Djävulen frestar Jesus i öknen

4 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande och fördes av Anden ut i Judeens öken.

² Där frestade djävulen honom under fyrtio dagar. Han åt inget på hela tiden och blev till slut mycket hungrig.

³ Djävulen visade honom då en sten och sa: Om du är Guds son, så förvandla den här stenen till bröd.

⁴ Men Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Människan lever inte bara av bröd.'

⁵ Då lät djävulen honom under ett ögonblick se alla länder i världen

^6-7 och sa till honom: Jag ska ge dig dessa länder med all deras makt och härlighet för de är mina, och jag kan ge dem till vem jag vill. Om du faller ner och tillber mig ska allt bli ditt.

⁸ Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Herren, din Gud, ska du tillbe och ingen annan.'

^9-11 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån! Skriften säger ju att Gud ska sända sina änglar för att skydda dig, och att de ska bära dig på händerna, så att du inte krossas mot stenarna nedanför.

¹² Jesus svarade: Det står också i Skriften att man inte ska utmana Gud.

¹³ När djävulen så hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom i fred under en tid.

Jesus beger sig till Galileen för att predika

¹⁴ Sedan återvände Jesus till Galileen fylld med den helige Andes kraft. Snart talade man om honom överallt,

¹⁵ och alla berömde honom för hans predikningar i synagogorna.

Jesus blir inte accepterad i Nasaret

¹⁶ När han kom till staden Nasaret där han hade växt upp, gick han på lördagen som vanligt till synagogan. Där reste han sig upp för att läsa från Skriften.

¹⁷ Man räckte då fram profeten Jesajas bok åt honom. Han öppnade den och fann det ställe där det står:

^18-19 Herrens Ande är över mig. Han har utvalt mig att komma med ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig för att ge de fångna frihet, de blinda sin syn, och för att befria de förtryckta och utropa ett frihetens år från Herren.

²⁰ Han lade sedan ihop boken och lämnade den till tjänaren och satte sig ner. Alla väntade nu med spänning på vad han skulle säga.

²¹ Då sa han: I dag har dessa Skriftens ord gått i uppfyllelse inför alla.

²² Och alla som lyssnade kunde stämma in i det han sa. De förvånade sig över hans tal som gjorde sådant intryck. Man kan knappast tro att det är Josefs son, sa de till varandra.

²³ Då sa han till dem: Snart påminner ni mig nog om ordspråket: 'Läkare, bota dig själv!' I Kafarnaum, gjorde du stora under. Visa nu också här i din hemstad vad du kan.

²⁴ Men jag vet att ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad.

^25-26 Kommer ni inte ihåg hur profeten Elia hjälpte änkan i Sarefat nära Sidon genom att göra ett under? Det fanns många judiska änkor som behövde hjälp just då. Det hade ju inte regnat på tre och ett halvt år, och det var hungersnöd i landet. Ändå sändes inte Elia till dem.

²⁷ Eller tänk på profeten Elisa, som hellre botade syriern Naaman än de många judiska spetälska som behövde hjälp.

²⁸ Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.

²⁹ De rusade på honom och hotade honom, och de drev honom ut ur staden ända till kanten av det berg som den var byggd på för att knuffa honom utför klippan.

³⁰ Men han gick rakt igenom folkmassan och lämnade dem.

Jesus undervisar med stor auktoritet

³¹ Sedan återvände han till Kafarnaum i Galileen och predikade i synagogan där varje lördag.

³² Också där gjorde hans ord djupt intryck, för människorna kände att det var Gud själv som talade genom hans ord.

³³ En gång när han undervisade i synagogan började en man, som var besatt av en ond ande, att ropa:

³⁴ Ge dig iväg härifrån! Vi vill inte ha något med dig att göra, Jesus från Nasaret. Du har kommit för att göra slut på oss. Jag vet vem du är, Guds helige Son.

³⁵ Jesus avbröt honom. Tig! sa han till anden. Lämna honom! Inför allas ögon kastade den onde anden mannen till golvet och for sedan ut ur honom utan att skada honom mer.

³⁶ Alla blev förskräckta och frågade sig: Vad är det i den här mannens ord som gör att till och med de onda andarna lyder honom?

³⁷ Och ryktet om honom spred sig som en löpeld.

Jesus botar Petrus svärmor och många andra

³⁸ Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Simons svärmor låg då svårt sjuk i hög feber, och alla bad honom att bota henne.

³⁹ Då gick han fram till sängkanten och lutade sig över henne och befallde med stränga ord att febern skulle lämna henne. Genast blev hon feberfri, och hon steg till och med upp och lagade mat åt dem.

⁴⁰ På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han lade sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.

⁴¹ Några var besatta av onda andar, men dessa andar for på hans befallning ut ur dem och ropade: Du är Guds Son. Men eftersom andarna visste vem han var, förbjöd han dem att säga något mer.

Jesus predikar över hela Galileen

⁴² Tidigt nästa morgon gick han därifrån och sökte sig till en enslig plats. Folket letade överallt efter honom. Till slut hittade de honom och gjorde allt för att han inte skulle lämna dem utan stanna i Kafarnaum.

⁴³ Men han sa till dem: Jag måste predika de glada nyheterna om Guds rike på andra platser också. Det är därför jag har kommit.

⁴⁴ Och han fortsatte att predika i synagogorna i Judeen.

Undret med den stora fiskfångsten

5 En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.

² Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.

³ Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.

⁴ När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!

⁵ Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.

⁶ När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!

⁷ De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.

⁸ När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.

⁹ Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.

¹⁰ Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!

¹¹ Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.

Jesus botar en leprasjuk

¹² En dag när Jesus besökte en av städerna, träffade han där en man som var svårt angripen av spetälska. När mannen såg Jesus, kastade han sig till marken med ansiktet i vägdammet, och tiggde och bad om att bli botad.Herre, sa han, om du bara vill, så kan du befria mig från varje spår av min sjukdom.

¹³ Jesus sträckte ut sin hand och rörde vid honom och sa: Naturligtvis vill jag det. Nu är du botad. Och genast lämnade sjukdomen honom.

¹⁴ Sedan sa Jesus till mannen att inte berätta för någon vad som hänt. Gå i stället till den judiske prästen, och låt honom undersöka dig och ge det offer som Moses lag föreskriver för leprasjuka som blivit botade, sa han. Detta kommer att bevisa för alla att du är frisk.

¹⁵ Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och stora folkskaror kom för att höra honom predika och för att bli botade från sina sjukdomar.

¹⁶ Men han drog sig ofta undan till öknen för att be.

Jesus botar en lam man

¹⁷ En dag när Jesus undervisade fanns några av judarnas religiösa ledare och laglärare bland åhörarna. De hade kommit från byarna i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds helande kraft var över honom.

^18-19 Just då hände det! Några män kom bärande på en förlamad man på en sovmatta. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus men lyckades inte ta sig fram. Då gick de upp på taket, tog bort några takplattor och sänkte ner den sjuke mannen på sovmattan mitt på golvet framför Jesus.

²⁰ När Jesus såg deras tro, sa han till mannen: Min vän, dina synder är förlåtna.

²¹ 'Vad inbillar sig egentligen den här karln? sa fariseerna och laglärarna till varandra om Jesus. Det här är ju hädelse! Vem kan förlåta synder utom Gud?

²² Jesus förstod vad de tänkte och svarade: Varför är det hädelse?

²³ Vilket är svårast? Att förlåta hans synder eller att bota honom?

²⁴ Men för att ni ska veta att jag har makt att förlåta synder här på jorden, ska jag visa att jag också kan bota sjuka.Sedan sa han till den lame mannen: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!

²⁵ Och genast medan alla såg på reste sig mannen upp, tog sin matta och gick hem och lovprisade Gud.

²⁶ En känsla av både vördnad och respekt grep alla som såg det. Och de lovprisade Gud och sa gång på gång: Det vi har sett i dag är otroligt!

Jesus kallar en skatteindrivare till lärjunge

²⁷ När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare - med det vanliga ryktet om sig att vara en bedragare - sitta vid tullkontoret. Mannen hette Levi, och Jesus sa till honom: Kom och bli en av mina lärjungar.

²⁸ Utan att tveka lämnade Levi allt, reste sig och följde med honom.

²⁹ Strax därpå höll Levi en fest i sitt hem med Jesus som hedersgäst. Bland gästerna var också många av hans arbetskamrater på tullkontoret.

³⁰ Men fariseerna och laglärarna kom med fräna anklagelser mot Jesu lärjungar, därför att de åt med så ökända syndare.

³¹ Då svarade Jesus: Det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.

³² Min uppgift är att kalla syndare till gemenskap med Gud. Jag vänder mig inte till dem som redan känner Gud.

Frågor om fastan och sabbaten

³³ Nästa anklagelse från deras sida var att Jesu lärjungar inte fastade utan i stället festade. Johannes döparens lärjungar fastar och ber ständigt, sa de, och det gör också fariseernas. Men varför dricker dina lärjungar vin och äter god mat?

³⁴ Jesus frågade: Fastar lyckliga människor? Får bröllopsgästerna gå hungriga när de är på fest tillsammans med brudgummen?

³⁵ Men det kommer en tid då brudgummen ska dödas. Då kommer de inte att vilja äta.

³⁶ Sedan använde Jesus denna bild: Ingen river sönder ett okrympt tyg för att göra lappar till gamla kläder av det. Tyget blir ju förstört och inte heller kläderna blir ordentligt lagade.

³⁷ Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för det nya vinet spräcker de gamla skinnen och förstör dem, så att vinet rinner ut.

³⁸ Nytt vin måste hällas i nya vinsäckar.

³⁹ Men ingen som druckit av det gamla vinet tycks vilja ha av det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.

Lärjungarna plockar vete på sabbatsdagen

6 En sabbatsdag, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte lärjungarna av ax som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta vetekornen.

² Men ett par fariseer som såg det sa: Det där är olagligt! Dina lärjungar rycker av ax. De bryter mot den judiska lagen, eftersom det är förbjudet att skörda på sabbaten.

³ Då svarade Jesus dem: Läser ni inte Skriften? Har ni aldrig hört vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?

⁴ Han gick in i templet och tog skådebröden, de speciella bröd som placerats inför Herren, och åt av dem, trots att det var olagligt. Och han delade också med sig till de andra.

⁵ Och Jesus tillade: Jag är herre till och med över sabbaten.

Jesus botar en man med vanställd hand på sabbatsdagen

⁶ En annan sabbatsdag undervisade han i synagogan. Då satt en man där med en missbildad högerhand.

⁷ Laglärarna och fariseerna iakttog Jesus noga för att se om han skulle bota mannen, för de var ivriga att komma på något att anklaga honom för.

⁸ Men han förstod precis vad de tänkte! Och han sa till mannen med den missbildade handen: Kom och ställ dig här så alla kan se dig. Mannen gjorde som Jesus sa till honom.

⁹ Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: Jag vill fråga er något. Vad är rätt att göra på sabbaten, det som är gott eller det som är ont? Att rädda liv eller utsläcka liv?

¹⁰ Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: Sträck fram handen. Och när han gjorde det blev den normal igen.

¹¹ Då blev Jesu fiender rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.

Jesus väljer ut de tolv apostlarna

¹² Några dagar senare gick han upp bland bergen för att be, och han bad hela natten.

¹³ När det ljusnade kallade han samman sina efterföljare och valde ut tolv av dem till att bli hans lärjungar eller apostlar som han också kallade dem.

^14-16 Här är namnen på dem: Simon, som Jesus också kallade Petrus, Andreas, Simons bror, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob, Alfaios son, Simon, som också kallades seloten, Judas, Jakobs son och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.

Verklig lycka

^17-18 När Jesus hade kommit ner från bergssluttningen tillsammans med lärjungarna, kom de till en stor slätt. Där hade en stor skara människor samlats, bland dem många av hans efterföljare. Folk från hela Judeen och från Jerusalem och så långt norrifrån som kustområdet vid Tyros och Sidon hade nämligen kommit för att höra honom och för att bli botade. Han drev ut många onda andar,

¹⁹ och alla försökte röra vid honom för det gick ut läkande kraft från honom som gjorde alla friska.

²⁰ Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa: Lyckliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er!

²¹ Lyckliga är ni som nu är hungriga, för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som gråter, för den tid kommer då ni ska få skratta.

²² Ni kan vara lyckliga när andra hatar er och inte vill veta av er och förolämpar er och svärtar ner era namn därför att ni tillhör mig.

²³ Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för en stor belöning väntar er i himlen. Och ni kommer att vara i gott sällskap. De gamla profeterna behandlades ju på samma sätt.

²⁴ Men för de rika väntar bedrövelser och sorger, för de har sin enda lycka här på jorden.

²⁵ De är mätta och framgångsrika nu, men en tid av fruktansvärd hunger ligger framför dem. Deras sorglösa skratt i dag kommer att vändas i sorg i morgon.

²⁶ Och tänk vilken bedrövelse som väntar dem som nu är folkets idoler, falska profeter har man ju alltid lovprisat.

Om att älska sina fiender

²⁷ Lyssna allesammans! Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.

²⁸ Be om lycka över dem som förbannar er. Kalla ned Guds välsignelse över dem som misshandlar er.

²⁹ Om någon slår dig på den ena kinden, så låt honom slå dig på den andra också! Om någon vill ta din rock, så ge honom skjortan också.

³⁰ Ge vad du har till den som ber om det. Och när man tar något som är ditt, så bekymra dig inte om att få det tillbaka.

³¹ Behandla andra som du vill att de ska behandla dig.

³² Tror ni att ni förtjänar beröm för att ni älskar dem som älskar er? Till och med de gudlösa gör det.

³³ Och om ni bara gör gott mot dem som gör gott mot er, är det så märkvärdigt? Det gör ju syndare också!

³⁴ Och om ni lånar ut pengar bara till dem som kan betala tillbaka, vad är det för värde med det? Även de mest ondskefulla människor lånar till sina vänner mot löfte om full återbetalning.

³⁵ Älska era fiender! Gör gott mot dem. Låna ut till dem. Och oroa er inte för att de inte kommer att betala tillbaka. Då ska er belöning bli stor, och ni handlar verkligen som Guds barn, för han är ju själv god mot dem som är otacksamma och onda.

³⁶ Försök att visa lika mycket medlidande som er Far gör.

Om att kritisera andra

³⁷ Kritisera aldrig, döm aldrig, för ni får igen det. Om ni är beredda att förlåta andra, så kommer ni att få förlåtelse.

³⁸ Och om ni ger, så kommer ni att få. Er gåva kommer att återvända till er i fullt och rågat mått, packat och skakat för att ge plats för mer - och det kommer att flöda över. Det mått ni använder när ni ger - stort eller litet - kommer att användas för att mäta vad som ges åt er.

³⁹ I sin predikan använde Jesus också dessa bilder: Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Han kommer ju att falla i diket och dra den andre med sig.

⁴⁰ Och en elev kan knappast veta mer än sin lärare, men om han arbetar hårt kan han bli lika duktig som denne.

⁴¹ Och hur kan du med att kritisera en medmänniskas små svagheter, utan att se de enorma problem du själv orsakar andra?

⁴² Hur vågar du säga till henne: 'Min vän, låt mig visa dig hur du ska göra det där lite bättre

Av frukten känner man trädet

⁴³ En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.

⁴⁴ Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!

⁴⁵ Från en människa med gott hjärta kommer goda gärningar. Men en ond människa gör onda gärningar därför att hennes avsikter är onda. Och hennes ord visar vad hjärtat är fyllt av.

Om att bygga på stadig grund

⁴⁶ Varför kallar ni mig Herre när ni inte lyder mig?

^47-48 Var och en som kommer till mig, lyssnar på mig och lyder mig, liknar en man som bygger ett hus på den fasta berggrunden. När flodvattnet stiger och slår mot huset står det kvar, för det står stadigt.

⁴⁹ Men den som lyssnar till mig och inte lyder mig, liknar en man som bygger ett hus direkt på marken. När floden vräker sig mot huset faller det ihop och läggs i ruiner.

En romersk officer visar stor tro

7 När Jesus hade slutat predika gick han tillbaka till staden Kafarnaum.

² Där fanns en romersk arméofficer som hade en tjänare som var mycket omtyckt. Nu var tjänaren sjuk och låg för döden.

³ När officeren hörde talas om Jesus sände han några ansedda judiska förtroendemän för att be Jesus komma och bota tjänaren.

⁴ De kom till Jesus och bad honom ivrigt att han skulle följa med dem och hjälpa mannen, och de berättade vilken fin människa officeren var.Om någon förtjänar din hjälp så är det han, sa de.

⁵ Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!

^6-7 Jesus följde med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: Herre, gör dig inte besvär med att komma till mitt hem för jag är inte värdig en sådan ära, och därför vågar jag inte ens komma och möta dig. Säg bara ett ord där du är, så kommer min tjänare att bli frisk.

⁸ Jag vet det för jag står under mina överordnades befäl, och jag har själv soldater under mig och behöver bara säga: 'Gå!' så går de, eller 'kom!' så kommer de, och till min tjänare: 'Gör det här, eller det där

⁹ Jesus blev häpen och vände sig till folkskaran och sa: Inte ens bland judarna i Israel har jag mött en man med sådan tro.

¹⁰ Och när officerens vänner återvände hem fann de tjänaren fullt frisk.

Jesus uppväcker en änkas son från döden

¹¹ Därefter gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till staden Nain, som vanligt med en stor folkhop i hälarna.

¹² När han närmade sig staden, mötte de ett begravningsfölje. Pojken som dött var ende sonen till en änka, och många sörjande från staden gjorde henne sällskap.

¹³ När Jesus såg henne fylldes hans hjärta av medlidande och han sa: Gråt inte!

¹⁴ Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. Min son, sa han. Kom tillbaka till livet igen.

¹⁵ Då satte sig pojken upp och började tala till dem som stod runt omkring. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.

¹⁶ Människorna runt omkring var skakade av vad de sett och lovprisade Gud, högt och ljudligt, och sa: En mäktig profet har trätt fram ibland oss, och vi har sett hur Gud verkar ibland oss i dag.

¹⁷ Berättelsen om vad Jesus hade gjort spred sig från den ena ändan av Judeen till den andra och till och med utanför landets gränser.

Jesus skingrar Johannes tvivel

¹⁸ Johannes döparens lärjungar fick snart höra talas om allt som Jesus gjorde. När de berättade det för Johannes

¹⁹ skickade han två av dem till Jesus för att fråga: Är du verkligen Messias? Eller ska vi fortsätta vänta på honom?

^20-22 När de båda lärjungarna fann Jesus höll han just på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Och blinda gav han deras syn tillbaka. När de ställde de frågor, som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom allt vad ni sett och hört här i dag: blinda ser, lama går, leprasjuka blir fullständigt botade, döva hör igen, döda återvänder till livet, och de fattiga får höra de goda nyheterna.

²³ Och säg också: 'Lycklig är den som inte förlorar tron på mig.'

²⁴ När de hade gått talade Jesus till folket om Johannes och sa: Hurdan var den man som ni gick ut i öknen för att se? Var han svag som ett grässtrå, som böjer sig för varje växling i vinden?

²⁵ Var han klädd i dyrbara kläder? Nej, män som lever i lyx hittar man i palatsen, inte ute i öknen.

²⁶ Var han en profet? Ja, han är mer än en profet.

²⁷ Han är den som Skriften talar om när den säger: 'Se! Jag sänder ut min budbärare framför dig, för att röja väg för dig.'

²⁸ Av alla människor är ingen större än Johannes. Och ändå är den minste i Guds rike större än han.

²⁹ Och alla som hörde Johannes predika, till och med de mest ogudaktiga av dem, höll med om att det som Gud krävde av dem var riktigt. Och Johannes döpte dem,

³⁰ alla utom fariseerna och laglärarna. De förkastade Guds plan och vägrade låta döpa sig av honom.

³¹ Vad ska jag säga om sådana människor? frågade Jesus. Vad ska jag likna dem vid?

³² De är som barn som leker på gatan och ropar till sina kamrater: Ni tycker inte om att vi leker bröllop, och ni tycker inte om att vi leker begravning.

³³ Johannes döparen var ofta utan mat och drack inte en droppe vin i hela sitt liv, och då sa ni: 'Han måste vara galen!'

³⁴ Men jag äter och dricker vin, och då säger ni: 'Se hur han äter! Och dricker gör han också! Och han är god vän med syndare och umgås med allt slags löst folk!'

³⁵ Men ni kan förstås alltid bortförklara era motsägelser!

En syndig kvinna smörjer Jesu fötter

³⁶ Simon, en av fariseerna, bjöd hem Jesus till sig, och Jesus tackade ja till inbjudan. När de satt sig ner för att äta

³⁷ fick en prostituerad höra att han var där. Hon gick då dit med en flaska väldoftande olja.

³⁸ När hon kom in i huset böjde hon knä bakom Jesus, och grät tills hans fötter blev våta av hennes tårar. Hon torkade dem sedan med sitt hår och kysste dem och hällde olja över dem.

³⁹ När värden, som var en farisé, såg vad som hände och såg vem kvinnan var, sa han till sig själv: Det här bevisar att Jesus inte är någon profet, för om Gud verkligen hade sänt honom, skulle han ha vetat vad för slags kvinna hon är.

⁴⁰ Men Jesus förstod hans tankar och sa: Simon, jag har något att säga dig. Simon svarade: Säg det, Mästare.

⁴¹ Då berättade Jesus följande för honom: En man lånade ut pengar till två personer, fem tusen kronor till den ene och femhundra till den andre.

⁴² Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han efterskänkte skulden. Vem av dem tror du älskade honom mest efter detta?

⁴³ Jag antar att det var den som var skyldig honom mest, svarade Simon. Ja, det är riktigt, sa Jesus.

⁴⁴ Sedan vände han sig mot kvinnan och sa till Simon: Ser du denna kvinna som böjer knä här? När jag kom in i ditt hus brydde du dig inte ens om att ge mig vatten så att jag kunde tvätta dammet av mina fötter, men hon har tvättat dem med sina tårar och torkat dem med sitt hår.

⁴⁵ Du gav mig inte den sedvanliga hälsningskyssen, men hon har gång på gång kysst mina fötter ända sedan jag kom hit.

⁴⁶ Och du försummade den vanliga artigheten att smörja mitt huvud med olivolja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja.

⁴⁷ Alla hennes synder är förlåtna, och de är många. Därför visar hon så stor kärlek. Den som har fått lite förlåtet visar lite kärlek.

⁴⁸ Jesus sa sedan till henne: Dina synder är förlåtna.

⁴⁹ Då sa männen vid bordet till varandra: Vem är denne man, som går omkring och till och med förlåter synder?

⁵⁰ Och Jesus sa till kvinnan: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.

Kvinnorna som följde med Jesus

8 En tid därefter gav han sig ut på vandring till städer och byar i Galileen för att tala om för människorna att Guds rike skulle komma. Han tog med sig sina tolv lärjungar.

² Några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och sjukdomar, följde också med. Bland dem var Maria från Magdala som Jesus hade befriat från sju onda andar.

³ Vidare Johanna, Kusas hustru (Kusas var Herodes förvaltare och hade ansvaret för hans slott och hovets affärer), Susanna, och många andra som med sina privata tillgångar brukade hjälpa Jesus och hans lärjungar.

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

⁴ En dag berättade han denna liknelse för en stor skara människor som samlats för att lyssna på honom, samtidigt som fler och fler fortsatte att komma från de omkringliggande städerna:

⁵ En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av utsädet på stigen, och folk trampade på det, och fåglarna kom och åt upp det.

⁶ En del föll på den grunda och steniga jorden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte var nog fuktigt i jorden.

⁷ En del föll bland tistlar, där de späda skotten snart kvävdes.

⁸ Men en del av utsädet föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger större skörd än vad mannen hade sått. När Jesus hade berättat denna liknelse sa han: Om någon har öron att höra med, använd dem nu!

Jesus förklarar liknelsen om sådden

⁹ Hans lärjungar frågade honom vad berättelsen betydde.

¹⁰ Han svarade: Gud har gett er möjlighet att förstå dessa liknelser. De avslöjar sanningen om Guds rike. Men människorna här hör orden och förstår inte, precis som de gamla profeterna har förutsagt.

¹¹ Detta är vad berättelsen betyder: Utsädet är Guds ord.

¹² Den hårda stigen, där en del av det föll, är som vissa människor som hör Guds ord. Snart kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan och hindrar dem från att tro och bli frälsta.

¹³ Den steniga marken liknar de människor som tycker om att höra predikningar och blir entusiastiska, men budskapet slår inte rot hos dem. De vet att det är sant, och de tror en tid. Men så fort de sätts på prov ger de upp sin tro.

¹⁴ Det som sås bland tistlar är en bild av de människor som hör budskapet och tror på det, men som låter det kvävas av livets bekymmer, rikedomar, plikter och nöjen. Därför växer de inte till.

¹⁵ Den goda jorden däremot är människor med goda och uppriktiga hjärtan. De lyssnar till Guds ord och håller sig till det, och sprider det till andra så att de också kommer till tro.

¹⁶ En annan gång frågade han: Har ni någonsin hört att man tänder en lampa och sedan täcker över den så att den inte kan lysa? Nej, lampor sätter man upp där de kan synas.

¹⁷ På samma sätt ska allt som nu är dolt en dag föras fram i ljuset och bli synligt för alla.

¹⁸ Var därför noga med hur ni lyssnar och tar vara på ordet. För den som har han ska få mer, men den som inget har från honom ska tas till och med det som han tror att han har.

Jesus berättar om sin verkliga familj

¹⁹ När hans mor och bröder en gång kom för att hälsa på honom kunde de inte komma in i huset där han undervisade, för det var fullt av folk.

²⁰ När Jesus hörde att de stod utanför och ville träffa honom

²¹ sa han: Min mor och mina bröder - det är alla de som hör Guds budskap och lyder det.

Jesus visar att han är herre över vinden

²² En dag när han var ute i en båt tillsammans med lärjungarna, föreslog han att de skulle fara över till andra sidan sjön.

²³ Under tiden lade han sig ner för att få en stunds vila, och medan han sov började det blåsa. Snart var det full storm, båten tog in vatten, och de var verkligen illa ute.

²⁴ Lärjungarna rusade då fram och väckte Jesus: Herre, Herre, vi sjunker! ropade de. Då vaknade han och talade skarpt till stormen: Var tyst! sa han, och vinden och vågorna lade sig och allt blev lugnt!

²⁵ Sedan frågade han dem: Hur är det egentligen med er tro? Rädda och häpna sa de till varandra: Vem är han, eftersom till och med vindarna och vågorna lyder honom?

Jesus skickar onda andar in i en svinhjord

²⁶ De kom över till andra sidan av sjön och lade till i närheten av staden Gergesa mitt emot Galileen.

²⁷ När han steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland gravarna.

²⁸ Så snart han såg Jesus började han skrika och föll till marken framför honom: Vad vill du mig, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, var snäll och plåga mig inte, ropade han.

²⁹ Jesus hade nämligen redan befallt den onde anden att lämna mannen. Anden hade honom ofta helt i sitt våld. Till och med när han bands med kedjor slet han sig loss och flydde ut i öknen.

³⁰ Vad heter du? frågade Jesus. Legion, svarade han, för mannen var fylld av tusentals andar.

³¹ De onda andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden, som var djävulens och de onda andarnas tillhåll.

³² På en bergssluttning i närheten gick en svinhjord just då och betade. De onda andarna ville då fara in i svinen och Jesus tillät dem att göra det.

³³ Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och genast rusade hela svinhjorden utför bergssluttningen och störtade ner i sjön, där de drunknade.

³⁴ När de som vaktade svinen såg vad som hände, sprang de mot den närbelägna staden, och under vägen berättade de om nyheten.

^35-36 Snart kom en stor skara människor ut för att på ort och ställe ta reda på vad som hade hänt. Då fick de se mannen som hade varit andebesatt sitta helt lugnt vid Jesu fötter, påklädd och fullständigt normal! Skräckslagna och förvånade hörde de ögonvittnen berätta hur den besatte mannen hade blivit botad.

³⁷ Händelsen hade skrämt upp dem så totalt att de bad Jesus gå därifrån och lämna dem ifred. Därför lämnade han dem och for tillbaka till andra sidan sjön igen.

³⁸ Mannen som hade varit besatt bad att få följa med, men Jesus skickade iväg honom och sa:

³⁹ Gå tillbaka till din familj och berätta vilket under Gud har gjort med dig.Och han gick sin väg och berättade vitt och brett för alla i hela staden om det under som Jesus hade gjort med honom.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

⁴⁰ På andra sidan sjön tog folket emot Jesus med öppna armar, för alla hade väntat på honom.

⁴¹ Då kom en man som hette Jairos, föreståndare för en synagoga, och föll ner vid Jesu fötter och bad honom komma med hem,

⁴² för hans enda barn, en liten tolvårs flicka, höll på att dö. Jesus följde då med Jairos.

^43-44 På vägen dit trängde sig folket på honom, och i folkhopen fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte blivit frisk, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare. Hon närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid hans mantel. I samma ögonblick stannade blödningen.

⁴⁵ Vem rörde vid mig? frågade Jesus.När alla nekade, sa Petrus: Mästare, det är ju så många som tränger på från alla håll.

⁴⁶ Men Jesus sa till honom: Nej, det var någon som medvetet rörde vid mig, för jag kände att läkande kraft gick ut från mig.

⁴⁷ När kvinnan förstod att Jesus visste om hennes tilltag, började hon darra och föll på knä framför honom. Hon berättade varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

⁴⁸ Dotter, sa han till henne, din tro har botat dig. Gå i frid.

⁴⁹ Medan han fortfarande talade till henne kom en budbärare från Jairos hus med nyheten att den lilla flickan hade dött. Det är ingen idé att du besvärar Mästaren längre, sa han till fadern.

⁵⁰ Men när Jesus hörde vad som hänt, sa han till Jairos: Var inte rädd! Tro bara, så blir allt bra!

⁵¹ När de kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och den lilla flickans far och mor.

⁵² Alla grät för flickans skull, men han sa: Sluta med er gråt! Hon är inte död, hon sover bara!

⁵³ Då hånskrattade de åt honom för de visste ju att hon hade dött.

⁵⁴ Men han tog hennes hand och sa: Res på dig, min lilla vän!

⁵⁵ I samma ögonblick fick hon liv igen och reste sig genast upp. Ge henne något att äta! sa han.

⁵⁶ Hennes föräldrar blev överlyckliga, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hänt.

Jesus sänder ut de tolv

9 En dag samlade Jesus sina tolv apostlar och gav dem makt och kraft att driva ut alla onda andar och att bota sjukdomar.

² Sedan sände han ut dem för att berätta överallt att Guds rike var nära och för att bota sjuka.

³ Ta inte med er så mycket som en vandringsstav eller en tiggarpåse, befallde han dem, och inte heller mat eller pengar, inte ens en extra skjorta.

⁴ Och gästa bara ett hem på varje plats innan ni vandrar vidare.

⁵ Om människorna i en stad inte lyssnar till er när ni kommer dit, så vänd om och lämna dem och när ni går därifrån så borsta av dammet från era fötter som ett tecken på att Gud kommer att straffa den staden.

⁶ Så började de sin vandring från plats till plats, och predikade överallt de goda nyheterna och botade de sjuka.

Herodes låter avrätta Johannes döparen

⁷ När rapporterna om de under som Jesus gjorde nådde kung Herodes, kände han oro och ångest för en del sa: Det är Johannes döparen som återvänt till livet,

⁸ och andra: Det är Elia eller någon annan av de gamla profeterna som uppstått från de döda.

⁹ Jag halshögg Johannes, sa Herodes, men vem är då den här mannen som jag hör så underliga berättelser om? Och han försökte få träffa honom.

Jesus ger mat åt fem tusen

¹⁰ Sedan apostlarna återvänt till Jesus och rapporterat om vad de gjort, gick han i hemlighet med dem till staden Betsaida.

¹¹ Men folket fick reda på vart han var på väg och följde efter. Han visade inte bort dem, utan undervisade dem än en gång om Guds rike och botade dem som var sjuka.

¹² Sent på eftermiddagen kom alla tolv apostlarna och uppmanade honom att låta människorna ge sig av till byar och gårdar i närheten, så att de kunde få mat och logi över natten. På den här öde platsen finns det inget att äta, sa de.

¹³ Men Jesus svarade: Ni kan ju själva ge dem att äta!Hur ska det gå till? Allt vi har är fem brödkakor och två fiskar, protesterade de. Menar du att vi ska gå och köpa så att det räcker till alla de här människorna?

¹⁴ Det var nämligen cirka fem tusen män där. Be dem bara att slå sig ner i grupper om femtio, svarade Jesus.

¹⁵ Och man gjorde så.

¹⁶ Jesus tog sedan de fem brödkakorna och de två fiskarna och såg upp mot himlen och tackade Gud. Därefter bröt han bröden och fiskarna i bitar och gav åt sina lärjungar för att de skulle ge åt folket.

¹⁷ Man åt sig mätta, men trots det blev det tolv korgar med mat över.

Petrus erkänner Jesus som Messias

¹⁸ En dag när Jesus var ensam och bad, och hans lärjungar var i närheten, kom han fram till dem och frågade: Vem säger folket att jag är?

¹⁹ Johannes döparen, svarade de, men andra säger Elia eller någon annan av de gamla profeterna som uppstått från de döda.

²⁰ Då frågade han dem: Vem tror ni att jag är? Petrus svarade: Du är Kristus - den som alla väntat på.

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

²¹ Han gav dem stränga order att inte tala om detta för någon.

²² Människosonen måste lida mycket, sa han, och de judiska ledarna - de äldste, översteprästerna och laglärarna - kommer att ta avstånd från honom och döda honom, men tre dagar senare kommer han att uppstå!

²³ Sedan sa han till alla: Den som vill följa mig måste säga nej till sina egna önskningar och begär, och bära sitt kors varje dag och hålla sig tätt intill mig!

²⁴ Den som förlorar sitt liv för min skull ska vinna det, men den som strävar efter att rädda sitt liv ska förlora det.

²⁵ Och vad tjänar man på att vinna hela världen, om man samtidigt förlorar sitt eget jag?

²⁶ När jag, Människosonen, kommer i min härlighet och i Faderns och de heliga änglarnas härlighet, ska jag skämmas för alla som nu skäms för mig och mina ord.

²⁷ Men tro mig: Några av er som står här nu kommer att leva och se Guds rike med egna ögon!

Djävulen frestar Jesus i öknen

4 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande och fördes av Anden ut i Judeens öken.

² Där frestade djävulen honom under fyrtio dagar. Han åt inget på hela tiden och blev till slut mycket hungrig.

³ Djävulen visade honom då en sten och sa: Om du är Guds son, så förvandla den här stenen till bröd.

⁴ Men Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Människan lever inte bara av bröd.'

⁵ Då lät djävulen honom under ett ögonblick se alla länder i världen

^6-7 och sa till honom: Jag ska ge dig dessa länder med all deras makt och härlighet för de är mina, och jag kan ge dem till vem jag vill. Om du faller ner och tillber mig ska allt bli ditt.

⁸ Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Herren, din Gud, ska du tillbe och ingen annan.'

^9-11 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån! Skriften säger ju att Gud ska sända sina änglar för att skydda dig, och att de ska bära dig på händerna, så att du inte krossas mot stenarna nedanför.

¹² Jesus svarade: Det står också i Skriften att man inte ska utmana Gud.

¹³ När djävulen så hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom i fred under en tid.

Jesus beger sig till Galileen för att predika

¹⁴ Sedan återvände Jesus till Galileen fylld med den helige Andes kraft. Snart talade man om honom överallt,

¹⁵ och alla berömde honom för hans predikningar i synagogorna.

Jesus blir inte accepterad i Nasaret

¹⁶ När han kom till staden Nasaret där han hade växt upp, gick han på lördagen som vanligt till synagogan. Där reste han sig upp för att läsa från Skriften.

¹⁷ Man räckte då fram profeten Jesajas bok åt honom. Han öppnade den och fann det ställe där det står:

^18-19 Herrens Ande är över mig. Han har utvalt mig att komma med ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig för att ge de fångna frihet, de blinda sin syn, och för att befria de förtryckta och utropa ett frihetens år från Herren.

²⁰ Han lade sedan ihop boken och lämnade den till tjänaren och satte sig ner. Alla väntade nu med spänning på vad han skulle säga.

²¹ Då sa han: I dag har dessa Skriftens ord gått i uppfyllelse inför alla.

²² Och alla som lyssnade kunde stämma in i det han sa. De förvånade sig över hans tal som gjorde sådant intryck. Man kan knappast tro att det är Josefs son, sa de till varandra.

²³ Då sa han till dem: Snart påminner ni mig nog om ordspråket: 'Läkare, bota dig själv!' I Kafarnaum, gjorde du stora under. Visa nu också här i din hemstad vad du kan.

²⁴ Men jag vet att ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad.

^25-26 Kommer ni inte ihåg hur profeten Elia hjälpte änkan i Sarefat nära Sidon genom att göra ett under? Det fanns många judiska änkor som behövde hjälp just då. Det hade ju inte regnat på tre och ett halvt år, och det var hungersnöd i landet. Ändå sändes inte Elia till dem.

²⁷ Eller tänk på profeten Elisa, som hellre botade syriern Naaman än de många judiska spetälska som behövde hjälp.

²⁸ Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.

²⁹ De rusade på honom och hotade honom, och de drev honom ut ur staden ända till kanten av det berg som den var byggd på för att knuffa honom utför klippan.

³⁰ Men han gick rakt igenom folkmassan och lämnade dem.

Jesus undervisar med stor auktoritet

³¹ Sedan återvände han till Kafarnaum i Galileen och predikade i synagogan där varje lördag.

³² Också där gjorde hans ord djupt intryck, för människorna kände att det var Gud själv som talade genom hans ord.

³³ En gång när han undervisade i synagogan började en man, som var besatt av en ond ande, att ropa:

³⁴ Ge dig iväg härifrån! Vi vill inte ha något med dig att göra, Jesus från Nasaret. Du har kommit för att göra slut på oss. Jag vet vem du är, Guds helige Son.

³⁵ Jesus avbröt honom. Tig! sa han till anden. Lämna honom! Inför allas ögon kastade den onde anden mannen till golvet och for sedan ut ur honom utan att skada honom mer.

³⁶ Alla blev förskräckta och frågade sig: Vad är det i den här mannens ord som gör att till och med de onda andarna lyder honom?

³⁷ Och ryktet om honom spred sig som en löpeld.

Jesus botar Petrus svärmor och många andra

³⁸ Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Simons svärmor låg då svårt sjuk i hög feber, och alla bad honom att bota henne.

³⁹ Då gick han fram till sängkanten och lutade sig över henne och befallde med stränga ord att febern skulle lämna henne. Genast blev hon feberfri, och hon steg till och med upp och lagade mat åt dem.

⁴⁰ På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han lade sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.

⁴¹ Några var besatta av onda andar, men dessa andar for på hans befallning ut ur dem och ropade: Du är Guds Son. Men eftersom andarna visste vem han var, förbjöd han dem att säga något mer.

Jesus predikar över hela Galileen

⁴² Tidigt nästa morgon gick han därifrån och sökte sig till en enslig plats. Folket letade överallt efter honom. Till slut hittade de honom och gjorde allt för att han inte skulle lämna dem utan stanna i Kafarnaum.

⁴³ Men han sa till dem: Jag måste predika de glada nyheterna om Guds rike på andra platser också. Det är därför jag har kommit.

⁴⁴ Och han fortsatte att predika i synagogorna i Judeen.

Undret med den stora fiskfångsten

5 En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.

² Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.

³ Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.

⁴ När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!

⁵ Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.

⁶ När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!

⁷ De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.

⁸ När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.

⁹ Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.

¹⁰ Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!

¹¹ Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.

Jesus botar en leprasjuk

¹² En dag när Jesus besökte en av städerna, träffade han där en man som var svårt angripen av spetälska. När mannen såg Jesus, kastade han sig till marken med ansiktet i vägdammet, och tiggde och bad om att bli botad.Herre, sa han, om du bara vill, så kan du befria mig från varje spår av min sjukdom.

¹³ Jesus sträckte ut sin hand och rörde vid honom och sa: Naturligtvis vill jag det. Nu är du botad. Och genast lämnade sjukdomen honom.

¹⁴ Sedan sa Jesus till mannen att inte berätta för någon vad som hänt. Gå i stället till den judiske prästen, och låt honom undersöka dig och ge det offer som Moses lag föreskriver för leprasjuka som blivit botade, sa han. Detta kommer att bevisa för alla att du är frisk.

¹⁵ Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och stora folkskaror kom för att höra honom predika och för att bli botade från sina sjukdomar.

¹⁶ Men han drog sig ofta undan till öknen för att be.

Jesus botar en lam man

¹⁷ En dag när Jesus undervisade fanns några av judarnas religiösa ledare och laglärare bland åhörarna. De hade kommit från byarna i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds helande kraft var över honom.

^18-19 Just då hände det! Några män kom bärande på en förlamad man på en sovmatta. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus men lyckades inte ta sig fram. Då gick de upp på taket, tog bort några takplattor och sänkte ner den sjuke mannen på sovmattan mitt på golvet framför Jesus.

²⁰ När Jesus såg deras tro, sa han till mannen: Min vän, dina synder är förlåtna.

²¹ 'Vad inbillar sig egentligen den här karln? sa fariseerna och laglärarna till varandra om Jesus. Det här är ju hädelse! Vem kan förlåta synder utom Gud?

²² Jesus förstod vad de tänkte och svarade: Varför är det hädelse?

²³ Vilket är svårast? Att förlåta hans synder eller att bota honom?

²⁴ Men för att ni ska veta att jag har makt att förlåta synder här på jorden, ska jag visa att jag också kan bota sjuka.Sedan sa han till den lame mannen: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!

²⁵ Och genast medan alla såg på reste sig mannen upp, tog sin matta och gick hem och lovprisade Gud.

²⁶ En känsla av både vördnad och respekt grep alla som såg det. Och de lovprisade Gud och sa gång på gång: Det vi har sett i dag är otroligt!

Jesus kallar en skatteindrivare till lärjunge

²⁷ När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare - med det vanliga ryktet om sig att vara en bedragare - sitta vid tullkontoret. Mannen hette Levi, och Jesus sa till honom: Kom och bli en av mina lärjungar.

²⁸ Utan att tveka lämnade Levi allt, reste sig och följde med honom.

²⁹ Strax därpå höll Levi en fest i sitt hem med Jesus som hedersgäst. Bland gästerna var också många av hans arbetskamrater på tullkontoret.

³⁰ Men fariseerna och laglärarna kom med fräna anklagelser mot Jesu lärjungar, därför att de åt med så ökända syndare.

³¹ Då svarade Jesus: Det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.

³² Min uppgift är att kalla syndare till gemenskap med Gud. Jag vänder mig inte till dem som redan känner Gud.

Frågor om fastan och sabbaten

³³ Nästa anklagelse från deras sida var att Jesu lärjungar inte fastade utan i stället festade. Johannes döparens lärjungar fastar och ber ständigt, sa de, och det gör också fariseernas. Men varför dricker dina lärjungar vin och äter god mat?

³⁴ Jesus frågade: Fastar lyckliga människor? Får bröllopsgästerna gå hungriga när de är på fest tillsammans med brudgummen?

³⁵ Men det kommer en tid då brudgummen ska dödas. Då kommer de inte att vilja äta.

³⁶ Sedan använde Jesus denna bild: Ingen river sönder ett okrympt tyg för att göra lappar till gamla kläder av det. Tyget blir ju förstört och inte heller kläderna blir ordentligt lagade.

³⁷ Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för det nya vinet spräcker de gamla skinnen och förstör dem, så att vinet rinner ut.

³⁸ Nytt vin måste hällas i nya vinsäckar.

³⁹ Men ingen som druckit av det gamla vinet tycks vilja ha av det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.

Lärjungarna plockar vete på sabbatsdagen

6 En sabbatsdag, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte lärjungarna av ax som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta vetekornen.

² Men ett par fariseer som såg det sa: Det där är olagligt! Dina lärjungar rycker av ax. De bryter mot den judiska lagen, eftersom det är förbjudet att skörda på sabbaten.

³ Då svarade Jesus dem: Läser ni inte Skriften? Har ni aldrig hört vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?

⁴ Han gick in i templet och tog skådebröden, de speciella bröd som placerats inför Herren, och åt av dem, trots att det var olagligt. Och han delade också med sig till de andra.

⁵ Och Jesus tillade: Jag är herre till och med över sabbaten.

Jesus botar en man med vanställd hand på sabbatsdagen

⁶ En annan sabbatsdag undervisade han i synagogan. Då satt en man där med en missbildad högerhand.

⁷ Laglärarna och fariseerna iakttog Jesus noga för att se om han skulle bota mannen, för de var ivriga att komma på något att anklaga honom för.

⁸ Men han förstod precis vad de tänkte! Och han sa till mannen med den missbildade handen: Kom och ställ dig här så alla kan se dig. Mannen gjorde som Jesus sa till honom.

⁹ Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: Jag vill fråga er något. Vad är rätt att göra på sabbaten, det som är gott eller det som är ont? Att rädda liv eller utsläcka liv?

¹⁰ Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: Sträck fram handen. Och när han gjorde det blev den normal igen.

¹¹ Då blev Jesu fiender rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.

Jesus väljer ut de tolv apostlarna

¹² Några dagar senare gick han upp bland bergen för att be, och han bad hela natten.

¹³ När det ljusnade kallade han samman sina efterföljare och valde ut tolv av dem till att bli hans lärjungar eller apostlar som han också kallade dem.

^14-16 Här är namnen på dem: Simon, som Jesus också kallade Petrus, Andreas, Simons bror, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob, Alfaios son, Simon, som också kallades seloten, Judas, Jakobs son och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.

Verklig lycka

^17-18 När Jesus hade kommit ner från bergssluttningen tillsammans med lärjungarna, kom de till en stor slätt. Där hade en stor skara människor samlats, bland dem många av hans efterföljare. Folk från hela Judeen och från Jerusalem och så långt norrifrån som kustområdet vid Tyros och Sidon hade nämligen kommit för att höra honom och för att bli botade. Han drev ut många onda andar,

¹⁹ och alla försökte röra vid honom för det gick ut läkande kraft från honom som gjorde alla friska.

²⁰ Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa: Lyckliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er!

²¹ Lyckliga är ni som nu är hungriga, för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som gråter, för den tid kommer då ni ska få skratta.

²² Ni kan vara lyckliga när andra hatar er och inte vill veta av er och förolämpar er och svärtar ner era namn därför att ni tillhör mig.

²³ Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för en stor belöning väntar er i himlen. Och ni kommer att vara i gott sällskap. De gamla profeterna behandlades ju på samma sätt.

²⁴ Men för de rika väntar bedrövelser och sorger, för de har sin enda lycka här på jorden.

²⁵ De är mätta och framgångsrika nu, men en tid av fruktansvärd hunger ligger framför dem. Deras sorglösa skratt i dag kommer att vändas i sorg i morgon.

²⁶ Och tänk vilken bedrövelse som väntar dem som nu är folkets idoler, falska profeter har man ju alltid lovprisat.

Om att älska sina fiender

²⁷ Lyssna allesammans! Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.

²⁸ Be om lycka över dem som förbannar er. Kalla ned Guds välsignelse över dem som misshandlar er.

²⁹ Om någon slår dig på den ena kinden, så låt honom slå dig på den andra också! Om någon vill ta din rock, så ge honom skjortan också.

³⁰ Ge vad du har till den som ber om det. Och när man tar något som är ditt, så bekymra dig inte om att få det tillbaka.

³¹ Behandla andra som du vill att de ska behandla dig.

³² Tror ni att ni förtjänar beröm för att ni älskar dem som älskar er? Till och med de gudlösa gör det.

³³ Och om ni bara gör gott mot dem som gör gott mot er, är det så märkvärdigt? Det gör ju syndare också!

³⁴ Och om ni lånar ut pengar bara till dem som kan betala tillbaka, vad är det för värde med det? Även de mest ondskefulla människor lånar till sina vänner mot löfte om full återbetalning.

³⁵ Älska era fiender! Gör gott mot dem. Låna ut till dem. Och oroa er inte för att de inte kommer att betala tillbaka. Då ska er belöning bli stor, och ni handlar verkligen som Guds barn, för han är ju själv god mot dem som är otacksamma och onda.

³⁶ Försök att visa lika mycket medlidande som er Far gör.

Om att kritisera andra

³⁷ Kritisera aldrig, döm aldrig, för ni får igen det. Om ni är beredda att förlåta andra, så kommer ni att få förlåtelse.

³⁸ Och om ni ger, så kommer ni att få. Er gåva kommer att återvända till er i fullt och rågat mått, packat och skakat för att ge plats för mer - och det kommer att flöda över. Det mått ni använder när ni ger - stort eller litet - kommer att användas för att mäta vad som ges åt er.

³⁹ I sin predikan använde Jesus också dessa bilder: Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Han kommer ju att falla i diket och dra den andre med sig.

⁴⁰ Och en elev kan knappast veta mer än sin lärare, men om han arbetar hårt kan han bli lika duktig som denne.

⁴¹ Och hur kan du med att kritisera en medmänniskas små svagheter, utan att se de enorma problem du själv orsakar andra?

⁴² Hur vågar du säga till henne: 'Min vän, låt mig visa dig hur du ska göra det där lite bättre

Av frukten känner man trädet

⁴³ En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.

⁴⁴ Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!

⁴⁵ Från en människa med gott hjärta kommer goda gärningar. Men en ond människa gör onda gärningar därför att hennes avsikter är onda. Och hennes ord visar vad hjärtat är fyllt av.

Om att bygga på stadig grund

⁴⁶ Varför kallar ni mig Herre när ni inte lyder mig?

^47-48 Var och en som kommer till mig, lyssnar på mig och lyder mig, liknar en man som bygger ett hus på den fasta berggrunden. När flodvattnet stiger och slår mot huset står det kvar, för det står stadigt.

⁴⁹ Men den som lyssnar till mig och inte lyder mig, liknar en man som bygger ett hus direkt på marken. När floden vräker sig mot huset faller det ihop och läggs i ruiner.

En romersk officer visar stor tro

7 När Jesus hade slutat predika gick han tillbaka till staden Kafarnaum.

² Där fanns en romersk arméofficer som hade en tjänare som var mycket omtyckt. Nu var tjänaren sjuk och låg för döden.

³ När officeren hörde talas om Jesus sände han några ansedda judiska förtroendemän för att be Jesus komma och bota tjänaren.

⁴ De kom till Jesus och bad honom ivrigt att han skulle följa med dem och hjälpa mannen, och de berättade vilken fin människa officeren var.Om någon förtjänar din hjälp så är det han, sa de.

⁵ Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!

^6-7 Jesus följde med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: Herre, gör dig inte besvär med att komma till mitt hem för jag är inte värdig en sådan ära, och därför vågar jag inte ens komma och möta dig. Säg bara ett ord där du är, så kommer min tjänare att bli frisk.

⁸ Jag vet det för jag står under mina överordnades befäl, och jag har själv soldater under mig och behöver bara säga: 'Gå!' så går de, eller 'kom!' så kommer de, och till min tjänare: 'Gör det här, eller det där

⁹ Jesus blev häpen och vände sig till folkskaran och sa: Inte ens bland judarna i Israel har jag mött en man med sådan tro.

¹⁰ Och när officerens vänner återvände hem fann de tjänaren fullt frisk.

Jesus uppväcker en änkas son från döden

¹¹ Därefter gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till staden Nain, som vanligt med en stor folkhop i hälarna.

¹² När han närmade sig staden, mötte de ett begravningsfölje. Pojken som dött var ende sonen till en änka, och många sörjande från staden gjorde henne sällskap.

¹³ När Jesus såg henne fylldes hans hjärta av medlidande och han sa: Gråt inte!

¹⁴ Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. Min son, sa han. Kom tillbaka till livet igen.

¹⁵ Då satte sig pojken upp och började tala till dem som stod runt omkring. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.

¹⁶ Människorna runt omkring var skakade av vad de sett och lovprisade Gud, högt och ljudligt, och sa: En mäktig profet har trätt fram ibland oss, och vi har sett hur Gud verkar ibland oss i dag.

¹⁷ Berättelsen om vad Jesus hade gjort spred sig från den ena ändan av Judeen till den andra och till och med utanför landets gränser.

Jesus skingrar Johannes tvivel

¹⁸ Johannes döparens lärjungar fick snart höra talas om allt som Jesus gjorde. När de berättade det för Johannes

¹⁹ skickade han två av dem till Jesus för att fråga: Är du verkligen Messias? Eller ska vi fortsätta vänta på honom?

^20-22 När de båda lärjungarna fann Jesus höll han just på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Och blinda gav han deras syn tillbaka. När de ställde de frågor, som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom allt vad ni sett och hört här i dag: blinda ser, lama går, leprasjuka blir fullständigt botade, döva hör igen, döda återvänder till livet, och de fattiga får höra de goda nyheterna.

²³ Och säg också: 'Lycklig är den som inte förlorar tron på mig.'

²⁴ När de hade gått talade Jesus till folket om Johannes och sa: Hurdan var den man som ni gick ut i öknen för att se? Var han svag som ett grässtrå, som böjer sig för varje växling i vinden?

²⁵ Var han klädd i dyrbara kläder? Nej, män som lever i lyx hittar man i palatsen, inte ute i öknen.

²⁶ Var han en profet? Ja, han är mer än en profet.

²⁷ Han är den som Skriften talar om när den säger: 'Se! Jag sänder ut min budbärare framför dig, för att röja väg för dig.'

²⁸ Av alla människor är ingen större än Johannes. Och ändå är den minste i Guds rike större än han.

²⁹ Och alla som hörde Johannes predika, till och med de mest ogudaktiga av dem, höll med om att det som Gud krävde av dem var riktigt. Och Johannes döpte dem,

³⁰ alla utom fariseerna och laglärarna. De förkastade Guds plan och vägrade låta döpa sig av honom.

³¹ Vad ska jag säga om sådana människor? frågade Jesus. Vad ska jag likna dem vid?

³² De är som barn som leker på gatan och ropar till sina kamrater: Ni tycker inte om att vi leker bröllop, och ni tycker inte om att vi leker begravning.

³³ Johannes döparen var ofta utan mat och drack inte en droppe vin i hela sitt liv, och då sa ni: 'Han måste vara galen!'

³⁴ Men jag äter och dricker vin, och då säger ni: 'Se hur han äter! Och dricker gör han också! Och han är god vän med syndare och umgås med allt slags löst folk!'

³⁵ Men ni kan förstås alltid bortförklara era motsägelser!

En syndig kvinna smörjer Jesu fötter

³⁶ Simon, en av fariseerna, bjöd hem Jesus till sig, och Jesus tackade ja till inbjudan. När de satt sig ner för att äta

³⁷ fick en prostituerad höra att han var där. Hon gick då dit med en flaska väldoftande olja.

³⁸ När hon kom in i huset böjde hon knä bakom Jesus, och grät tills hans fötter blev våta av hennes tårar. Hon torkade dem sedan med sitt hår och kysste dem och hällde olja över dem.

³⁹ När värden, som var en farisé, såg vad som hände och såg vem kvinnan var, sa han till sig själv: Det här bevisar att Jesus inte är någon profet, för om Gud verkligen hade sänt honom, skulle han ha vetat vad för slags kvinna hon är.

⁴⁰ Men Jesus förstod hans tankar och sa: Simon, jag har något att säga dig. Simon svarade: Säg det, Mästare.

⁴¹ Då berättade Jesus följande för honom: En man lånade ut pengar till två personer, fem tusen kronor till den ene och femhundra till den andre.

⁴² Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han efterskänkte skulden. Vem av dem tror du älskade honom mest efter detta?

⁴³ Jag antar att det var den som var skyldig honom mest, svarade Simon. Ja, det är riktigt, sa Jesus.

⁴⁴ Sedan vände han sig mot kvinnan och sa till Simon: Ser du denna kvinna som böjer knä här? När jag kom in i ditt hus brydde du dig inte ens om att ge mig vatten så att jag kunde tvätta dammet av mina fötter, men hon har tvättat dem med sina tårar och torkat dem med sitt hår.

⁴⁵ Du gav mig inte den sedvanliga hälsningskyssen, men hon har gång på gång kysst mina fötter ända sedan jag kom hit.

⁴⁶ Och du försummade den vanliga artigheten att smörja mitt huvud med olivolja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja.

⁴⁷ Alla hennes synder är förlåtna, och de är många. Därför visar hon så stor kärlek. Den som har fått lite förlåtet visar lite kärlek.

⁴⁸ Jesus sa sedan till henne: Dina synder är förlåtna.

⁴⁹ Då sa männen vid bordet till varandra: Vem är denne man, som går omkring och till och med förlåter synder?

⁵⁰ Och Jesus sa till kvinnan: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.

Kvinnorna som följde med Jesus

8 En tid därefter gav han sig ut på vandring till städer och byar i Galileen för att tala om för människorna att Guds rike skulle komma. Han tog med sig sina tolv lärjungar.

² Några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och sjukdomar, följde också med. Bland dem var Maria från Magdala som Jesus hade befriat från sju onda andar.

³ Vidare Johanna, Kusas hustru (Kusas var Herodes förvaltare och hade ansvaret för hans slott och hovets affärer), Susanna, och många andra som med sina privata tillgångar brukade hjälpa Jesus och hans lärjungar.

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

⁴ En dag berättade han denna liknelse för en stor skara människor som samlats för att lyssna på honom, samtidigt som fler och fler fortsatte att komma från de omkringliggande städerna:

⁵ En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av utsädet på stigen, och folk trampade på det, och fåglarna kom och åt upp det.

⁶ En del föll på den grunda och steniga jorden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte var nog fuktigt i jorden.

⁷ En del föll bland tistlar, där de späda skotten snart kvävdes.

⁸ Men en del av utsädet föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger större skörd än vad mannen hade sått. När Jesus hade berättat denna liknelse sa han: Om någon har öron att höra med, använd dem nu!

Jesus förklarar liknelsen om sådden

⁹ Hans lärjungar frågade honom vad berättelsen betydde.

¹⁰ Han svarade: Gud har gett er möjlighet att förstå dessa liknelser. De avslöjar sanningen om Guds rike. Men människorna här hör orden och förstår inte, precis som de gamla profeterna har förutsagt.

¹¹ Detta är vad berättelsen betyder: Utsädet är Guds ord.

¹² Den hårda stigen, där en del av det föll, är som vissa människor som hör Guds ord. Snart kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan och hindrar dem från att tro och bli frälsta.

¹³ Den steniga marken liknar de människor som tycker om att höra predikningar och blir entusiastiska, men budskapet slår inte rot hos dem. De vet att det är sant, och de tror en tid. Men så fort de sätts på prov ger de upp sin tro.

¹⁴ Det som sås bland tistlar är en bild av de människor som hör budskapet och tror på det, men som låter det kvävas av livets bekymmer, rikedomar, plikter och nöjen. Därför växer de inte till.

¹⁵ Den goda jorden däremot är människor med goda och uppriktiga hjärtan. De lyssnar till Guds ord och håller sig till det, och sprider det till andra så att de också kommer till tro.

¹⁶ En annan gång frågade han: Har ni någonsin hört att man tänder en lampa och sedan täcker över den så att den inte kan lysa? Nej, lampor sätter man upp där de kan synas.

¹⁷ På samma sätt ska allt som nu är dolt en dag föras fram i ljuset och bli synligt för alla.

¹⁸ Var därför noga med hur ni lyssnar och tar vara på ordet. För den som har han ska få mer, men den som inget har från honom ska tas till och med det som han tror att han har.

Jesus berättar om sin verkliga familj

¹⁹ När hans mor och bröder en gång kom för att hälsa på honom kunde de inte komma in i huset där han undervisade, för det var fullt av folk.

²⁰ När Jesus hörde att de stod utanför och ville träffa honom

²¹ sa han: Min mor och mina bröder - det är alla de som hör Guds budskap och lyder det.

Jesus visar att han är herre över vinden

²² En dag när han var ute i en båt tillsammans med lärjungarna, föreslog han att de skulle fara över till andra sidan sjön.

²³ Under tiden lade han sig ner för att få en stunds vila, och medan han sov började det blåsa. Snart var det full storm, båten tog in vatten, och de var verkligen illa ute.

²⁴ Lärjungarna rusade då fram och väckte Jesus: Herre, Herre, vi sjunker! ropade de. Då vaknade han och talade skarpt till stormen: Var tyst! sa han, och vinden och vågorna lade sig och allt blev lugnt!

²⁵ Sedan frågade han dem: Hur är det egentligen med er tro? Rädda och häpna sa de till varandra: Vem är han, eftersom till och med vindarna och vågorna lyder honom?

Jesus skickar onda andar in i en svinhjord

²⁶ De kom över till andra sidan av sjön och lade till i närheten av staden Gergesa mitt emot Galileen.

²⁷ När han steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland gravarna.

²⁸ Så snart han såg Jesus började han skrika och föll till marken framför honom: Vad vill du mig, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, var snäll och plåga mig inte, ropade han.

²⁹ Jesus hade nämligen redan befallt den onde anden att lämna mannen. Anden hade honom ofta helt i sitt våld. Till och med när han bands med kedjor slet han sig loss och flydde ut i öknen.

³⁰ Vad heter du? frågade Jesus. Legion, svarade han, för mannen var fylld av tusentals andar.

³¹ De onda andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden, som var djävulens och de onda andarnas tillhåll.

³² På en bergssluttning i närheten gick en svinhjord just då och betade. De onda andarna ville då fara in i svinen och Jesus tillät dem att göra det.

³³ Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och genast rusade hela svinhjorden utför bergssluttningen och störtade ner i sjön, där de drunknade.

³⁴ När de som vaktade svinen såg vad som hände, sprang de mot den närbelägna staden, och under vägen berättade de om nyheten.

^35-36 Snart kom en stor skara människor ut för att på ort och ställe ta reda på vad som hade hänt. Då fick de se mannen som hade varit andebesatt sitta helt lugnt vid Jesu fötter, påklädd och fullständigt normal! Skräckslagna och förvånade hörde de ögonvittnen berätta hur den besatte mannen hade blivit botad.

³⁷ Händelsen hade skrämt upp dem så totalt att de bad Jesus gå därifrån och lämna dem ifred. Därför lämnade han dem och for tillbaka till andra sidan sjön igen.

³⁸ Mannen som hade varit besatt bad att få följa med, men Jesus skickade iväg honom och sa:

³⁹ Gå tillbaka till din familj och berätta vilket under Gud har gjort med dig.Och han gick sin väg och berättade vitt och brett för alla i hela staden om det under som Jesus hade gjort med honom.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

⁴⁰ På andra sidan sjön tog folket emot Jesus med öppna armar, för alla hade väntat på honom.

⁴¹ Då kom en man som hette Jairos, föreståndare för en synagoga, och föll ner vid Jesu fötter och bad honom komma med hem,

⁴² för hans enda barn, en liten tolvårs flicka, höll på att dö. Jesus följde då med Jairos.

^43-44 På vägen dit trängde sig folket på honom, och i folkhopen fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte blivit frisk, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare. Hon närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid hans mantel. I samma ögonblick stannade blödningen.

⁴⁵ Vem rörde vid mig? frågade Jesus.När alla nekade, sa Petrus: Mästare, det är ju så många som tränger på från alla håll.

⁴⁶ Men Jesus sa till honom: Nej, det var någon som medvetet rörde vid mig, för jag kände att läkande kraft gick ut från mig.

⁴⁷ När kvinnan förstod att Jesus visste om hennes tilltag, började hon darra och föll på knä framför honom. Hon berättade varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

⁴⁸ Dotter, sa han till henne, din tro har botat dig. Gå i frid.

⁴⁹ Medan han fortfarande talade till henne kom en budbärare från Jairos hus med nyheten att den lilla flickan hade dött. Det är ingen idé att du besvärar Mästaren längre, sa han till fadern.

⁵⁰ Men när Jesus hörde vad som hänt, sa han till Jairos: Var inte rädd! Tro bara, så blir allt bra!

⁵¹ När de kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och den lilla flickans far och mor.

⁵² Alla grät för flickans skull, men han sa: Sluta med er gråt! Hon är inte död, hon sover bara!

⁵³ Då hånskrattade de åt honom för de visste ju att hon hade dött.

⁵⁴ Men han tog hennes hand och sa: Res på dig, min lilla vän!

⁵⁵ I samma ögonblick fick hon liv igen och reste sig genast upp. Ge henne något att äta! sa han.

⁵⁶ Hennes föräldrar blev överlyckliga, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hänt.

Jesus sänder ut de tolv

9 En dag samlade Jesus sina tolv apostlar och gav dem makt och kraft att driva ut alla onda andar och att bota sjukdomar.

² Sedan sände han ut dem för att berätta överallt att Guds rike var nära och för att bota sjuka.

³ Ta inte med er så mycket som en vandringsstav eller en tiggarpåse, befallde han dem, och inte heller mat eller pengar, inte ens en extra skjorta.

⁴ Och gästa bara ett hem på varje plats innan ni vandrar vidare.

⁵ Om människorna i en stad inte lyssnar till er när ni kommer dit, så vänd om och lämna dem och när ni går därifrån så borsta av dammet från era fötter som ett tecken på att Gud kommer att straffa den staden.

⁶ Så började de sin vandring från plats till plats, och predikade överallt de goda nyheterna och botade de sjuka.

Herodes låter avrätta Johannes döparen

⁷ När rapporterna om de under som Jesus gjorde nådde kung Herodes, kände han oro och ångest för en del sa: Det är Johannes döparen som återvänt till livet,

⁸ och andra: Det är Elia eller någon annan av de gamla profeterna som uppstått från de döda.

⁹ Jag halshögg Johannes, sa Herodes, men vem är då den här mannen som jag hör så underliga berättelser om? Och han försökte få träffa honom.

Jesus ger mat åt fem tusen

¹⁰ Sedan apostlarna återvänt till Jesus och rapporterat om vad de gjort, gick han i hemlighet med dem till staden Betsaida.

¹¹ Men folket fick reda på vart han var på väg och följde efter. Han visade inte bort dem, utan undervisade dem än en gång om Guds rike och botade dem som var sjuka.

¹² Sent på eftermiddagen kom alla tolv apostlarna och uppmanade honom att låta människorna ge sig av till byar och gårdar i närheten, så att de kunde få mat och logi över natten. På den här öde platsen finns det inget att äta, sa de.