Marcos 7
Palabra de Dios para Todos
La ley de Dios y las normas humanas
(Mt 15:1-20)
7 Los fariseos y algunos maestros de la ley que vinieron desde Jerusalén se reunían con Jesús. 2 Ellos vieron que algunos de sus seguidores comían con manos impuras, o sea, sin cumplir el ritual de lavarse las manos. 3 Los fariseos y todos los judíos no comen sin antes lavarse las manos, siguiendo el ritual tradicional de sus antepasados. 4 Tampoco comen lo que compran en el mercado sin antes lavarlo. También cumplen muchos otros rituales como los que tienen que ver con lavar los vasos, las jarras y las ollas.[a] 5 Por eso los fariseos y los maestros de la ley le preguntaron a Jesús:
—¿Por qué tus seguidores no cumplen las tradiciones de nuestros antepasados? Comen con las manos impuras.
6 Jesús les respondió:
—¡Hipócritas! Isaías tenía razón cuando profetizó sobre ustedes:
“Este pueblo me honra de labios para afuera,
pero su corazón está lejos de mí.
7 (A)De nada les sirve que me adoren
porque todo lo que enseñan son normas de hombres”.[b]
8 Ustedes han olvidado los mandamientos de Dios. Sólo cumplen tradiciones humanas.
9 También les dijo:
—¡Vaya manera la de ustedes de convencer a la gente para que siga la tradición de ustedes en vez de seguir el mandamiento de Dios![c] 10 (B)(C)Moisés dijo: “Respeta a tu papá y a tu mamá”[d] y “El que insulte al papá o a la mamá debe morir”.[e] 11 Pero ustedes enseñan que alguien puede decirle al papá o a la mamá: “Tengo algo que te podría ayudar, pero lo voy a entregar como Corbán” (que significa «mi ofrenda a Dios»). 12 Eso significa que ustedes permiten que alguien deje de ayudar al papá o a la mamá. 13 Así con la tradición que se trasmiten unos a otros, ustedes anulan la palabra de Dios. Y hacen muchas otras cosas como estas.
14 Jesús llamó a la multitud otra vez y le dijo:
—Escúchenme todos y entiendan. 15 Ningún alimento que entre en el cuerpo lo vuelve impuro a uno. Es lo que sale del interior lo que lo vuelve impuro a uno. 16 [f]
17 Cuando dejó la multitud y entró a la casa, sus seguidores le preguntaron el significado de la historia. 18 Jesús les dijo:
—¿Es que ustedes tampoco entienden? ¿No se dan cuenta de que lo que alguien come no lo puede volver impuro? 19 Porque lo que coma una persona no afecta su manera de pensar, sino que va a su estómago y luego sale a la letrina.
Con estas palabras Jesús daba a entender que ningún alimento está prohibido. 20 Después les dijo:
—Lo que sale del interior de la gente es lo que vuelve impuro a alguien. 21 Porque del interior de la gente, o sea de la mente, salen los malos pensamientos, la inmoralidad sexual, el robo, el asesinato, 22 el adulterio, la codicia, la maldad, el engaño, el desenfreno, la envidia, los insultos, la arrogancia y la necedad. 23 Toda esa maldad proviene del interior y es lo que hace impura a la gente.
Jesús ayuda a una extranjera
(Mt 15:21-28)
24 Jesús salió de allí y se fue a la región de Tiro. Entró a una casa y no quería que nadie supiera que estaba allí, pero le fue imposible esconderse. 25 Pronto una mujer que tenía una hija poseída por un espíritu maligno se enteró de que Jesús estaba en el pueblo. La mujer llegó hasta él y se postró a sus pies. 26 Ella era griega, nacida en Fenicia, Siria. Le pidió que expulsara de su hija el demonio. 27 Jesús le dijo:
—Primero hay que dejar satisfechos a los hijos, porque no está bien darles el pan de los hijos a los perros.
28 Pero ella le respondió:
—Es cierto, Señor. Pero hasta los perros que están debajo de la mesa pueden comer las migajas que dejan caer los hijos.
29 Entonces Jesús le dijo:
—¡Qué buena respuesta! Vete tranquila a tu casa, que tu hija ya no tiene ningún demonio.
30 La mujer fue a su casa y encontró a su hija acostada en la cama; y que el demonio había salido de ella.
Jesús sana a un sordomudo
31 Después Jesús regresó de la región de Tiro y, pasando por Sidón, llegó al lago de Galilea, atravesando la región de Decápolis. 32 Allí le llevaron a Jesús a un hombre que era sordo y casi no podía hablar. Le rogaron que lo tocara para sanarlo.
33 Jesús se alejó con el hombre para apartarse de la multitud. Le metió los dedos en los oídos, escupió y con saliva le tocó la lengua. 34 Después Jesús miró hacia el cielo, respiró profundo y dijo: «¡Efatá!» (que significa «¡Ábrete!»). 35 Enseguida el hombre pudo oír, se arregló su defecto de la lengua y comenzó a hablar normalmente.
36 Jesús les ordenó a los que vieron el milagro que no contaran lo que había pasado. Sin embargo, entre más se lo ordenaba, más iban a contarlo. 37 La gente quedó completamente atónita y decían: «Hace todo muy bien. ¡Hasta puede hacer que los sordos oigan y que los mudos hablen!»
Footnotes
- 7:4 vasos […] ollas Algunos manuscritos añaden: y lechos.
- 7:6-7 Cita de Is 29:13.
- 7:9 ¡Vaya manera […] de Dios! Muchos manuscritos griegos tienen Siguen su tradición en vez del mandamiento de Dios.
- 7:10 Cita de Éx 20:12; Dt 5:16.
- 7:10 Cita de Éx 21:17.
- 7:16 Algunos manuscritos incluyen el versículo 16: Oigan bien lo que les digo.
Markus 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Guds bud och människors regler
(Matt 15:1-20)
7 Fariseer och en del skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring Jesus. 2 De lade märke till att en del av hans lärjungar åt bröd med orena händer, utan att först ha tvättat händerna. 3 (Varken fariseerna eller några andra judar äter utan att först ha tvättat händerna; de håller fast vid förfädernas tradition. 4 När de kommer hem från marknadsplatsen genomför de en tvagning innan de äter. Det finns också många andra traditioner som de är noga med att följa, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl.)
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade därför Jesus: ”Varför håller sig inte dina lärjungar till förfädernas tradition? De äter ju med orena händer.”
6 Jesus svarade: ”Ni hycklare! Profeten Jesaja profeterade rätt om er, som det står skrivet:
’Det här folket ärar mig med sina ord,
men deras hjärtan är långt ifrån mig.
7 Deras tillbedjan är värdelös,
för de lär bara ut människobud.’[a]
8 Ni struntar i Guds bud och håller fast vid mänskliga traditioner.”
9 Han sa också till dem: ”Så väl struntar ni i Guds bud och håller fast vid er tradition! 10 Mose sa: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som talar illa om sina föräldrar ska dömas till döden.’[b] 11 Men ni menar att om någon säger till sin far eller mor: ’Det du kunde ha fått av mig är korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 låter ni därmed inte den personen göra något för sina föräldrar. 13 Så ogiltigförklarar ni Guds ord genom era egna traditioner. Och mycket annat liknande gör ni.”
14 Sedan kallade Jesus till sig folket på nytt och sa: ”Hör på allihop och försök att förstå. 15 Det är inte det som kommer in i människan utifrån som gör henne oren,[c] utan det är det som kommer ut från människan som gör henne oren.”[d]
17 När Jesus sedan hade lämnat folkhopen och kommit hem igen, frågade hans lärjungar honom om liknelsen.
18 ”Förstår inte ni heller?” frågade han. ”Inser ni inte att det som kommer in i en människa utifrån aldrig kan göra henne oren? 19 Det går ju inte in i hennes hjärta, utan passerar bara genom magen och kommer ut på avträdet.” Med detta förklarade Jesus all mat ren.[e]
20 Sedan tillade han: ”Det som kommer ut ur människan gör henne oren. 21 Inifrån, ifrån människohjärtan, kommer ju onda tankar, sexuell omoral, stöld, mord, 22 otrohet i äktenskapet, egoism, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högfärd och allt annat oförstånd. 23 Allt detta onda kommer inifrån, och det är det som gör människan oren.”
En icke-judisk kvinnas tro
(Matt 15:21-28)
24 Sedan gick han därifrån och kom till trakten av Tyros[f], där han tog in i ett hus. Han ville inte att det skulle bli känt, men det gick inte att hemlighålla. 25 En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en oren ande, fick höra om honom och kom genast dit och kastade sig ner för Jesus fötter. 26 Det var en grekisk[g] kvinna, av syrisk-fenikisk härkomst. Hon bad att han skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sa till henne: ”Låt först barnen bli mättade, för det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” [h]
28 Hon svarade: ”Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar.”
29 ”Eftersom du säger så”, sa han, ”gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter.”
30 När hon kom hem, låg flickan i sängen, och den onda anden var borta.
Jesus botar en döv man med talsvårigheter
(Matt 15:29-31)
31 Från Tyros område gick Jesus vidare till Sidon och sedan till Galileiska sjön via Tiostadsområdet. 32 Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga sin hand på honom.
33 Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata![i]” (det betyder: Öppna dig!) 35 Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.
36 Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. 37 De var fulla av förvåning och sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”
Footnotes
- 7:7 Se Jes 29:13.
- 7:10 Se 2 Mos 20:12; 21:17.
- 7:15 Lagen har en mängd regler om vad man får och inte får äta, jfr 3 Mos 11. Här är det dock frågan om att äta med otvättade händer, inte maten i sig.
- 7:15 En del handskrifter har med en extra vers: …gör er orena. 16 Lyssna noga och försök att förstå!
- 7:19 Eller: avträdet, och detta gör all mat ren.
- 7:24 Tyros låg i Fenikien, cirka åtta mil från Kafarnaum.
- 7:26 Enligt Matt 15:22 också kanaaneisk.
- 7:27 Jesus verkade främst bland judarna, som efter hans död och uppståndelse skulle sprida budskapet om honom till jordens alla folk. Men då och då gjorde Jesus ett undantag. Jfr Matt 8:5-13, där han botar en romersk soldats tjänare.
- 7:34 Effata är arameiska, ett av de språk som talades i Israel på den här tiden.
© 2005, 2015 Bible League International
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.