Jesu första lärjungar

En gång när Jesus stod vid sjön Gennesaret och folket trängde sig inpå honom för att höra Guds ord, fick han se två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten. Jesus steg då i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Far ut på djupt vatten och lägg ut era nät till fångst." Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på din befallning vill jag lägga ut näten." De gjorde så och fångade en så stor mängd fisk att näten höll på att gå sönder. Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna, så att de var nära att sjunka.

När Simon Petrus såg det, föll han ner för Jesus och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre, jag är en syndig människa." Ty han och alla som var med honom hade slagits med häpnad över den fångst de hade fått, 10 också Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Frukta inte. Härefter skall du fånga människor." 11 Och de drog upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.

Jesus botar en spetälsk

12 När Jesus uppehöll sig i en av städerna, fanns där en man som var full av spetälska.[a] Mannen fick se Jesus och föll ner på sitt ansikte och bad: "Herre, om du vill kan du göra mig ren." 13 Då räckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" Och genast lämnade spetälskan honom. 14 Jesus förbjöd honom att berätta det för någon och sade: "Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem." 15 Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. 16 Men han drog sig ofta undan till öde trakter och bad.

Jesus förlåter synder

17 En dag när Jesus undervisade folket, satt där fariseer och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota. 18 Då kom några män som bar en lam man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus. 19 Men när de för folkmassans skull inte fann någon möjlighet att ta sig in med honom, gick de upp på taket och firade ner mannen på båren mellan takstenarna, mitt framför Jesus. 20 Jesus såg deras tro och sade: "Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder." 21 De skriftlärda och fariseerna tänkte: "Vad är det för en hädare? Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud." 22 Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: "Vad är det ni tänker i era hjärtan? 23 Vilket är lättast att säga: Du har fått förlåtelse för dina synder eller att säga: Stig upp och gå! 24 Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder." Sedan sade han till den lame: "Till dig säger jag: Stig upp, ta din bår och gå hem!" 25 Genast reste han sig i allas åsyn, tog bädden som han legat på och gick hem, under det att han prisade Gud. 26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de uppfylldes av fruktan och sade: "Det vi har sett i dag är ofattbart."

Jesus kallar Levi

27 När Jesus sedan gick ut, såg han en publikan som hette Levi sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" 28 Då lämnade Levi allt och steg upp och följde honom.

29 Sedan ordnade han en stor fest för Jesus i sitt hem, där en mängd publikaner och andra låg till bords med dem. 30 Fariseerna och deras skriftlärda kritiserade hans lärjungar och frågade: "Varför äter och dricker ni tillsammans med publikaner och syndare?" 31 Jesus svarade dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. 32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga[b] till omvändelse utan syndare."

Jesus och fastan

33 De sade till honom: "Johannes lärjungar och fariseernas fastar ofta och ber böner, men dina lärjungar äter och dricker." 34 Jesus sade till dem: "Inte kan ni väl få bröllopsgästerna att fasta, så länge brudgummen är hos dem? 35 Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och på den tiden skall de fasta."

36 Han sade också till dem i en liknelse: "Ingen skär bort en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal. Om någon gjorde det skulle den nya manteln förstöras, och lappen från den nya manteln skulle inte passa till den gamla. 37 Ingen häller nytt vin i gamla skinnsäckar. Då skulle det nya vinet spränga säckarna och vinet skulle rinna ut och säckarna förstöras. 38 Nej, nytt vin bör man hälla i nya säckar. 39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill ha nytt. Han säger: Det gamla är bäst."

Footnotes

  1. Lukas 5:12 spetälska Se not till Matt 8:2.
  2. Lukas 5:32 rättfärdiga Dvs egenrättfärdiga och självgoda, som inte ångrar sina synder (10:13).

Undret med den stora fiskfångsten

En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.

Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.

Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.

När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!

Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.

När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!

De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.

När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.

Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.

10 Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!

11 Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.

Jesus botar en leprasjuk

12 En dag när Jesus besökte en av städerna, träffade han där en man som var svårt angripen av spetälska. När mannen såg Jesus, kastade han sig till marken med ansiktet i vägdammet, och tiggde och bad om att bli botad.Herre, sa han, om du bara vill, så kan du befria mig från varje spår av min sjukdom.

13 Jesus sträckte ut sin hand och rörde vid honom och sa: Naturligtvis vill jag det. Nu är du botad. Och genast lämnade sjukdomen honom.

14 Sedan sa Jesus till mannen att inte berätta för någon vad som hänt. Gå i stället till den judiske prästen, och låt honom undersöka dig och ge det offer som Moses lag föreskriver för leprasjuka som blivit botade, sa han. Detta kommer att bevisa för alla att du är frisk.

15 Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och stora folkskaror kom för att höra honom predika och för att bli botade från sina sjukdomar.

16 Men han drog sig ofta undan till öknen för att be.

Jesus botar en lam man

17 En dag när Jesus undervisade fanns några av judarnas religiösa ledare och laglärare bland åhörarna. De hade kommit från byarna i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds helande kraft var över honom.

18-19 Just då hände det! Några män kom bärande på en förlamad man på en sovmatta. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus men lyckades inte ta sig fram. Då gick de upp på taket, tog bort några takplattor och sänkte ner den sjuke mannen på sovmattan mitt på golvet framför Jesus.

20 När Jesus såg deras tro, sa han till mannen: Min vän, dina synder är förlåtna.

21 'Vad inbillar sig egentligen den här karln? sa fariseerna och laglärarna till varandra om Jesus. Det här är ju hädelse! Vem kan förlåta synder utom Gud?

22 Jesus förstod vad de tänkte och svarade: Varför är det hädelse?

23 Vilket är svårast? Att förlåta hans synder eller att bota honom?

24 Men för att ni ska veta att jag har makt att förlåta synder här på jorden, ska jag visa att jag också kan bota sjuka.Sedan sa han till den lame mannen: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!

25 Och genast medan alla såg på reste sig mannen upp, tog sin matta och gick hem och lovprisade Gud.

26 En känsla av både vördnad och respekt grep alla som såg det. Och de lovprisade Gud och sa gång på gång: Det vi har sett i dag är otroligt!

Jesus kallar en skatteindrivare till lärjunge

27 När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare - med det vanliga ryktet om sig att vara en bedragare - sitta vid tullkontoret. Mannen hette Levi, och Jesus sa till honom: Kom och bli en av mina lärjungar.

28 Utan att tveka lämnade Levi allt, reste sig och följde med honom.

29 Strax därpå höll Levi en fest i sitt hem med Jesus som hedersgäst. Bland gästerna var också många av hans arbetskamrater på tullkontoret.

30 Men fariseerna och laglärarna kom med fräna anklagelser mot Jesu lärjungar, därför att de åt med så ökända syndare.

31 Då svarade Jesus: Det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.

32 Min uppgift är att kalla syndare till gemenskap med Gud. Jag vänder mig inte till dem som redan känner Gud.

Frågor om fastan och sabbaten

33 Nästa anklagelse från deras sida var att Jesu lärjungar inte fastade utan i stället festade. Johannes döparens lärjungar fastar och ber ständigt, sa de, och det gör också fariseernas. Men varför dricker dina lärjungar vin och äter god mat?

34 Jesus frågade: Fastar lyckliga människor? Får bröllopsgästerna gå hungriga när de är på fest tillsammans med brudgummen?

35 Men det kommer en tid då brudgummen ska dödas. Då kommer de inte att vilja äta.

36 Sedan använde Jesus denna bild: Ingen river sönder ett okrympt tyg för att göra lappar till gamla kläder av det. Tyget blir ju förstört och inte heller kläderna blir ordentligt lagade.

37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för det nya vinet spräcker de gamla skinnen och förstör dem, så att vinet rinner ut.

38 Nytt vin måste hällas i nya vinsäckar.

39 Men ingen som druckit av det gamla vinet tycks vilja ha av det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.

And it came to pass, that, as the people pressed upon him to hear the word of God, he stood by the lake of Gennesaret,

And saw two ships standing by the lake: but the fishermen were gone out of them, and were washing their nets.

And he entered into one of the ships, which was Simon's, and prayed him that he would thrust out a little from the land. And he sat down, and taught the people out of the ship.

Now when he had left speaking, he said unto Simon, Launch out into the deep, and let down your nets for a draught.

And Simon answering said unto him, Master, we have toiled all the night, and have taken nothing: nevertheless at thy word I will let down the net.

And when they had this done, they inclosed a great multitude of fishes: and their net brake.

And they beckoned unto their partners, which were in the other ship, that they should come and help them. And they came, and filled both the ships, so that they began to sink.

When Simon Peter saw it, he fell down at Jesus' knees, saying, Depart from me; for I am a sinful man, O Lord.

For he was astonished, and all that were with him, at the draught of the fishes which they had taken:

10 And so was also James, and John, the sons of Zebedee, which were partners with Simon. And Jesus said unto Simon, Fear not; from henceforth thou shalt catch men.

11 And when they had brought their ships to land, they forsook all, and followed him.

12 And it came to pass, when he was in a certain city, behold a man full of leprosy: who seeing Jesus fell on his face, and besought him, saying, Lord, if thou wilt, thou canst make me clean.

13 And he put forth his hand, and touched him, saying, I will: be thou clean. And immediately the leprosy departed from him.

14 And he charged him to tell no man: but go, and shew thyself to the priest, and offer for thy cleansing, according as Moses commanded, for a testimony unto them.

15 But so much the more went there a fame abroad of him: and great multitudes came together to hear, and to be healed by him of their infirmities.

16 And he withdrew himself into the wilderness, and prayed.

17 And it came to pass on a certain day, as he was teaching, that there were Pharisees and doctors of the law sitting by, which were come out of every town of Galilee, and Judaea, and Jerusalem: and the power of the Lord was present to heal them.

18 And, behold, men brought in a bed a man which was taken with a palsy: and they sought means to bring him in, and to lay him before him.

19 And when they could not find by what way they might bring him in because of the multitude, they went upon the housetop, and let him down through the tiling with his couch into the midst before Jesus.

20 And when he saw their faith, he said unto him, Man, thy sins are forgiven thee.

21 And the scribes and the Pharisees began to reason, saying, Who is this which speaketh blasphemies? Who can forgive sins, but God alone?

22 But when Jesus perceived their thoughts, he answering said unto them, What reason ye in your hearts?

23 Whether is easier, to say, Thy sins be forgiven thee; or to say, Rise up and walk?

24 But that ye may know that the Son of man hath power upon earth to forgive sins, (he said unto the sick of the palsy,) I say unto thee, Arise, and take up thy couch, and go into thine house.

25 And immediately he rose up before them, and took up that whereon he lay, and departed to his own house, glorifying God.

26 And they were all amazed, and they glorified God, and were filled with fear, saying, We have seen strange things to day.

27 And after these things he went forth, and saw a publican, named Levi, sitting at the receipt of custom: and he said unto him, Follow me.

28 And he left all, rose up, and followed him.

29 And Levi made him a great feast in his own house: and there was a great company of publicans and of others that sat down with them.

30 But their scribes and Pharisees murmured against his disciples, saying, Why do ye eat and drink with publicans and sinners?

31 And Jesus answering said unto them, They that are whole need not a physician; but they that are sick.

32 I came not to call the righteous, but sinners to repentance.

33 And they said unto him, Why do the disciples of John fast often, and make prayers, and likewise the disciples of the Pharisees; but thine eat and drink?

34 And he said unto them, Can ye make the children of the bridechamber fast, while the bridegroom is with them?

35 But the days will come, when the bridegroom shall be taken away from them, and then shall they fast in those days.

36 And he spake also a parable unto them; No man putteth a piece of a new garment upon an old; if otherwise, then both the new maketh a rent, and the piece that was taken out of the new agreeth not with the old.

37 And no man putteth new wine into old bottles; else the new wine will burst the bottles, and be spilled, and the bottles shall perish.

38 But new wine must be put into new bottles; and both are preserved.

39 No man also having drunk old wine straightway desireth new: for he saith, The old is better.