Lukas 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
En romersk officer visar stor tro
7 När Jesus hade slutat predika gick han tillbaka till staden Kafarnaum.
2 Där fanns en romersk arméofficer som hade en tjänare som var mycket omtyckt. Nu var tjänaren sjuk och låg för döden.
3 När officeren hörde talas om Jesus sände han några ansedda judiska förtroendemän för att be Jesus komma och bota tjänaren.
4 De kom till Jesus och bad honom ivrigt att han skulle följa med dem och hjälpa mannen, och de berättade vilken fin människa officeren var.Om någon förtjänar din hjälp så är det han, sa de.
5 Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!
6-7 Jesus följde med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: Herre, gör dig inte besvär med att komma till mitt hem för jag är inte värdig en sådan ära, och därför vågar jag inte ens komma och möta dig. Säg bara ett ord där du är, så kommer min tjänare att bli frisk.
8 Jag vet det för jag står under mina överordnades befäl, och jag har själv soldater under mig och behöver bara säga: 'Gå!' så går de, eller 'kom!' så kommer de, och till min tjänare: 'Gör det här, eller det där
9 Jesus blev häpen och vände sig till folkskaran och sa: Inte ens bland judarna i Israel har jag mött en man med sådan tro.
10 Och när officerens vänner återvände hem fann de tjänaren fullt frisk.
Jesus uppväcker en änkas son från döden
11 Därefter gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till staden Nain, som vanligt med en stor folkhop i hälarna.
12 När han närmade sig staden, mötte de ett begravningsfölje. Pojken som dött var ende sonen till en änka, och många sörjande från staden gjorde henne sällskap.
13 När Jesus såg henne fylldes hans hjärta av medlidande och han sa: Gråt inte!
14 Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. Min son, sa han. Kom tillbaka till livet igen.
15 Då satte sig pojken upp och började tala till dem som stod runt omkring. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.
16 Människorna runt omkring var skakade av vad de sett och lovprisade Gud, högt och ljudligt, och sa: En mäktig profet har trätt fram ibland oss, och vi har sett hur Gud verkar ibland oss i dag.
17 Berättelsen om vad Jesus hade gjort spred sig från den ena ändan av Judeen till den andra och till och med utanför landets gränser.
Jesus skingrar Johannes tvivel
18 Johannes döparens lärjungar fick snart höra talas om allt som Jesus gjorde. När de berättade det för Johannes
19 skickade han två av dem till Jesus för att fråga: Är du verkligen Messias? Eller ska vi fortsätta vänta på honom?
20-22 När de båda lärjungarna fann Jesus höll han just på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Och blinda gav han deras syn tillbaka. När de ställde de frågor, som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom allt vad ni sett och hört här i dag: blinda ser, lama går, leprasjuka blir fullständigt botade, döva hör igen, döda återvänder till livet, och de fattiga får höra de goda nyheterna.
23 Och säg också: 'Lycklig är den som inte förlorar tron på mig.'
24 När de hade gått talade Jesus till folket om Johannes och sa: Hurdan var den man som ni gick ut i öknen för att se? Var han svag som ett grässtrå, som böjer sig för varje växling i vinden?
25 Var han klädd i dyrbara kläder? Nej, män som lever i lyx hittar man i palatsen, inte ute i öknen.
26 Var han en profet? Ja, han är mer än en profet.
27 Han är den som Skriften talar om när den säger: 'Se! Jag sänder ut min budbärare framför dig, för att röja väg för dig.'
28 Av alla människor är ingen större än Johannes. Och ändå är den minste i Guds rike större än han.
29 Och alla som hörde Johannes predika, till och med de mest ogudaktiga av dem, höll med om att det som Gud krävde av dem var riktigt. Och Johannes döpte dem,
30 alla utom fariseerna och laglärarna. De förkastade Guds plan och vägrade låta döpa sig av honom.
31 Vad ska jag säga om sådana människor? frågade Jesus. Vad ska jag likna dem vid?
32 De är som barn som leker på gatan och ropar till sina kamrater: Ni tycker inte om att vi leker bröllop, och ni tycker inte om att vi leker begravning.
33 Johannes döparen var ofta utan mat och drack inte en droppe vin i hela sitt liv, och då sa ni: 'Han måste vara galen!'
34 Men jag äter och dricker vin, och då säger ni: 'Se hur han äter! Och dricker gör han också! Och han är god vän med syndare och umgås med allt slags löst folk!'
35 Men ni kan förstås alltid bortförklara era motsägelser!
En syndig kvinna smörjer Jesu fötter
36 Simon, en av fariseerna, bjöd hem Jesus till sig, och Jesus tackade ja till inbjudan. När de satt sig ner för att äta
37 fick en prostituerad höra att han var där. Hon gick då dit med en flaska väldoftande olja.
38 När hon kom in i huset böjde hon knä bakom Jesus, och grät tills hans fötter blev våta av hennes tårar. Hon torkade dem sedan med sitt hår och kysste dem och hällde olja över dem.
39 När värden, som var en farisé, såg vad som hände och såg vem kvinnan var, sa han till sig själv: Det här bevisar att Jesus inte är någon profet, för om Gud verkligen hade sänt honom, skulle han ha vetat vad för slags kvinna hon är.
40 Men Jesus förstod hans tankar och sa: Simon, jag har något att säga dig. Simon svarade: Säg det, Mästare.
41 Då berättade Jesus följande för honom: En man lånade ut pengar till två personer, fem tusen kronor till den ene och femhundra till den andre.
42 Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han efterskänkte skulden. Vem av dem tror du älskade honom mest efter detta?
43 Jag antar att det var den som var skyldig honom mest, svarade Simon. Ja, det är riktigt, sa Jesus.
44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sa till Simon: Ser du denna kvinna som böjer knä här? När jag kom in i ditt hus brydde du dig inte ens om att ge mig vatten så att jag kunde tvätta dammet av mina fötter, men hon har tvättat dem med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 Du gav mig inte den sedvanliga hälsningskyssen, men hon har gång på gång kysst mina fötter ända sedan jag kom hit.
46 Och du försummade den vanliga artigheten att smörja mitt huvud med olivolja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja.
47 Alla hennes synder är förlåtna, och de är många. Därför visar hon så stor kärlek. Den som har fått lite förlåtet visar lite kärlek.
48 Jesus sa sedan till henne: Dina synder är förlåtna.
49 Då sa männen vid bordet till varandra: Vem är denne man, som går omkring och till och med förlåter synder?
50 Och Jesus sa till kvinnan: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.
Lukas 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
En romersk officer visar stark tro
(Matt 8:5-13)
7 När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i Kafarnaum.
2 Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han satte stort värde på, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. 3 När officeren fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. 4 Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt till honom: ”Han förtjänar din hjälp”, sa de. 5 ”Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss.”
6 Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: ”Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus.[a] 7 Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, och låt min tjänare så bli frisk. 8 Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.”
9 När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: ”Jag säger er att inte ens bland Israels folk har jag funnit en så stark tro.”
10 När de utsända kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.
Jesus uppväcker en änkas son från döden
11 Sedan gick Jesus till en stad som hette Nain, och med honom följde hans lärjungar och mycket folk. 12 Och just som han närmade sig stadsporten bar man ut en död. Den döde var ende sonen, och hans mor var änka. Mycket folk från staden gjorde henne sällskap.
13 När Herren såg änkan fylldes han av medlidande och sa: ”Gråt inte!” 14 Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. ”Unge man”, sa han, ”jag säger dig: Res dig upp!”
15 Då satte sig den döde upp och började tala. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.
16 De greps av fruktan och hyllade Gud och sa: ”En stor profet har uppstått bland oss!” och: ”Gud har besökt sitt folk”. 17 Berättelsen om detta spred sig sedan över hela Judeen och till och med utanför landets gränser.
Jesus svarar på Johannes döparens fråga
(Matt 11:2-19)
18 Johannes döparen fick höra allt detta av sina lärjungar. Han kallade till sig två av dem 19 och skickade dem till Herren för att fråga: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”
20 När männen kom till Jesus sa de: ”Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga: ’Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?’ ” 21 Jesus höll just då på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Han gav också flera blinda synen tillbaka. 22 Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har sett och hört: blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår, och de fattiga får höra ett glatt budskap.[b] 23 Lycklig är den som inte kommer på fall för min skull.”
24 När de som var utsända av Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: ”När ni gick ut i ödemarken, vad ville ni då se? Ett grässtrå som vajar för vinden? 25 Eller vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, män som går omkring i dyrbara kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. 26 Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: han är mer än en profet. 27 Han är den som det står skrivet om:
’Se! Jag ska sända min budbärare före dig,
och han ska bereda vägen för dig’[c].
28 Jag säger er: ingen av en kvinna född är större än Johannes, men den minsta i Guds rike är större än han.”
29 Allt folket som lyssnade, även tullindrivarna, gav Gud rätt, och de lät sig döpas med Johannes dop. 30 Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan och lät sig inte döpas av Johannes.
31 ”Vad ska jag jämföra detta släkte med? Vad liknar de? 32 De är som barn som sitter på torget och ropar till varandra:
’Vi spelade flöjt för er,
men ni ville inte dansa.
Vi sjöng klagosång för er,
men ni ville inte gråta.’
33 Johannes döparen kom, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och då säger ni: ’Han är besatt av en ond ande.’ 34 Men Människosonen har kommit och äter och dricker, och då säger ni: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare!’ 35 Men vishetens barn ger ändå visheten rätt.[d]”
En syndig kvinna smörjer Jesus fötter
(Matt 26:6-13; Mark 14:3-9; Joh 12:1-8)
36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, så han gick dit och slog sig ner för att äta. 37 I staden fanns en kvinna som var en synderska[e], och hon fick höra att han var där i fariséns hus och åt. Hon gick då dit med en alabasterflaska väldoftande olja. 38 Hon ställde sig bakom Jesus vid hans fötter[f] och grät tills hans fötter var våta av hennes tårar. Sedan torkade hon hans fötter med sitt hår och kysste dem och smorde dem med olja.
39 När värden, som var farisé, såg det, tänkte han för sig själv: ”Om den här mannen verkligen var en profet, hade han förstått vad det här är för en slags kvinna som rör vid honom, en synderska.”
40 Jesus sa till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.” Simon svarade: ”Säg det, Mästare.”
41 ”En man lånade ut pengar till två personer, femhundra denarer till den ene och femtio till den andre.[g] 42 Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han avskrev skulden. Vem av dem älskar honom mest?”
43 ”Jag antar att den som var skyldig honom mest”, svarade Simon. ”Ja, det är riktigt”, sa Jesus.
44 Sedan vände sig Jesus mot kvinnan och sa till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten så att jag kunde tvätta mina fötter, men hon har tvättat mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig ingen hälsningskyss när jag kom, men hon har kysst mina fötter utan uppehåll, ända sedan jag kom hit. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja. 47 Därför säger jag dig att hennes många synder är förlåtna, vilket hennes stora kärleksfullhet visar. Men den som har fått litet förlåtet, visar lite kärlek.”
48 Sedan sa han till kvinnan: ”Dina synder är förlåtna.”
49 Då sa de övriga vid bordet till varandra: ”Vem är han som till och med förlåter synder?”
50 Jesus sa till kvinnan: ”Din tro har räddat dig. Gå i frid.”
Footnotes
- 7:6 Se not till Matt 8:8.
- 7:22 Jesus citerar Jes 29:18; 35:5-6; 61:1.
- 7:27 Se Mal 3:1.
- 7:35 Gud hade i sin vishet sänt både Johannes och Jesus, men deras uppgifter var olika.
- 7:37 En vanlig tolkning är att hon var prostituerad, men det finns ingenting i texten som definierar hennes synder. Hon har också identifierats som Maria från Magdala eller Maria från Betania, men texten säger bara att hon var en kvinna från denna stad.
- 7:38 I den här kulturen låg man vid bordet för att äta.
- 7:41 En denar motsvarade en dagslön.
Lukas 7
Svenska Folkbibeln
En hednisk officers tro
7 När Jesus hade hållit hela sitt tal till folket, gick han in i Kapernaum. 2 En officer där hade en tjänare som han satte stort värde på. Tjänaren var sjuk och låg för döden. 3 Då officeren fick höra talas om Jesus, skickade han några av judarnas äldste till honom och bad honom komma och bota hans tjänare. 4 De kom till Jesus och bad honom ivrigt: "Han är värd att du gör detta för honom. 5 Han älskar vårt folk, och det är han som har byggt synagogan åt oss."
6 Jesus gick med dem. Han var nästan framme vid huset, då officeren skickade några vänner och lät hälsa honom: "Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak. 7 Därför ansåg jag mig inte heller värd att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk. 8 Jag är själv en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. När jag säger till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det, så gör han det." 9 När Jesus hörde detta förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro." 10 Och de som skickats ut vände tillbaka och fann tjänaren frisk.
Jesus uppväcker en änkas son
11 Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. 12 Just som han närmade sig stadsporten, se, då bar man ut en död. Han var sin mors ende son, och hon var änka. Mycket folk från staden gick med henne. 13 När Herren fick se henne, förbarmade han sig över henne och sade till henne: "Gråt inte." 14 Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp!" 15 Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus gav honom åt hans mor. 16 De greps alla av fruktan och prisade Gud och sade: "En stor profet har trätt fram ibland oss", och: "Gud har besökt sitt folk." 17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och trakten däromkring.
Jesus svarar Johannes Döparen
18 Allt detta fick också Johannes höra genom sina lärjungar. Han kallade då till sig två av dem 19 och sände dem till Herren för att fråga: "Är du den som skulle komma, eller skall vi vänta på någon annan?" 20 Männen kom till Jesus och sade: "Johannes Döparen har sänt oss till dig för att fråga om du är den som skulle komma eller om vi skall vänta på någon annan?" 21 Just då botade Jesus många från sjukdomar, plågor och onda andar, och många blinda fick synen tillbaka. 22 Han svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap. 23 Och salig är den som inte kommer på fall för min skull."
Jesus vittnar om Johannes
24 När de som var utsända av Johannes hade gått, började Jesus tala om honom till folket: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? 25 Eller vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? De som bär fina kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. 26 Eller vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, säger jag er: ännu mer än en profet. 27 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig. [a] 28 Jag säger er: Bland dem som är födda av kvinnor finns det ingen som är större än Johannes. Men den mindre[b] i Guds rike är större än han. 29 Och allt folket som lyssnade, också publikanerna, gav Gud rätt och döptes med Johannes dop. 30 Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan för dem och lät inte döpa sig av honom.
31 Vad skall jag då likna människorna i detta släkte vid? Vad liknar de? 32 De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: Vi har spelat flöjt för er, och ni har inte dansat. Vi har sjungit sorgesånger, och ni har inte gråtit. 33 Johannes Döparen kom, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och ni säger: Han har en ond ande. 34 Människosonen kom, och han äter och dricker, och ni säger: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! 35 Så har Visheten fått rätt av alla sina barn."
Synderskan som smorde Jesu fötter
36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan. 39 Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: "Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."
40 Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig."
Simon svarade: "Mästare, säg det." - 41 "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. 42 Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?" 43 Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade: "Du har rätt." 44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet." 48 Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?" 50 Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
Footnotes
- Lukas 7:27 Mal 3:1.
- Lukas 7:28 den mindre Se not till Matt 11:11.
Luke 7
New King James Version
Jesus Heals a Centurion’s Servant(A)
7 Now when He concluded all His sayings in the hearing of the people, He (B)entered Capernaum. 2 And a certain centurion’s servant, who was dear to him, was sick and ready to die. 3 So when he heard about Jesus, he sent elders of the Jews to Him, pleading with Him to come and heal his servant. 4 And when they came to Jesus, they begged Him earnestly, saying that the one for whom He should do this was deserving, 5 “for he loves our nation, and has built us a synagogue.”
6 Then Jesus went with them. And when He was already not far from the house, the centurion sent friends to Him, saying to Him, “Lord, do not trouble Yourself, for I am not worthy that You should enter under my roof. 7 Therefore I did not even think myself worthy to come to You. But (C)say the word, and my servant will be healed. 8 For I also am a man placed under (D)authority, having soldiers under me. And I say to one, ‘Go,’ and he goes; and to another, ‘Come,’ and he comes; and to my servant, ‘Do this,’ and he does it.”
9 When Jesus heard these things, He marveled at him, and turned around and said to the crowd that followed Him, “I say to you, I have not found such great faith, not even in Israel!” 10 And those who were sent, returning to the house, found the servant well [a]who had been sick.
Jesus Raises the Son of the Widow of Nain
11 Now it happened, the day after, that He went into a city called Nain; and many of His disciples went with Him, and a large crowd. 12 And when He came near the gate of the city, behold, a dead man was being carried out, the only son of his mother; and she was a widow. And a large crowd from the city was with her. 13 When the Lord saw her, He had (E)compassion on her and said to her, (F)“Do not weep.” 14 Then He came and touched the open coffin, and those who carried him stood still. And He said, “Young man, I say to you, (G)arise.” 15 So he who was dead (H)sat up and began to speak. And He (I)presented him to his mother.
16 (J)Then fear [b]came upon all, and they (K)glorified God, saying, (L)“A great prophet has risen up among us”; and, (M)“God has visited His people.” 17 And this report about Him went throughout all Judea and all the surrounding region.
John the Baptist Sends Messengers to Jesus(N)
18 (O)Then the disciples of John reported to him concerning all these things. 19 And John, calling two of his disciples to him, sent them to [c]Jesus, saying, “Are You (P)the Coming One, or [d]do we look for another?”
20 When the men had come to Him, they said, “John the Baptist has sent us to You, saying, ‘Are You the Coming One, or do we look for another?’ ” 21 And that very hour He cured many of [e]infirmities, afflictions, and evil spirits; and to many blind He gave sight.
22 (Q)Jesus answered and said to them, “Go and tell John the things you have seen and heard: (R)that the blind (S)see, the lame (T)walk, the lepers are (U)cleansed, the deaf (V)hear, the dead are raised, (W)the poor have the gospel preached to them. 23 And blessed is he who is not [f]offended because of Me.”
24 (X)When the messengers of John had departed, He began to speak to the multitudes concerning John: “What did you go out into the wilderness to see? A reed shaken by the wind? 25 But what did you go out to see? A man clothed in soft garments? Indeed those who are gorgeously appareled and live in luxury are in kings’ courts. 26 But what did you go out to see? A prophet? Yes, I say to you, and more than a prophet. 27 This is he of whom it is written:
(Y)‘Behold, I send My messenger before Your face,
Who will prepare Your way before You.’
28 For I say to you, among those born of women there is [g]not a (Z)greater prophet than John the Baptist; but he who is least in the kingdom of God is greater than he.”
29 And when all the people heard Him, even the tax collectors [h]justified God, (AA)having been baptized with the baptism of John. 30 But the Pharisees and [i]lawyers rejected (AB)the will of God for themselves, not having been baptized by him.
31 [j]And the Lord said, (AC)“To what then shall I liken the men of this generation, and what are they like? 32 They are like children sitting in the marketplace and calling to one another, saying:
‘We played the flute for you,
And you did not dance;
We mourned to you,
And you did not weep.’
33 For (AD)John the Baptist came (AE)neither eating bread nor drinking wine, and you say, ‘He has a demon.’ 34 The Son of Man has come (AF)eating and drinking, and you say, ‘Look, a glutton and a [k]winebibber, a friend of tax collectors and sinners!’ 35 (AG)But wisdom is justified by all her children.”
A Sinful Woman Forgiven
36 (AH)Then one of the Pharisees asked Him to eat with him. And He went to the Pharisee’s house, and sat down to eat. 37 And behold, a woman in the city who was a sinner, when she knew that Jesus sat at the table in the Pharisee’s house, brought an alabaster flask of fragrant oil, 38 and stood at His feet behind Him weeping; and she began to wash His feet with her tears, and wiped them with the hair of her head; and she kissed His feet and anointed them with the fragrant oil. 39 Now when the Pharisee who had invited Him saw this, he spoke to himself, saying, (AI)“This Man, if He were a prophet, would know who and what manner of woman this is who is touching Him, for she is a sinner.”
40 And Jesus answered and said to him, “Simon, I have something to say to you.”
So he said, “Teacher, say it.”
41 “There was a certain creditor who had two debtors. One owed five hundred (AJ)denarii, and the other fifty. 42 And when they had nothing with which to repay, he freely forgave them both. Tell Me, therefore, which of them will love him more?”
43 Simon answered and said, “I suppose the one whom he forgave more.”
And He said to him, “You have rightly judged.” 44 Then He turned to the woman and said to Simon, “Do you see this woman? I entered your house; you gave Me no (AK)water for My feet, but she has washed My feet with her tears and wiped them with the hair of her head. 45 You gave Me no (AL)kiss, but this woman has not ceased to kiss My feet since the time I came in. 46 (AM)You did not anoint My head with oil, but this woman has anointed My feet with fragrant oil. 47 (AN)Therefore I say to you, her sins, which are many, are forgiven, for she loved much. But to whom little is forgiven, the same loves little.”
48 Then He said to her, (AO)“Your sins are forgiven.”
49 And those who sat at the table with Him began to say to themselves, (AP)“Who is this who even forgives sins?”
50 Then He said to the woman, (AQ)“Your faith has saved you. Go in peace.”
Footnotes
- Luke 7:10 NU omits who had been sick
- Luke 7:16 seized them all
- Luke 7:19 NU the Lord
- Luke 7:19 should we expect
- Luke 7:21 illnesses
- Luke 7:23 caused to stumble
- Luke 7:28 NU none greater than John;
- Luke 7:29 declared the righteousness of
- Luke 7:30 the experts in the law
- Luke 7:31 NU, M omit And the Lord said
- Luke 7:34 An excessive drinker
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
