A A A A A
Bible Book List

Lukas 9Svenska Folkbibeln (SFB)

Jesus sänder ut de tolv

Jesus kallade till sig de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem att predika Guds rike och bota sjuka. Han sade till dem: "Ta ingenting med er på vägen, varken stav eller lädersäck, varken bröd eller pengar, inte heller två livklädnader. När ni kommer in i ett hus, så stanna där tills ni drar vidare. Men om man inte tar emot er, lämna då den staden och skaka dammet av era fötter. Det skall vittna mot dem." De gick ut och vandrade från by till by och predikade överallt evangeliet och botade sjuka.

När landsfursten[a] Herodes fick höra om allt som hände, visste han inte vad han skulle tro. Några påstod nämligen att Johannes hade uppstått från de döda, andra att Elia hade trätt fram och andra att någon av de gamla profeterna hade uppstått. Herodes sade: "Johannes har jag halshuggit. Vem är han som jag hör sådant om?" Och Herodes ville gärna träffa Jesus.

Jesus mättar fem tusen män

10 Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus allt de hade gjort. Då tog han dem med sig och drog sig undan mot en stad som heter Betsaida. 11 Men folket fick veta det och följde efter honom. Han tog då emot dem och talade till dem om Guds rike, och han botade dem som behövde hjälp.

12 Vid dagens slut kom de tolv fram och sade till honom: "Låt folket skiljas åt, så att de kan gå till byarna och gårdarna häromkring och skaffa mat och husrum. Vi är ju här på en öde plats." 13 Han sade till dem: "Ge ni dem att äta." De svarade: "Vi har bara fem bröd och två fiskar, om vi nu inte skall gå och köpa mat åt allt det här folket." 14 Det var ungefär fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: "Låt folket slå sig ner i matlag, omkring femtio i varje." 15 De gjorde så och lät alla slå sig ner. 16 Sedan tog han de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, välsignade dem och bröt bröden och gav åt lärjungarna för att de skulle sätta fram åt folket. 17 Alla åt och blev mätta. Och de stycken som blev över efter dem plockades upp, tolv korgar.

Petrus bekännelse

18 En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var hos honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" 19 De svarade: "Johannes Döparen, andra säger Elia och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." 20 Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" Petrus svarade: "Du är Guds Messias." 21 Då förbjöd han dem strängt att tala om detta för någon 22 och sade: "Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste dödas och på tredje dagen uppväckas."

I Jesu efterföljd

23 Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. 24 Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. 25 Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? 26 Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.

Jesu härlighet uppenbaras

27 Jag säger er sanningen: Bland dem som står här finns några som inte skall smaka döden, förrän de får se Guds rike." 28 Omkring åtta dagar efter det att Jesus hade sagt detta, tog han med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. 29 Medan han bad förvandlades hans ansikte och hans kläder blev skinande vita. 30 Och se, två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia 31 och de visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem. 32 Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de Jesu härlighet och de båda männen som stod där tillsammans med honom. 33 När dessa skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade. 34 Medan han talade, kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och lärjungarna blev förskräckta, när dessa trädde in i molnet. 35 Och ur molnet kom en röst: "Denne är min Son, den Utvalde, lyssna till honom!" 36 Och när rösten ljöd, visade det sig att Jesus var ensam. Lärjungarna teg och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.

Jesus botar en besatt pojke

37 När de dagen därefter kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. 38 Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. 39 En ande sliter i pojken, och så skriker han plötsligt till. Den sliter i honom och fradgan står kring munnen på honom, och den vill knappast lämna honom och sluta misshandla honom. 40 Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut anden, men de kunde inte." 41 Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er och stå ut med er? För hit din son!" 42 Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och slet och ryckte i honom. Men Jesus talade strängt till den orene anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43 Och alla häpnade över Guds väldiga makt.

Människosonen skall utlämnas

Medan alla förundrade sig över allt som han gjorde, sade han till sina lärjungar: 44 "Lyssna noga till det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." 45 Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem, och de kunde inte fatta det. Och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.

Vem är störst?

46 Bland lärjungarna kom frågan upp, vem som kunde vara störst bland dem. 47 Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan och tog ett barn och ställde det bredvid sig 48 och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland er alla, han är den störste."

49 Johannes sade: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde med oss." 50 Jesus sade till Johannes: "Hindra honom inte. Den som inte är emot er, han är för er."

Jesus på väg upp till Jerusalem

51 När tiden för hans bortgång[b] var inne, vände han sitt ansikte mot Jerusalem fast besluten att gå dit upp. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gav sig i väg och gick in i en samaritisk by för att förbereda hans ankomst. 53 Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg till Jerusalem. 54 När hans lärjungar Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi skall kalla ner eld från himlen som förtär dem?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem. 56 Och de gick vidare till en annan by.

57 Medan de vandrade vägen fram, sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget att vila huvudet mot." 59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda begrava sina döda, men gå du och predika Guds rike!" 61 En annan sade: "Jag vill följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av min familj." 62 Jesus svarade: "Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike."

Footnotes:

  1. Lukas 9:7 landsfursten Se not till Matt 14:1.
  2. Lukas 9:51 bortgång Ordagrant: "upphöjelse". Ordet finns endast här i NT. Lukas har Jesu korsfästelse, uppståndelse och himmelsfärd i tankarna. Men först i denna följd står korset.
Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes