Lukas 6
Svenska Folkbibeln
Sabbatens Herre
6 En sabbat tog Jesus vägen genom ett sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, som de gnuggade i händerna och åt. 2 Några av fariseerna sade då: "Varför gör ni det som inte är tillåtet på sabbaten?" 3 Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga, 4 hur han gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt och gav sina män? De bröden fick endast prästerna äta." 5 Och han tillade: "Människosonen är sabbatens Herre."
6 En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad. 7 De skriftlärda och fariseerna iakttog Jesus noga för att se, om han skulle bota någon på sabbaten. De ville få något att anklaga honom för. 8 Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig upp och kom hit." Då reste han sig och gick fram. 9 Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?" 10 Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck ut din hand." Mannen gjorde det och hans hand var nu frisk. 11 Men de blev fullständigt ursinniga och började diskutera med varandra vad de kunde göra med Jesus.
Jesus utser tolv apostlar
12 Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han bad hela natten till Gud. 13 När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut bland dem tolv, som han kallade apostlar: 14 Simon, som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus, 15 Matteus och Thomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades "ivraren",[a] 16 Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare.
JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)
17 Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon. 18 De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade. 19 Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.
Saligprisningar och verop
20 Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: "Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. 21 Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta. 22 Saliga är ni, när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er,[b] allt för Människosonens skull. 23 Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty se, er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.
24 Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst. 25 Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och gråta. 26 Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.
Älska era fiender
27 Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. 28 Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förorättar er. 29 Om någon slår dig på den ena kinden, så vänd också den andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln, så låt honom också ta din livklädnad. 30 Ge åt var och en som ber dig, och om någon tar ifrån dig vad som är ditt, så kräv det inte tillbaka. 31 Allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni göra dem. 32 Om ni älskar dem som älskar er, skall ni ha tack för det? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. 33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, skall ni ha tack för det? Så handlar också syndare. 34 Och om ni lånar åt dem som ni hoppas skall betala tillbaka, skall ni ha tack för det? Också syndare lånar åt syndare för att få tillbaka vad de lånat ut. 35 Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen något. Då skall er lön bli stor, och ni skall vara den Högstes barn, eftersom han är god mot de otacksamma och onda. 36 Var barmhärtiga så som er Fader är barmhärtig.
Flisan och bjälken
37 Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna. 38 Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er[c] i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er."
39 Han gav dem också en liknelse: "Kan väl en blind leda en blind? Faller då inte båda i gropen? 40 En lärjunge är inte förmer än sin lärare, och när någon har blivit fullärd blir han som sin lärare. 41 Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? 42 Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta bort flisan ur din broders öga.
Av frukten känner man trädet
43 Det finns inte något bra träd som bär dålig frukt, inte heller något dåligt träd som bär bra frukt. 44 Ett träd känner man igen på frukten. Inte plockar man väl fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? 45 En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.
Liknelsen om de två husbyggarna
46 Varför kallar ni mig 'Herre, Herre', när ni inte gör vad jag säger? 47 Den som kommer till mig och lyssnar till mina ord och handlar efter dem - vem han är lik, det skall jag visa er. 48 Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När floden sedan kom, vräkte den sig mot huset, men den kunde inte skaka det, eftersom det var välbyggt. 49 Men den som lyssnar och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräkte sig mot huset som genast rasade, och förödelsen blev stor för det huset."
Footnotes
- Lukas 6:15 ivraren Se not till Matt 10:4.
- Lukas 6:22 smutskastar er Ordagrant: "smutskastar ert namn".
- Lukas 6:38 Gud ge er Ordagrant: "man ge er". Det obestämda "man" används ofta för att ange Guds egen handling. Så även i 12:20, 48.
Lukas 6
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Lärjungarna plockar vete på sabbatsdagen
6 En sabbatsdag, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte lärjungarna av ax som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta vetekornen.
2 Men ett par fariseer som såg det sa: Det där är olagligt! Dina lärjungar rycker av ax. De bryter mot den judiska lagen, eftersom det är förbjudet att skörda på sabbaten.
3 Då svarade Jesus dem: Läser ni inte Skriften? Har ni aldrig hört vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?
4 Han gick in i templet och tog skådebröden, de speciella bröd som placerats inför Herren, och åt av dem, trots att det var olagligt. Och han delade också med sig till de andra.
5 Och Jesus tillade: Jag är herre till och med över sabbaten.
Jesus botar en man med vanställd hand på sabbatsdagen
6 En annan sabbatsdag undervisade han i synagogan. Då satt en man där med en missbildad högerhand.
7 Laglärarna och fariseerna iakttog Jesus noga för att se om han skulle bota mannen, för de var ivriga att komma på något att anklaga honom för.
8 Men han förstod precis vad de tänkte! Och han sa till mannen med den missbildade handen: Kom och ställ dig här så alla kan se dig. Mannen gjorde som Jesus sa till honom.
9 Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: Jag vill fråga er något. Vad är rätt att göra på sabbaten, det som är gott eller det som är ont? Att rädda liv eller utsläcka liv?
10 Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: Sträck fram handen. Och när han gjorde det blev den normal igen.
11 Då blev Jesu fiender rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.
Jesus väljer ut de tolv apostlarna
12 Några dagar senare gick han upp bland bergen för att be, och han bad hela natten.
13 När det ljusnade kallade han samman sina efterföljare och valde ut tolv av dem till att bli hans lärjungar eller apostlar som han också kallade dem.
14-16 Här är namnen på dem: Simon, som Jesus också kallade Petrus, Andreas, Simons bror, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob, Alfaios son, Simon, som också kallades seloten, Judas, Jakobs son och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.
Verklig lycka
17-18 När Jesus hade kommit ner från bergssluttningen tillsammans med lärjungarna, kom de till en stor slätt. Där hade en stor skara människor samlats, bland dem många av hans efterföljare. Folk från hela Judeen och från Jerusalem och så långt norrifrån som kustområdet vid Tyros och Sidon hade nämligen kommit för att höra honom och för att bli botade. Han drev ut många onda andar,
19 och alla försökte röra vid honom för det gick ut läkande kraft från honom som gjorde alla friska.
20 Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa: Lyckliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er!
21 Lyckliga är ni som nu är hungriga, för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som gråter, för den tid kommer då ni ska få skratta.
22 Ni kan vara lyckliga när andra hatar er och inte vill veta av er och förolämpar er och svärtar ner era namn därför att ni tillhör mig.
23 Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för en stor belöning väntar er i himlen. Och ni kommer att vara i gott sällskap. De gamla profeterna behandlades ju på samma sätt.
24 Men för de rika väntar bedrövelser och sorger, för de har sin enda lycka här på jorden.
25 De är mätta och framgångsrika nu, men en tid av fruktansvärd hunger ligger framför dem. Deras sorglösa skratt i dag kommer att vändas i sorg i morgon.
26 Och tänk vilken bedrövelse som väntar dem som nu är folkets idoler, falska profeter har man ju alltid lovprisat.
Om att älska sina fiender
27 Lyssna allesammans! Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.
28 Be om lycka över dem som förbannar er. Kalla ned Guds välsignelse över dem som misshandlar er.
29 Om någon slår dig på den ena kinden, så låt honom slå dig på den andra också! Om någon vill ta din rock, så ge honom skjortan också.
30 Ge vad du har till den som ber om det. Och när man tar något som är ditt, så bekymra dig inte om att få det tillbaka.
31 Behandla andra som du vill att de ska behandla dig.
32 Tror ni att ni förtjänar beröm för att ni älskar dem som älskar er? Till och med de gudlösa gör det.
33 Och om ni bara gör gott mot dem som gör gott mot er, är det så märkvärdigt? Det gör ju syndare också!
34 Och om ni lånar ut pengar bara till dem som kan betala tillbaka, vad är det för värde med det? Även de mest ondskefulla människor lånar till sina vänner mot löfte om full återbetalning.
35 Älska era fiender! Gör gott mot dem. Låna ut till dem. Och oroa er inte för att de inte kommer att betala tillbaka. Då ska er belöning bli stor, och ni handlar verkligen som Guds barn, för han är ju själv god mot dem som är otacksamma och onda.
36 Försök att visa lika mycket medlidande som er Far gör.
Om att kritisera andra
37 Kritisera aldrig, döm aldrig, för ni får igen det. Om ni är beredda att förlåta andra, så kommer ni att få förlåtelse.
38 Och om ni ger, så kommer ni att få. Er gåva kommer att återvända till er i fullt och rågat mått, packat och skakat för att ge plats för mer - och det kommer att flöda över. Det mått ni använder när ni ger - stort eller litet - kommer att användas för att mäta vad som ges åt er.
39 I sin predikan använde Jesus också dessa bilder: Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Han kommer ju att falla i diket och dra den andre med sig.
40 Och en elev kan knappast veta mer än sin lärare, men om han arbetar hårt kan han bli lika duktig som denne.
41 Och hur kan du med att kritisera en medmänniskas små svagheter, utan att se de enorma problem du själv orsakar andra?
42 Hur vågar du säga till henne: 'Min vän, låt mig visa dig hur du ska göra det där lite bättre
Av frukten känner man trädet
43 En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.
44 Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!
45 Från en människa med gott hjärta kommer goda gärningar. Men en ond människa gör onda gärningar därför att hennes avsikter är onda. Och hennes ord visar vad hjärtat är fyllt av.
Om att bygga på stadig grund
46 Varför kallar ni mig Herre när ni inte lyder mig?
47-48 Var och en som kommer till mig, lyssnar på mig och lyder mig, liknar en man som bygger ett hus på den fasta berggrunden. När flodvattnet stiger och slår mot huset står det kvar, för det står stadigt.
49 Men den som lyssnar till mig och inte lyder mig, liknar en man som bygger ett hus direkt på marken. När floden vräker sig mot huset faller det ihop och läggs i ruiner.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica