18 And he spake a parable unto them to this end, that men ought always to pray, and not to faint;

Saying, There was in a city a judge, which feared not God, neither regarded man:

And there was a widow in that city; and she came unto him, saying, Avenge me of mine adversary.

And he would not for a while: but afterward he said within himself, Though I fear not God, nor regard man;

Yet because this widow troubleth me, I will avenge her, lest by her continual coming she weary me.

And the Lord said, Hear what the unjust judge saith.

And shall not God avenge his own elect, which cry day and night unto him, though he bear long with them?

I tell you that he will avenge them speedily. Nevertheless when the Son of man cometh, shall he find faith on the earth?

And he spake this parable unto certain which trusted in themselves that they were righteous, and despised others:

10 Two men went up into the temple to pray; the one a Pharisee, and the other a publican.

11 The Pharisee stood and prayed thus with himself, God, I thank thee, that I am not as other men are, extortioners, unjust, adulterers, or even as this publican.

12 I fast twice in the week, I give tithes of all that I possess.

13 And the publican, standing afar off, would not lift up so much as his eyes unto heaven, but smote upon his breast, saying, God be merciful to me a sinner.

14 I tell you, this man went down to his house justified rather than the other: for every one that exalteth himself shall be abased; and he that humbleth himself shall be exalted.

15 And they brought unto him also infants, that he would touch them: but when his disciples saw it, they rebuked them.

16 But Jesus called them unto him, and said, Suffer little children to come unto me, and forbid them not: for of such is the kingdom of God.

17 Verily I say unto you, Whosoever shall not receive the kingdom of God as a little child shall in no wise enter therein.

18 And a certain ruler asked him, saying, Good Master, what shall I do to inherit eternal life?

19 And Jesus said unto him, Why callest thou me good? none is good, save one, that is, God.

20 Thou knowest the commandments, Do not commit adultery, Do not kill, Do not steal, Do not bear false witness, Honour thy father and thy mother.

21 And he said, All these have I kept from my youth up.

22 Now when Jesus heard these things, he said unto him, Yet lackest thou one thing: sell all that thou hast, and distribute unto the poor, and thou shalt have treasure in heaven: and come, follow me.

23 And when he heard this, he was very sorrowful: for he was very rich.

24 And when Jesus saw that he was very sorrowful, he said, How hardly shall they that have riches enter into the kingdom of God!

25 For it is easier for a camel to go through a needle's eye, than for a rich man to enter into the kingdom of God.

26 And they that heard it said, Who then can be saved?

27 And he said, The things which are impossible with men are possible with God.

28 Then Peter said, Lo, we have left all, and followed thee.

29 And he said unto them, Verily I say unto you, There is no man that hath left house, or parents, or brethren, or wife, or children, for the kingdom of God's sake,

30 Who shall not receive manifold more in this present time, and in the world to come life everlasting.

31 Then he took unto him the twelve, and said unto them, Behold, we go up to Jerusalem, and all things that are written by the prophets concerning the Son of man shall be accomplished.

32 For he shall be delivered unto the Gentiles, and shall be mocked, and spitefully entreated, and spitted on:

33 And they shall scourge him, and put him to death: and the third day he shall rise again.

34 And they understood none of these things: and this saying was hid from them, neither knew they the things which were spoken.

35 And it came to pass, that as he was come nigh unto Jericho, a certain blind man sat by the way side begging:

36 And hearing the multitude pass by, he asked what it meant.

37 And they told him, that Jesus of Nazareth passeth by.

38 And he cried, saying, Jesus, thou son of David, have mercy on me.

39 And they which went before rebuked him, that he should hold his peace: but he cried so much the more, Thou son of David, have mercy on me.

40 And Jesus stood, and commanded him to be brought unto him: and when he was come near, he asked him,

41 Saying, What wilt thou that I shall do unto thee? And he said, Lord, that I may receive my sight.

42 And Jesus said unto him, Receive thy sight: thy faith hath saved thee.

43 And immediately he received his sight, and followed him, glorifying God: and all the people, when they saw it, gave praise unto God.

Änkan och domaren

18 (A) Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna: "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart! En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande."[a]

Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger. (B) Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem[b]. (C) Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer?"

Farisén och tullindrivaren

(D) För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse: 10 "Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare. 11 (E) Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren. 12 (F) Jag fastar två gånger i veckan[c], jag ger tionde av allt jag får in[d].

13 (G) Men tullindrivaren stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet[e] och bad: Gud, förlåt en syndare som mig. 14 (H) Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

Jesus och barnen

15 (I) Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem. 16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 17 (J) Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

Jesus och den rike mannen

18 (K) En högt uppsatt man[f] frågade Jesus: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" 19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor."[g] 21 Mannen sade: "Allt det har jag hållit sedan jag var ung[h]." 22 (L) När Jesus hörde det, sade han till honom: "Ett fattas fortfarande för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

23 När mannen hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik. 24 (M) Jesus såg att han var bedrövad[i] och sade: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike! 25 Det är lättare för en kamel[j] att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 De som hörde det sade: "Vem kan då bli frälst?" 27 (N) Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

28 (O) Då sade Petrus: "Vi har lämnat det vi hade och följt dig." 29 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike 30 ska få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

Jesus talar en tredje gång om sin död

31 (P) Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. 32 (Q) Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, 33 gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå." 34 Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.

Den blinde vid Jeriko

35 (R) När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde. 36 Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände. 37 Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, 38 (S) och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 39 De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!"

40 Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus: 41 "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!" 42 (T) Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." 43 (U) Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.

Footnotes

  1. 18:5 pinar … livet ur mig med sitt springande   Annan översättning: "kommer … och slår mig i ansiktet".
  2. 18:7 Han lyssnar tålmodigt till dem   Annan översättning: "Dröjer han när det gäller dem?"
  3. 18:12 fastar två gånger i veckan   Fromma fariseer fastade enligt Didache varje måndag och torsdag.
  4. 18:12 tionde av allt jag får in   Odlaren skulle ge tionde av skörden till templet (3 Mos 27:30), men fromma fariseer gav tionde även av sådant de köpte utifall odlaren hade försummat sin plikt.
  5. 18:13 slog sig mot bröstet   Ett uttryck för sorg (Jes 32:12, Luk 23:48).
  6. 18:18 En högt uppsatt man   Troligen föreståndare för en synagoga eller medlem av Stora rådet.
  7. 18:20 2 Mos 20:12f, 5 Mos 5:16f.
  8. 18:21 sedan jag var ung   En judisk pojke ansågs moraliskt myndig först från tretton års ålder.
  9. 18:24 att han var bedrövad   Andra handskrifter: "honom".
  10. 18:25 en kamel   Grek. kámelos. Några handskrifter har kámilos som betyder "rep", vilket kan tyckas passa bättre ihop med nålsögat. Den traditionella läsningen med "kamel" har dock starkare stöd i handskrifterna.