Lukas 4

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Djävulen frestar Jesus i öknen

4 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande och fördes av Anden ut i Judeens öken.

²Där frestade djävulen honom under fyrtio dagar. Han åt inget på hela tiden och blev till slut mycket hungrig.

³Djävulen visade honom då en sten och sa: Om du är Guds son, så förvandla den här stenen till bröd.

⁴Men Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Människan lever inte bara av bröd.'

⁵Då lät djävulen honom under ett ögonblick se alla länder i världen

^6-7och sa till honom: Jag ska ge dig dessa länder med all deras makt och härlighet för de är mina, och jag kan ge dem till vem jag vill. Om du faller ner och tillber mig ska allt bli ditt.

⁸Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Herren, din Gud, ska du tillbe och ingen annan.'

^9-11Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån! Skriften säger ju att Gud ska sända sina änglar för att skydda dig, och att de ska bära dig på händerna, så att du inte krossas mot stenarna nedanför.

¹²Jesus svarade: Det står också i Skriften att man inte ska utmana Gud.

¹³När djävulen så hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom i fred under en tid.

Jesus beger sig till Galileen för att predika

¹⁴Sedan återvände Jesus till Galileen fylld med den helige Andes kraft. Snart talade man om honom överallt,

¹⁵och alla berömde honom för hans predikningar i synagogorna.

Jesus blir inte accepterad i Nasaret

¹⁶När han kom till staden Nasaret där han hade växt upp, gick han på lördagen som vanligt till synagogan. Där reste han sig upp för att läsa från Skriften.

¹⁷Man räckte då fram profeten Jesajas bok åt honom. Han öppnade den och fann det ställe där det står:

^18-19Herrens Ande är över mig. Han har utvalt mig att komma med ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig för att ge de fångna frihet, de blinda sin syn, och för att befria de förtryckta och utropa ett frihetens år från Herren.

²⁰Han lade sedan ihop boken och lämnade den till tjänaren och satte sig ner. Alla väntade nu med spänning på vad han skulle säga.

²¹Då sa han: I dag har dessa Skriftens ord gått i uppfyllelse inför alla.

²²Och alla som lyssnade kunde stämma in i det han sa. De förvånade sig över hans tal som gjorde sådant intryck. Man kan knappast tro att det är Josefs son, sa de till varandra.

²³Då sa han till dem: Snart påminner ni mig nog om ordspråket: 'Läkare, bota dig själv!' I Kafarnaum, gjorde du stora under. Visa nu också här i din hemstad vad du kan.

²⁴Men jag vet att ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad.

^25-26Kommer ni inte ihåg hur profeten Elia hjälpte änkan i Sarefat nära Sidon genom att göra ett under? Det fanns många judiska änkor som behövde hjälp just då. Det hade ju inte regnat på tre och ett halvt år, och det var hungersnöd i landet. Ändå sändes inte Elia till dem.

²⁷Eller tänk på profeten Elisa, som hellre botade syriern Naaman än de många judiska spetälska som behövde hjälp.

²⁸Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.

²⁹De rusade på honom och hotade honom, och de drev honom ut ur staden ända till kanten av det berg som den var byggd på för att knuffa honom utför klippan.

³⁰Men han gick rakt igenom folkmassan och lämnade dem.

Jesus undervisar med stor auktoritet

³¹Sedan återvände han till Kafarnaum i Galileen och predikade i synagogan där varje lördag.

³²Också där gjorde hans ord djupt intryck, för människorna kände att det var Gud själv som talade genom hans ord.

³³En gång när han undervisade i synagogan började en man, som var besatt av en ond ande, att ropa:

³⁴Ge dig iväg härifrån! Vi vill inte ha något med dig att göra, Jesus från Nasaret. Du har kommit för att göra slut på oss. Jag vet vem du är, Guds helige Son.

³⁵Jesus avbröt honom. Tig! sa han till anden. Lämna honom! Inför allas ögon kastade den onde anden mannen till golvet och for sedan ut ur honom utan att skada honom mer.

³⁶Alla blev förskräckta och frågade sig: Vad är det i den här mannens ord som gör att till och med de onda andarna lyder honom?

³⁷Och ryktet om honom spred sig som en löpeld.

Jesus botar Petrus svärmor och många andra

³⁸Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Simons svärmor låg då svårt sjuk i hög feber, och alla bad honom att bota henne.

³⁹Då gick han fram till sängkanten och lutade sig över henne och befallde med stränga ord att febern skulle lämna henne. Genast blev hon feberfri, och hon steg till och med upp och lagade mat åt dem.

⁴⁰På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han lade sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.

⁴¹Några var besatta av onda andar, men dessa andar for på hans befallning ut ur dem och ropade: Du är Guds Son. Men eftersom andarna visste vem han var, förbjöd han dem att säga något mer.

Jesus predikar över hela Galileen

⁴²Tidigt nästa morgon gick han därifrån och sökte sig till en enslig plats. Folket letade överallt efter honom. Till slut hittade de honom och gjorde allt för att han inte skulle lämna dem utan stanna i Kafarnaum.

⁴³Men han sa till dem: Jag måste predika de glada nyheterna om Guds rike på andra platser också. Det är därför jag har kommit.

⁴⁴Och han fortsatte att predika i synagogorna i Judeen.

Lucas 4

Nueva Biblia de las Américas

Jesús es tentado

4 ^(A)Jesús, lleno del Espíritu Santo, volvió del Jordán^(B) y fue llevado por el^[a] Espíritu en el desierto ²por cuarenta días, siendo tentado por el diablo. Y no comió nada durante esos días^(C), pasados los cuales tuvo hambre.

³Entonces el diablo le dijo: «Si eres Hijo de Dios, dile a esta piedra que se convierta en pan». ⁴Jesús le respondió: «Escrito está: “No solo de pan vivirá el hombre^[b]^(D)”».

⁵El diablo lo llevó a una altura^(E), y le mostró en un instante todos los reinos del mundo^[c]^(F). ⁶«Todo este dominio y su gloria te daré», le dijo el diablo; «pues a mí me ha sido entregado^(G), y a quien quiero se lo doy. ⁷Por tanto, si te postras delante de mí, todo será Tuyo».

⁸Jesús le respondió: «Escrito está: “Al Señor tu Dios adorarás, y a Él solo servirás^(H)”».

⁹Entonces el diablo lo llevó a Jerusalén y lo puso sobre el pináculo del templo, y le dijo: «Si eres Hijo de Dios, lánzate abajo desde aquí^(I), ¹⁰pues escrito está:

“A Sus ángeles te encomendará para que te guarden^(J)”,

¹¹y:

“En las manos te llevarán,
Para que Tu pie no tropiece en piedra^(K)”».

¹²Jesús le respondió: «Se ha dicho: “No tentarás al Señor tu Dios^(L)”».

¹³Cuando el diablo hubo acabado toda tentación, se alejó de Él esperando^[d] un tiempo oportuno.

Ministerio en Galilea

¹⁴Jesús regresó a Galilea^(M) en el poder del Espíritu, y las nuevas^[e] acerca de Él se divulgaron por toda aquella región^(N). ¹⁵Y enseñaba en sus sinagogas^(O), siendo alabado por todos.

Jesús en Nazaret

¹⁶Jesús llegó a Nazaret, donde había sido criado^(P), y según Su costumbre, entró en la sinagoga^(Q) el día de reposo, y se levantó a leer^(R). ¹⁷Le dieron el libro^[f] del profeta Isaías, y abriendo el libro, halló el lugar donde estaba escrito:

¹⁸«El Espíritu del Señor está sobre Mí,
Porque me ha ungido para anunciar el evangelio a los pobres.
Me ha enviado^[g] para proclamar libertad a los cautivos,
Y la recuperación de la vista a los ciegos;
Para poner en libertad a los oprimidos^(S) ;
¹⁹Para proclamar el año favorable del Señor^(T) ».

²⁰Cerrando el libro^[h]^(U), lo devolvió al asistente y se sentó^(V); y los ojos de todos en la sinagoga estaban fijos en Él. ²¹Y comenzó a decirles: «Hoy se ha cumplido esta Escritura que han oído^[i]». ²²Todos hablaban bien^[j] de Él y se maravillaban de las palabras llenas de gracia que salían de Su boca, y decían: «¿No es este el hijo de José^(W)?».

²³Entonces Él les dijo: «Sin duda me citarán este refrán: “Médico, cúrate a ti mismo; esto es, todo lo que oímos que se ha hecho en Capernaúm^(X), hazlo también aquí en Tu tierra^(Y)”». ²⁴Y Jesús añadió: «En verdad les digo, que ningún profeta es bien recibido en su propia tierra^(Z). ²⁵Pero en verdad les digo, que muchas viudas había en Israel en los días de Elías, cuando el cielo fue cerrado por tres años y seis meses^(AA)y cuando hubo gran hambre sobre toda la tierra; ²⁶sin embargo, a ninguna de ellas fue enviado Elías, sino a una mujer viuda en Sarepta, en la tierra de Sidón^(AB). ²⁷Muchos leprosos había en Israel en tiempos del profeta Eliseo, pero ninguno de ellos fue limpiado, sino Naamán el sirio^(AC)».

²⁸Y todos en la sinagoga se llenaron de ira cuando oyeron estas cosas, ²⁹y levantándose, echaron a Jesús fuera de la ciudad^(AD), y lo llevaron hasta la cumbre del monte sobre el cual estaba edificada su ciudad para tirar a Jesús desde allí. ³⁰Pero Él, pasando por en medio de ellos^(AE), se fue.

Jesús enseña en Capernaúm

³¹Jesús descendió a Capernaúm^(AF), ciudad de Galilea, ^(AG)y les enseñaba en los días de reposo. ³²Todos se admiraban de Su enseñanza^(AH) porque Su mensaje^[k] era con autoridad^(AI). ³³Y había en la sinagoga un hombre poseído por el espíritu^[l] de un demonio inmundo, y gritó a gran voz: ³⁴«Déjanos. ¿Qué tienes que ver con nosotros^[m]^(AJ), Jesús de Nazaret^[n]? ¿Has venido a destruirnos? Yo sé quién Tú eres: el Santo de Dios^(AK)».

³⁵Jesús entonces lo reprendió^(AL), diciendo: «¡Cállate y sal de él!». Y después que el demonio lo derribó en medio de ellos, salió de él sin hacerle ningún daño. ³⁶Todos se quedaron asombrados^[o], y discutían entre sí: «¿Qué mensaje es este? Porque^[p] con autoridad^(AM) y poder manda a los espíritus inmundos y salen». ³⁷Y Su fama^[q] se divulgaba por todos los lugares de aquella región^(AN).

Jesús sana a la suegra de Simón y a muchos otros

³⁸^(AO)Levantándose, Jesús salió de la sinagoga y entró en casa de Simón. La suegra de Simón se hallaba sufriendo con una fiebre muy alta^(AP), y le rogaron por ella. ³⁹Inclinándose sobre ella, Jesús reprendió^(AQ) la fiebre y la fiebre la dejó; al instante ella se levantó y les servía.

⁴⁰^(AR)Al ponerse el sol, todos los que tenían enfermos de diversas enfermedades^(AS) se los llevaban a Él; y poniendo las manos^(AT) sobre cada uno de ellos, los sanaba^(AU). ⁴¹También de muchos salían demonios, gritando: «¡Tú eres el Hijo de Dios^(AV)!». Pero, reprendiéndolos^(AW), no les permitía hablar, porque sabían que Él era el Cristo^[r]^(AX).

Jesús recorre otras ciudades

⁴²^(AY)Cuando se hizo de día, Jesús salió y se fue a un lugar solitario. Las multitudes lo buscaban, y llegaron adonde Él estaba y procuraban detener a Jesús para que no se separara de ellos. ⁴³Pero Él les dijo: «También a las otras ciudades debo anunciar las buenas nuevas^[s]del reino de Dios, porque para esto^(AZ)Yo he sido enviado».

⁴⁴Y predicaba en las sinagogas de los judíos^[t]^(BA).

Footnotes

4:1 O bajo la influencia del; lit. en el.
4:4 Algunos mss. posteriores agregan: sino de toda palabra de Dios. Dt. 8:3.
4:5 Lit. de la tierra habitada.
4:13 Lit. hasta.
4:14 Lit. la fama.
4:17 O el rollo.
4:18 Algunos mss. agregan aquí: a sanar a los quebrantados de corazón.
4:20 O el rollo.
4:21 Lit. en sus oídos.
4:22 O testificaban.
4:32 Lit. palabra.
4:33 Lit. teniendo un espíritu.
4:34 Lit. ¿Qué a nosotros y a ti.
4:34 Lit. Jesús nazareno.
4:36 Lit. Y el asombro vino sobre todos.
4:36 O ¿Qué es esta palabra que.
4:37 Lit. el rumor acerca de Él.
4:41 I.e. el Mesías.
4:43 O el evangelio.
4:44 I.e. de Judea y Galilea.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Nueva Biblia de las Américas (NBLA)

Lukas 4 Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)