that he was working black magic, using devil tricks to impress them with spiritual power. Jesus confronted their slander with a story: “Does it make sense to send a devil to catch a devil, to use Satan to get rid of Satan? A constantly squabbling family disintegrates. If Satan were fighting Satan, there soon wouldn’t be any Satan left. Do you think it’s possible in broad daylight to enter the house of an awake, able-bodied man, and walk off with his possessions unless you tie him up first? Tie him up, though, and you can clean him out.

28-30 “Listen to this carefully. I’m warning you. There’s nothing done or said that can’t be forgiven. But if you persist in your slanders against God’s Holy Spirit, you are repudiating the very One who forgives, sawing off the branch on which you’re sitting, severing by your own perversity all connection with the One who forgives.” He gave this warning because they were accusing him of being in league with Evil.

Jesus’ Mother and Brothers

31-32 Just then his mother and brothers showed up. Standing outside, they relayed a message that they wanted a word with him. He was surrounded by the crowd when he was given the message, “Your mother and brothers and sisters are outside looking for you.”

33-35 Jesus responded, “Who do you think are my mother and brothers?” Looking around, taking in everyone seated around him, he said, “Right here, right in front of you—my mother and my brothers. Obedience is thicker than blood. The person who obeys God’s will is my brother and sister and mother.”