Lukas 13
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Omvänd er, eller dö
13 Vid den tiden fick Jesus höra att Pilatus hade dödat några judar från Galileen, när de offrade i templet i Jerusalem, så att deras blod hade blandats med offerdjurens.
2 Tror ni att de var större syndare än de andra människorna i Galileen? frågade han. Var det därför de fick lida?
3 Inte alls! Förstår ni inte att eftersom de blev dödade så kommer ni också att mista livet, om ni inte överger ert ogudaktiga liv och vänder om till Gud?
4 Och hur var det med de arton som dog när tornet i Siloa föll över dem? Var de de värsta syndarna i Jerusalem?
5 Inte alls! Ni ska också dö om ni inte ändrar er.
6 Sedan berättade han denna liknelse: En man planterade ett fikonträd i sin trädgård. Han kom då och då och tittade till det för att se om han kunde hitta någon frukt på det, men han blev alltid besviken.
7 Till sist bad han sin trädgårdsmästare att hugga ner det. 'Jag har väntat i tre år, och det har inte blivit ett enda fikon på det!' sa han. 'Det är ingen idé att hålla på så här! Jag kan använda platsen till något annat.'
8 'Ge det en chans till
9 Kanske det blir fikon på det nästa år. Om inte, så hugger jag ner det.'
Jesus botar en handikappad kvinna
10 En sabbatsdag när han undervisade i synagogan,
11 fick han se en svårt handikappad kvinna. Hon hade gått böjd i arton år, och kunde inte räta på sig.
12 Han ropade på henne och sa: Kvinna, du är botad från din sjukdom!
13 Sedan rörde han vid henne, och genast rätade hon på sig och började tacka och lovprisa Gud.
14 Men föreståndaren för synagogan blev förargad över att Jesus botade henne på sabbatsdagen. Det finns sex dagar i veckan när man kan arbeta, ropade han till folket. Då kan man komma och bli botad, men inte på sabbaten!
15 Men Jesus svarade: Ni hycklare! Ni arbetar själva på sabbaten. Löser ni inte era åsnor och oxar på sabbaten och leder ut dem för att ge dem vatten?
16 Och så förbjuder ni mig att lösa denna judiska kvinna som Satan hållit bunden i arton år, bara för att det är sabbat!
17 Det fick hans fiender att skämmas, men folket gladde sig över de stora under han gjorde.
Jesus undervisar om Guds rike
18 Därefter började han undervisa om Guds rike igen. Vad kan man säga att riket liknar? frågade han. Hur ska jag beskriva det?
19 Jo, det är som ett litet senapsfrö som såtts i en trädgård. Det växer och blir ett träd, och fåglarna bygger sina bon i dess grenar.
20-21 Det är som jäst, som knådas in i en deg och som utan att någon ser hur det går till, får hela degen att jäsa.
Varför kommer inte alla in i Guds rike?
22 På sin väg mot Jerusalem gick han från stad till stad och från by till by och undervisade.
23 Någon frågade honom: Kommer bara några få att bli frälsta? Jesus svarade:
24-25 Dörren till himlen är trång. Gör därför allt för att komma in genom den. Sanningen är den att många försöker, men de lyckas inte, och när husets herre har låst dörren är det för sent. Om ni då står utanför och bankar och ber: 'Herre, öppna dörren för oss
26 Då säger ni: 'Men vi har ätit och druckit tillsammans med dig. Och du predikade hos oss!'
27 Men han kommer att svara: 'Har jag inte redan sagt att jag inte känner er. Försvinn härifrån!'
28 Och ni ska gråta och jämra er av förtvivlan och ilska när ni står där utanför och ser Abraham, Isak, Jakob, alla profeterna,
29 och alla människor som kommer från hela världen för att vara med om festen i Guds rike.
30 Och lägg märke till detta! Några som nu inte anses vara något kommer att bli ärade, och många med kända namn kommer att vara obekanta.
Jesus sörjer över Jerusalem
31 I samma ögonblick kom ett par fariseer till honom och sa: Gå genast härifrån, om livet är dig kärt, för Herodes är efter dig!
32 Jesus svarade: Hälsa den räven att jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, men på den tredje dagen når jag mitt mål.
33 Ja, i dag, i morgon och i övermorgon måste jag hålla på! För det passar inte en profet att bli dödad någon annanstans än i Jerusalem!
34 O Jerusalem, Jerusalem! Du stad som mördar profeterna, och som stenar dem som sänts ut för att hjälpa dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar kycklingarna under sina vingar, men ni ville inte.
35 Och nu, nu får ni själva ta hand om ert hus. Mig får ni inte se igen förrän ni säger: 'Välkommen du som kommer i Herrens namn.'
Lukas 13
Svenska 1917
13 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 »Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica