Lukas 23
Svenska Folkbibeln
Jesus inför Pilatus
23 Alla de församlade bröt nu upp och förde honom inför Pilatus. 2 Där började de anklaga honom och säga: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk, förbjuder oss betala skatt till kejsaren och säger att han är Messias, en konung." 3 Pilatus frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 4 Pilatus sade då till översteprästerna och till folket: "Jag finner inget brottsligt hos den här mannen." 5 Men de var påstridiga och sade: "Han uppviglar med sin lära folket över hela Judeen, från Galileen och ända hit." 6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen. 7 Och då han fick veta att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som också var i Jerusalem under de dagarna.
Jesus inför Herodes
8 När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, eftersom han hade hört talas om honom, och han hoppades nu få se honom göra något tecken. 9 Herodes ställde rätt många frågor till honom, men Jesus svarade inte. 10 Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt. 11 Herodes och hans soldater bemötte honom med förakt och gjorde narr av honom, och sedan han låtit sätta på honom en praktfull dräkt, skickade han honom tillbaka till Pilatus. 12 Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Förut hade det rått fiendskap mellan dem.
Jesus döms till döden
13 Pilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna och folket 14 och sade till dem: "Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han uppviglar folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det som ni anklagar honom för. 15 Inte heller Herodes har funnit honom skyldig, och därför har han skickat honom tillbaka till oss. Ni ser att mannen inte har gjort något som förtjänar döden. 16 Därför vill jag bestraffa[a] honom och sedan frige honom."[b] 18 Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!" - 19 Barabbas var en man som hade kastats i fängelse för ett upplopp i staden och för mord. - 20 Pilatus talade till dem igen, ty han ville frige Jesus. 21 Men de skrek: "Korsfäst! Korsfäst honom!" 22 För tredje gången sade han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför vill jag bestraffa honom och sedan frige honom." 23 Men de låg över honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare. 24 Pilatus beslöt då att de skulle få vad de begärde. 25 Han frigav den som de ville ha fri - mannen som var fängslad för upplopp och mord - men Jesus utlämnade han, så att de fick som de ville.
Jesus korsfästes
26 När de förde bort honom, grep de en man som kom från landet, Simon från Cyrene. På honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus. 27 En stor folkmassa följde honom, bland dem många kvinnor som sörjde och grät över honom. 28 Då vände Jesus sig om och sade till dem: "Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29 Ty det kommer en tid då man skall säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött, och de bröst som inte har gett di. 30 Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss! 31 Ty om man gör så med det friska trädet, vad skall då inte ske med det torra?"
32 Två andra brottslingar[c] fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. 33 Och när de kom till den plats som kallas Huvudskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 34 Men Jesus sade: "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör."[d] Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. 35 Folket stod där och såg på. Men medlemmarna i Stora rådet hånade honom och sade: "Andra har han hjälpt. Nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den Utvalde." 36 Även soldaterna gick fram och hånade honom. De räckte honom surt vin 37 och sade: "Om du är judarnas konung, så hjälp dig själv." 38 Över honom fanns det också ett anslag: "Detta är judarnas konung." 39 En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!" 40 Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? 41 Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." 42 Och han sade: "Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike." 43 Jesus svarade: "Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."
Jesus dör
44 Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända till nionde timmen. 45 Solen förmörkades, och förlåten[e] i templet brast mitt itu. 46 Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande." [f] Och när han hade sagt detta gav han upp andan.
47 Officeren som såg det som hände, prisade Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig." 48 Allt folket hade samlats för att se på, och de slog sig för bröstet[g] när de såg vad som skedde och vände hem igen. 49 Men alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta.
Jesu begravning
50 Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man, 51 som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från den judiska staden Arimatea, och han väntade på Guds rike. 52 Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 53 Han tog ner den, svepte den i ett linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav, där ännu ingen hade blivit lagd. 54 Det var tillredelsedag, och sabbaten skulle just börja.
55 De kvinnor som hade kommit tillsammans med Jesus från Galileen, följde efter och såg graven och hur hans kropp lades där. 56 Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.
Footnotes
- Lukas 23:16 bestraffa Dvs "gissla". Se not till Matt 10:17.
- Lukas 23:16 En del handskrifter tillägger (v. 17): "- Vid varje högtid måste han frige en fånge åt dem. -" Jfr Matt 27:15, Mark 15:6, Joh 18:39.
- Lukas 23:32 Två andra brottslingar Genom denna formulering påminner evangelisten om Jesajas ord: "Han blev räknad bland brottslingar" (Jes 53:12).
- Lukas 23:34 Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör Dessa ord saknas i vissa handskrifter.
- Lukas 23:45 förlåten Se not till Matt 27:51.
- Lukas 23:46 Ps 31:6.
- Lukas 23:48 slog sig för bröstet Se not till 18:13.
Lukas 23
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus förhörs av Pilatus
23 Sedan förde hela rådet Jesus till landshövdingen Pilatus.
2 De började omedelbart anklaga honom och säga: Den här mannen hetsar upp vårt folk genom att säga att de inte ska betala skatt till den romerska staten och genom att påstå att han är vår Messias och kung.
3 Då frågade Pilatus honom: Stämmer det? Är du deras kung? Ja, svarade Jesus, du själv säger det.
4 Då vände sig Pilatus till översteprästerna och till folket och sa: Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.
5 Då blev de alldeles vilda och ropade: Men han gör uppror mot staten överallt där han går fram, i hela landet från Galileen till Jerusalem.
Jesus inför Herodes
6 Är han från Galileen? frågade Pilatus.
7 När de svarade ja skickade Pilatus honom till kung Herodes. Galileen lydde nämligen under Herodes, och han råkade vara i Jerusalem just då.
8 Herodes blev glad över att få tillfälle att träffa Jesus. Han hade nämligen hört mycket om honom och hade hoppats att få se honom göra ett under.
9 Han ställde fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte.
10 Under tiden stod översteprästerna och de religiösa ledarna vid sidan om, och de fortsatte med sina våldsamma anklagelser.
11 Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en kunglig mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus.
12 Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Tidigare hade de varit fiender.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
13 Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, de judiska ledarna och folket
14 och tillkännagav sin dom:Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att leda ett uppror mot den romerska staten. Jag har noga förhört honom om detta, och finner honom oskyldig.
15 Herodes har kommit till samma slutsats och har sänt honom tillbaka till oss. Ingenting som den här mannen har gjort ger anledning till dödsstraff.
16 Därför ska jag låta piska honom och sedan släppa honom fri.
17-18 Då började folkhopen vråla och skrika, och alla ropade med en mun: Döda honom, och släpp Barabbas lös åt oss!
19 (Barabbas satt fängslad för mord och för att ha lett ett uppror i Jerusalem.)
20 Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus.
21 Men de ropade: Korsfäst honom, korsfäst honom!
22 Ytterligare en gång, för tredje gången, frågade han: Varför det? Vad har han gjort? Jag har inte funnit några skäl att döma honom till döden. Jag kommer därför att piska honom och låta honom gå.
23 Men de ropade ännu högre att Jesus måste dö. Deras vilda rop fick Pilatus att till slut ge med sig.
24 Han dömde Jesus till döden som de krävde,
25 och på deras begäran frigav han i stället Barabbas, som var anklagad för uppror och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem, så att de kunde göra vad de ville med honom.
Jesus förs bort för att korsfästas
26 På vägen till avrättningsplatsen mötte folkhopen Simon från Kyrene, som just var på väg till Jerusalem från landsbygden. Honom tvingade de att gå med och bära Jesu kors.
27 Stora skaror följde efter Jesus till avrättningen, bland dem många förtvivlade och gråtande kvinnor.
28 Till dem vände sig Jesus om och sa: Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan över er själva och era barn.
29 Det kommer en tid, när de kvinnor som inte har några barn ska räknas som lyckliga.
30 Då ska människorna längta efter att bergen begraver dem och att höjderna gömmer dem.
31 För om den oskyldige måste lida så mycket, vad kan då inte de skyldiga vänta sig?
Jesus blir korsfäst
32-33 Två andra brottslingar leddes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus på en plats som kallades Skallen. Där korsfästes de alla tre, Jesus på korset i mitten och de två brottslingarna på var sin sida om honom.
34 Far, förlåt dessa människor, bad Jesus, för de vet inte vad de gör.Under tiden kastade soldaterna tärning om hans kläder och delade dem emellan sig.
35 Folkhopen stod och tittade på, och de judiska ledarna skrattade och hånade honom. Han var bra på att hjälpa andra, sa de. Nu kan han hjälpa sig själv, om han verkligen är den Messias som Gud sänt.
36 Också soldaterna hånade honom och räckte honom surt vin att dricka.
37 Och de ropade till honom: Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!
38 Man hade nämligen satt upp en skylt upptill på korset. DETTA ÄR JUDARNAS KUNG, stod det på grekiska, latin och hebreiska.
39 En av de brottslingar, som hängde vid sidan av Jesus, gjorde narr av honom och sa: Är det du som är Messias? Bevisa det då genom att rädda dig själv och oss på samma gång!
40-41 Men den andre brottslingen tillrättavisade honom och sa: Har du inte respekt för Gud ens när du håller på att dö? Vi förtjänar att dö för våra brott, men den här mannen har inte gjort en enda ond handling.
42 Sedan sa han: Jesus, kom ihåg mig när du kommer till ditt rike.
43 Och Jesus svarade: Jag försäkrar dig att redan i dag ska du vara med mig i paradiset.
Jesus dör på korset
44 Det var nu mitt på dagen, och under tre timmar blev det mörkt över hela landet fram till klockan tre.
45 Solen var helt förmörkad, och plötsligt brast det tjocka förhänget, som hängde i templet, mitt itu, uppifrån och ända ner.
46 Då ropade Jesus: Far, till dig lämnar jag min ande, och med de orden dog han.
47 När kaptenen för den romerska militärpluton, som hade hand om avrättningarna, såg vad som hänt, ärade han Gud och sa: Jag är övertygad om att den här mannen var oskyldig.
48 Och när folket, som hade varit åskådare till korsfästelsen, såg att Jesus var död, gick de hem förfärade.
49 Men under tiden stod alla hans vänner tillsammans med kvinnorna, som hade följt med honom från Galileen, på avstånd och såg alltsammans.
Jesus begravs
50-52 En man, som hette Josef, och som kom från Arimataia, en stad i Judeen, vände sig sedan till Pilatus och bad om att få ta hand om Jesu kropp. Han var medlem av den judiska högsta domstolen och en gudfruktig man, som hela tiden hade väntat på att Messias skulle komma, och han tog avstånd från de andra judiska ledarnas beslut och handlingar.
53 Han tog ner Jesu kropp från korset och lindade in den i en lång linnesvepning och lade den i en ny, oanvänd grav, som var uthuggen i en klippa.
54 Detta skedde sent på fredagseftermiddagen, just innan sabbaten skulle börja.
55 Kvinnorna från Galileen följde efter honom och såg hur han lade kroppen i graven.
56 Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor för att balsamera honom. Men när solen gick ner och det blev sabbat höll de sig stilla i enlighet med den judiska lagens bestämmelser.
Lukasevangeliet 23
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus inför Pilatus
23 (A) Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. 2 (B) Där började de anklaga honom och säga: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk. Han förbjuder att man betalar skatt till kejsaren, och han säger att han är Messias, en kung." 3 (C) Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 4 (D) Pilatus sade då till översteprästerna och till folket: "Jag ser inget brottsligt hos den mannen."
5 Men de var påstridiga och sade: "Han hetsar upp folket med sin lära över hela Judeen, från Galileen och ända hit." 6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var galilé. 7 (E) Och när han fick veta att Jesus kom från Herodes myndighetsområde, skickade han honom till Herodes som också var i Jerusalem under de dagarna.
Jesus inför Herodes
8 (F) När Herodes fick se Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, för han hade hört om honom och hoppades nu få se honom göra något tecken. 9 Herodes ställde många frågor till honom, men Jesus svarade honom inte. 10 Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt.
11 Då fick Herodes och hans soldater förakt för honom, och han hånade honom genom att sätta på honom en praktfull dräkt innan han sände honom tillbaka till Pilatus. 12 (G) Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Förut hade det rått fiendskap mellan dem.
Jesus döms till döden
13 Pilatus sammankallade översteprästerna och rådsherrarna och folket 14 (H) och sade till dem: "Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han förvillar folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det ni anklagar honom för. 15 Det gjorde inte Herodes heller, och därför sände han honom tillbaka till oss. Ni ser att han inte har gjort något som förtjänar döden. 16 (I) Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom."[a]
18 (J) Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!" – 19 Barabbas var fängslad för ett upplopp i staden och för mord. – 20 Pilatus talade till dem igen, för han ville släppa Jesus. 21 Men de ropade: "Korsfäst! Korsfäst honom!" 22 För tredje gången sade han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom." 23 Men de pressade honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.
24 Pilatus beslöt då att det fick bli som de krävde. 25 Han släppte den som var fängslad för upplopp och mord, den som de ville ha, men utlämnade Jesus åt deras vilja.
Jesus blir korsfäst
26 (K) När de förde bort honom grep de en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene. På honom lade de korset för att han skulle bära det efter Jesus. 27 En stor skara ur folket följde honom, även kvinnor som sörjde och grät över honom.
28 Då vände Jesus sig till dem och sade: "Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29 (L) Det kommer dagar då man ska säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte fött och de bröst som inte ammat. 30 (M) Då ska man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Göm oss! 31 (N) För om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?"
32 Två andra brottslingar[b] fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. 33 (O) Och när de kom till den plats som kallas Dödskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 34 (P) Men Jesus sade: "Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör."[c] Och de delade hans kläder[d] mellan sig och kastade lott om dem.
35 (Q) Folket stod där och såg på. Men rådsherrarna hånade honom och sade: "Andra har han frälst. Nu får han frälsa sig själv om han är Guds Messias, den Utvalde." 36 (R) Även soldaterna kom fram och hånade honom. De räckte honom surt vin[e] 37 och sade: "Om du är judarnas kung, fräls då dig själv!" 38 Över honom fanns det också ett anslag: "Detta är judarnas kung."
39 (S) En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" 40 Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? 41 Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont." 42 Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.[f]" 43 (T) Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."
Jesus dör
44 (U) Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom ett mörker över hela landet[g] som varade fram till nionde timmen.[h] 45 (V) Solen förmörkades, och förhänget[i] i templet brast mitt itu. 46 (W) Och Jesus ropade med hög röst: "Far, i dina händer överlämnar jag min ande."[j] När han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 När officeren såg vad som hände, ärade han Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."[k] 48 När allt folket som hade samlats som åskådare såg vad som hände, slog de sig mot bröstet[l] och vände hem igen. 49 (X) Men alla hans vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg detta.
Jesu begravning
50 (Y) Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man 51 (Z) som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från staden Arimatea[m] i Judeen, och han väntade på Guds rike. 52 Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 53 Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav där ännu ingen blivit lagd. 54 Det var förberedelsedag[n], och sabbaten skulle just börja.
55 Kvinnorna som hade kommit med Jesus från Galileen följde efter och såg graven och hur hans kropp blev lagd där. 56 (AA) Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.
Footnotes
- 23:16 En del handskrifter tillägger (vers 17): "Vid varje högtid måste han frige en fånge åt dem." Jfr Matt 27:15, Mark 15:6, Joh 18:39.
- 23:32 Två andra brottslingar Förutsagt i Jesajas profetia: "Han blev räknad bland förbrytare" (Jes 53:12, Luk 22:37).
- 23:34 Men Jesus sade: Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör Dessa ord saknas i vissa handskrifter.
- 23:34 delade hans kläder Jfr profetian i Ps 22:19.
- 23:36 surt vin Syrligt vin utspätt med vatten var en billig och populär törstsläckare under antiken.
- 23:42 till ditt rike Andra handskrifter: "med ditt rike".
- 23:44 sjätte timmen … nionde timmen Motsvarar ca kl 12 och kl 15.
- 23:44 hela landet Annan översättning: "hela jorden".
- 23:45 förhänget Ett tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20).
- 23:46 Ps 31:6.
- 23:47 rättfärdig Annan översättning: "oskyldig".
- 23:48 slog sig mot bröstet Ett uttryck för sorg (Jes 32:12, Luk 18:13).
- 23:51 Arimatea Identifierades av fornkyrkan med Ramataim-Sofim eller Rama, profeten Samuels hemstad norr om Jerusalem (1 Sam 1:1, 25:1).
- 23:54 förberedelsedag Fredag, då alla förberedelser inför sabbaten gjordes.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation