Jesus frestas

(A) Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och leddes av Anden omkring i öknen[a], (B) där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var slut blev han hungrig. Då sade djävulen till honom: "Om du är Guds Son, så befall den här stenen att bli bröd." Jesus svarade honom: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd."[b]

Då tog djävulen med honom högt upp och visade honom för ett ögonblick världens alla riken, (C) och djävulen sade: "Dig ska jag ge all denna makt och deras härlighet, för den är överlämnad åt mig och jag ger den till vem jag vill. Så om du tillber mig, blir allt ditt." Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna."[c]

Sedan tog djävulen med honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens krön[d] och sade till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån! 10 Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar att bevara dig, 11 och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter din fot mot någon sten."[e] 12 Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du ska inte fresta Herren din Gud."[f]

13 När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

Jesus i Nasarets synagoga

14 (D) I Andens kraft återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela området. 15 Han undervisade i deras synagogor och fick lovord av alla.

16 (E) Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur Skriften, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet:

18 (F) Herrens Ande är över mig,[g]
        för han har smort mig
    till att förkunna glädjens budskap
        för de fattiga.
Han har sänt mig
    att utropa frihet för de fångna
        och syn för de blinda,
    att ge de förtryckta frihet
19 och förkunna ett nådens år från Herren.

20 Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig[h]. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21 Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." 22 (G) Alla berömde honom[i] och förundrades över de nådens ord[j] som kom från hans mun. De frågade: "Är det inte Josefs son?"

23 Då sade han till dem: "Säkert kommer ni att citera ordspråket för mig: Läkare, bota dig själv! Vi har hört om allt som hände i Kapernaum, gör det här i din hemstad också!" 24 (H) Men han fortsatte: "Jag säger er sanningen[k]: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25 (I) I sanning säger jag er: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och svår svält drabbade hela landet. 26 (J) Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land. 27 (K) Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman."[l]

28 Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta. 29 De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

Jesus i Kapernaum

31 (L) Han kom ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten. 32 (M) De var överväldigade av hans undervisning, eftersom hans ord hade makt.

33 (N) I synagogan fanns en man med en oren ande, och han skrek högt: 34 (O) "Sluta! Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 35 Då talade Jesus strängt till anden: "Tig! Far ut ur honom!" Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla greps av bävan och sade till varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna och de far ut." 37 Och ryktet om honom gick ut överallt i området.

38 (P) Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. 39 Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den släppte. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40 (Q) När solen gick ner kom alla till honom med sina sjuka som led av olika åkommor, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Även onda andar for ut ur många, och de skrek: "Du är Guds Son!" Men han tillrättavisade dem och lät dem inte tala, eftersom de visste att han var Messias.

42 (R) När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom, och när de kom fram till honom ville de hålla kvar honom så att han inte skulle lämna dem. 43 Men han sade till dem: "Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd." 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.

Footnotes

  1. 4:1 omkring i öknen   Annan översättning: "ut i öknen".
  2. 4:4 5 Mos 8:3.
  3. 4:8 5 Mos 6:13.
  4. 4:9 tempelmurens krön   Ordagrant: "templets vinge". Syftar antingen på tempelbyggnadens tak eller på yttermurens stup ner i den djupa Kidrondalen.
  5. 4:10f Ps 91:11-12.
  6. 4:12 5 Mos 6:16.
  7. 4:18f Jes 61:1f, 3 Mos 25:10.
  8. 4:20 satte sig   Judiska rabbiner undervisade normalt sittande (jfr Matt 5:1, 23:2).
  9. 4:22 berömde honom   Ordagrant: "vittnade för honom" (eller mot, jfr Matt 13:54f).
  10. 4:22 nådens ord   Annan översättning: "vackra ord".
  11. 4:24 Jag säger er sanningen   Ordagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).
  12. 4:26f en änka i Sarefat … syriern Naaman   Se 1 Kung 17:7f, 2 Kung 5:1f.

Jesus prövas av djävulen

(Matt 4:1-11; Mark 1:12-13)

Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den heliga Anden, och Anden förde honom ut i ödemarken. Där prövades han av djävulen under fyrtio dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig.

Då sa djävulen till honom: ”Säg till stenen här att bli bröd, om du nu är Guds Son!”

Men Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd.[a]’ ”

Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen och sa: ”Jag ska ge dig all deras makt och härlighet, för den har getts åt mig och jag kan ge den till vem jag vill. Om du bara tillber mig ska allt detta bli ditt.”

Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.[b]’ ”

Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Kasta dig ner härifrån, om du nu är Guds Son! 10 Det står ju skrivet:

’Han ger sina änglar befallning om dig
    att beskydda dig’.

11 Och:

’Med sina händer ska de bära dig,
    så att du inte stöter din fot mot någon sten.[c]’ ”

12 Men Jesus svarade honom: ”Det sägs: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.[d]’ ”

13 När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan i fred under en tid.

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Mark 1:14-15)

14 Efter detta återvände Jesus till Galileen i Andens kraft, och snart talade man om honom överallt i trakten. 15 Han undervisade i deras synagogor, och alla lovordade honom.

Jesus i synagogan i Nasaret

(Matt 13:54-58; Mark 6:1-6)

16 När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten[e]. Och då han reste sig upp för att läsa, 17 räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står:

18 ”Herrens Ande är över mig
    för han har smort mig
    att förkunna goda nyheter till de fattiga.
Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna
    och syn för de blinda,
    till att befria de förtryckta
19 och ropa ut ett nådens år från Herren.”[f]

20 Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom. 21 Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”

22 Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”

23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon[g]. 27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.[h]

28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.

30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.

Jesus undervisar med makt

(Mark 1:21-28)

31 Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten. 32 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt.

33 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt: 34 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

35 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom.

36 Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!” 37 Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

(Matt 8:14-16; Mark 1:29-34)

38 Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne. 39 Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem. 41 Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Jesus fortsätter att tala till folket

(Mark 1:35-38)

42 Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen[i].

Footnotes

  1. 4:4 5 Mos 8:3.
  2. 4:8 Se 5 Mos 6:13.
  3. 4:11 Se Ps 91:11-12.
  4. 4:12 Se 5 Mos 6:16.
  5. 4:16 Se not till Matt 12:1
  6. 4:19 Se Jes 61:1-2; 58:6.
  7. 4:26 Sidon var en fenikisk stad vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Jfr 1 Kung 17.
  8. 4:27 Jfr 2 Kung 5.
  9. 4:44 Eller: judarnas land. Enligt en del handskrifter Galileen.