Font Size
Lucas 5
Mushuj Testamento Diospaj Shimi
Lucas 5
Mushuj Testamento Diospaj Shimi
Jesusca quimsatami Paipaj punta yachacujcuna cachun cayashca
5 Genesaret cucha uripi Jesús cajpimi, Diospaj Shimita Pai huillajpi uyangapaj, achca gentecuna llapirinacui Paipajman shamurcacuna. 2 Chaipi cashpami Jesusca, cucha uripi chushajlla ishqui barcocuna shayacujta ricurca. Chalhuata japijcuna linchicunata tajshangapaj uriyashcamantami, barcocunaca chushajlla shayacurca. 3 Chaipi shayacuj barcocunamanta shujca, Simonpajmi cara. Jesusca, chai barcoman huichiyashpami Simontaca, ‘Barcota allpamanta ashata caruyachipai’ nirca. Chai jahuamantami, tandanacushca tucui gentecunaman yachachirca.
4 Ña tucui rimashca q'uipami Jesusca, Simontaca:
–Barcopi chaupi cuchaman rishpa, chalhuacunata japingapaj linchicunata shitaichij– nirca.
5 Shina nijpi Simonca:
–Yachachij, tucui tuta chalhuata japishun yuyashpapish, imata mana japircanchijca. Can mandashcamanta linchita shitashpa ricusha– nircami.
6 Chashna nishpa shitajpi achca chalhuacuna jundajpimi, linchipish lliquiricurca. 7 Chaimantami maquita cuchun, caishuj barcopi chalhuacujcunata maquihuan cayarcacuna. Paicuna shamushpaca, ishquindij barcopi jundachijpimi, huashicugrij shina tucurca.
8 Chaita ricushpami, Simón Pedroca, Jesuspaj ñaupajpi cungurishpa:
–Apu Jesús, ñucaca juchasapa runami cani, ñucamanta anchuripailla– nirca.
9 Chashna achca chalhuacunata japishcamantami Simonpish, tucui paihuan cajcunapish achcata mancharcacuna. 10 Zebedeopaj churi Jacobopish, Juanpishmi Simonllahuantaj chalhuajcuna carca. Paicunapishmi achcata mancharircacuna. Ashtahuanpish Jesusca, Simontaca:
–Ama manchaichu. Cunanmantapacha canca runacunatami, chalhuata japij shina pushamungui– nircami.
11 Chashna nijpi barcocunata allpaman llujshichishpaca, tucuita chaipi saquishcahuan Jesusta catishpa rircallacunami.
Leprahuan ungushcatami Jesús alliyachishca
12 Shuj pueblopi Jesús huillacujpimi, tucui aichamanta lepra shutucuj runa Paipajman shamurca. Paica Jesusta ricushpaca, pambacama cumurishpami:
–Apu, ñucata alliyachisha ninguipishchari, alliyachihuai– nirca.
13 Shina nijpi Jesusca, maquita chutashpa tuparishpaca:
–Ari, canmanta lepra anchuchun ninimi– nirca.
Chashna nijpica, lepraca chai runamanta ña anchurcallami.
14 Jesusca, chai alliyaj runataca:
–Riqui, pi canta alliyachishcata pajta piman huillanguiman. Curamantajcarinpish ricuchigri. Paicuna can alliyashcata ricuchunca, Diosman imata cuchun Moisés mandashcata cugri– nircami.
15 Ashtahuanpish Jesús imata ruracushcataca, ashtahuan ashtahuanmi huillanacurcacuna. Chaimantami uyanamanpish, ungüicunamanta alliyachichunpish yallitaj achcacuna tandanacumuj carca. 16 Ashtahuanpish Jesusca paicunamanta ch'icanyashpami, pi mana causan chulunllapi Diosta mañagrij carca.
Mana cuyurij runatami Jesús alliyachishca
17 Jesús shuj punlla yachachicujpica, fariseocunapish, Mandashcata yachachijcunapish chaipi uyashpa tiyacurcacunami. Paicunaca Galileapi, Judeapi caj uchilla llajtacunamantapish, Jerusalenmantapishmi shamushcacuna carca. Jesusca, Diosllataj alliyachinata cushcamantami alliyachi tucurca. 18 Chai punllatajmi shuj runacunaca, mana cuyurij shuj runata huandunapi apamurcacuna. Chai ungushcata yaicuchishpa, Jesuspaj ñaupajpi churanatami yuyarcacuna. 19 Ashtahuanpish yallitaj achcacuna chaipi junda cashcamanta maita mana yaicui tucushpaca, huasi jahuamanmi huichiyarcacuna. Chaimantaca huasi c'atata pascashpami, ungushcataca chacanallapitaj, tucuicunapaj chaupipi Jesuspaj ñaupajman uriyachircacuna. 20 Paicuna crishcata ricushpami, Jesusca ungushcataca:
–Riqui, ñami cambaj juchacunataca anchuchini– nirca.
21 Chaimantami Mandashcata yachachijcunapish, fariseocunapish: «¿Caica ima cashpataj Dios tucushpa rimaricunchu, imamí? Pipish juchacunataca mana anchuchi tucunchu, Taita Diosllamari anchuchi tucun» nishpa yuyai callarircacuna.
22 Paicuna yuyacushcata yachashpami, Jesusca cashna tapurca:
–¿Cancunaca ima nishpataj chashna yuyanguichij? 23 ¿“Cambaj juchacunata anchuchinimi” ninachu, mana cashpaca: “Jatarishpa rilla” ninachu, imata ninataj ashtahuan jahualla? 24 Runa Aichayuj Ñucataca, juchacunata anchuchij cachuntaj cai pachaman Dios cachashcataca, cunanmi ricuchisha– nishpaca:
–Jatari, canta huandumushcata apashpa, huasiman rilla– nircami.
25 Chashna nijpica, tucuicunapaj ñaupajpi jatarishcahuan, paita huandumushca chacanata apashpa, Taita Diosta pagui nishpa huasiman rircallami. 26 Chaimantami tucuicuna jatunta mancharishpa, Diosta ‘Sumajmari cangui’ nircacuna. Chashna achca manchaihuanmi: «Cunantajca mancharinacunatami ricushcanchij» nircacuna.
Jesusca Mateotami ‘Ñucata cati’ nishca
27 Chaicunata rurashca q'uipa chaimanta llujshishpaca, impuestota japij Leví shuti runatami, impuestota japinapi tiyacujta ricurca. Paitaca:
–Ñucata cati– nircami.
28 Chashna nijpica Levica, tucuita chaipi saquishcahuan jatarishpa, Jesusta catishpa rircallami.
29 Levica paipaj huasipimi, jatun micuita Jesuspaj rurarca. Chaipica, impuestota japij achcacunapish, shujtajcunapishmi meźapi paicunahuan micucurcacuna. 30 Chaita ricushpami Mandashcata yachachijcunapish, fariseocunapish Jesuspaj yachacujcunallata huashallamanta:
–¿Ima nishpataj cancunaca impuestota japijcunahuan, juchayujcunahuanca micucunguichij, ubyacunguichij?– nishpa rimarcacuna.
31 Chashna nijpimi, Jesusca cashna nirca:
–Mana ungushca cajcunaca mana pi jambijta mashcanchu, ungushcacunallami jambijtaca mashcan. 32 Ñucaca, cashcata rurajcunataca mana cayaj shamurcanichu, ashtahuanpish juchayujcunatami Diospajman cutirichun cayaj shamurcani– nirca.
Ima shina ayunanatami yachachishca
33 Jesús chashna nijpimi, paicunaca cashna tapurcacuna:
–Jala, Bautiźaj Juanpaj yachacujcunapish, fariseocunapaj yachacujcunapish tauca cutin ayunashpa Diosta mañacunllamari. ¿Cutin Cambaj yachacujcunaca, ima nishpataj micucunlla, ubyacunllacuna?– nircacunami.
34 Chashna nijpi Jesusca, cashnami nirca:
–Cancunaca caźaracui bodapi cashpaca, novio chaillapitaj cajpica, ¿bodaman cayashcacunataca ayunachun mandanguichijmanchu? 35 Ashtahuanpish cusa illajlla saquirina punllacuna chayamungamari, chaipitajca ayunangacunami– nircami.
36 Chai q'uipami Jesusca, yuyachij cai parlota parlarca:
–Pipish mushuj churanata ashata p'itishpa, mauca churanataca mana chaihuan llachapanchu. Chashna rurashpaca, mushuj churanatapish lliquinman, mauca churanatapish llachapashca mushuj linsoca ashtahuanmi lliquinman. 37 Shinallataj cunanlla rurashca vinotapish mauca capachocunapica, pi mana churanchu. Mushuj vino mauca capachocunata tugyachijpica vinopish talliringa, capachocunapish tucuringallami. 38 Ashtahuanpish mushuj vinotaca, mushuj capachollapitajmi churana. Chashnami vinopish capachopish ima mana tucushpa, tiyacunlla. 39 Pipish p'ucushca vinota ubyacujca, llulluraj vinotaca mana ubyasha ningachu. “P'ucushcamari ashtahuan alli” ningamari– nircami.
Lukas 5
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Lukas 5
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Undret med den stora fiskfångsten
5 En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.
2 Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.
3 Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.
4 När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!
5 Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.
6 När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!
7 De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.
8 När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.
9 Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.
10 Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!
11 Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en leprasjuk
12 En dag när Jesus besökte en av städerna, träffade han där en man som var svårt angripen av spetälska. När mannen såg Jesus, kastade han sig till marken med ansiktet i vägdammet, och tiggde och bad om att bli botad.Herre, sa han, om du bara vill, så kan du befria mig från varje spår av min sjukdom.
13 Jesus sträckte ut sin hand och rörde vid honom och sa: Naturligtvis vill jag det. Nu är du botad. Och genast lämnade sjukdomen honom.
14 Sedan sa Jesus till mannen att inte berätta för någon vad som hänt. Gå i stället till den judiske prästen, och låt honom undersöka dig och ge det offer som Moses lag föreskriver för leprasjuka som blivit botade, sa han. Detta kommer att bevisa för alla att du är frisk.
15 Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och stora folkskaror kom för att höra honom predika och för att bli botade från sina sjukdomar.
16 Men han drog sig ofta undan till öknen för att be.
Jesus botar en lam man
17 En dag när Jesus undervisade fanns några av judarnas religiösa ledare och laglärare bland åhörarna. De hade kommit från byarna i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds helande kraft var över honom.
18-19 Just då hände det! Några män kom bärande på en förlamad man på en sovmatta. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus men lyckades inte ta sig fram. Då gick de upp på taket, tog bort några takplattor och sänkte ner den sjuke mannen på sovmattan mitt på golvet framför Jesus.
20 När Jesus såg deras tro, sa han till mannen: Min vän, dina synder är förlåtna.
21 'Vad inbillar sig egentligen den här karln? sa fariseerna och laglärarna till varandra om Jesus. Det här är ju hädelse! Vem kan förlåta synder utom Gud?
22 Jesus förstod vad de tänkte och svarade: Varför är det hädelse?
23 Vilket är svårast? Att förlåta hans synder eller att bota honom?
24 Men för att ni ska veta att jag har makt att förlåta synder här på jorden, ska jag visa att jag också kan bota sjuka.Sedan sa han till den lame mannen: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!
25 Och genast medan alla såg på reste sig mannen upp, tog sin matta och gick hem och lovprisade Gud.
26 En känsla av både vördnad och respekt grep alla som såg det. Och de lovprisade Gud och sa gång på gång: Det vi har sett i dag är otroligt!
Jesus kallar en skatteindrivare till lärjunge
27 När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare - med det vanliga ryktet om sig att vara en bedragare - sitta vid tullkontoret. Mannen hette Levi, och Jesus sa till honom: Kom och bli en av mina lärjungar.
28 Utan att tveka lämnade Levi allt, reste sig och följde med honom.
29 Strax därpå höll Levi en fest i sitt hem med Jesus som hedersgäst. Bland gästerna var också många av hans arbetskamrater på tullkontoret.
30 Men fariseerna och laglärarna kom med fräna anklagelser mot Jesu lärjungar, därför att de åt med så ökända syndare.
31 Då svarade Jesus: Det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.
32 Min uppgift är att kalla syndare till gemenskap med Gud. Jag vänder mig inte till dem som redan känner Gud.
Frågor om fastan och sabbaten
33 Nästa anklagelse från deras sida var att Jesu lärjungar inte fastade utan i stället festade. Johannes döparens lärjungar fastar och ber ständigt, sa de, och det gör också fariseernas. Men varför dricker dina lärjungar vin och äter god mat?
34 Jesus frågade: Fastar lyckliga människor? Får bröllopsgästerna gå hungriga när de är på fest tillsammans med brudgummen?
35 Men det kommer en tid då brudgummen ska dödas. Då kommer de inte att vilja äta.
36 Sedan använde Jesus denna bild: Ingen river sönder ett okrympt tyg för att göra lappar till gamla kläder av det. Tyget blir ju förstört och inte heller kläderna blir ordentligt lagade.
37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för det nya vinet spräcker de gamla skinnen och förstör dem, så att vinet rinner ut.
38 Nytt vin måste hällas i nya vinsäckar.
39 Men ingen som druckit av det gamla vinet tycks vilja ha av det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.
Luke 5
New International Version
Luke 5
New International Version
Jesus Calls His First Disciples(A)
5 One day as Jesus was standing by the Lake of Gennesaret,[a] the people were crowding around him and listening to the word of God.(B) 2 He saw at the water’s edge two boats, left there by the fishermen, who were washing their nets. 3 He got into one of the boats, the one belonging to Simon, and asked him to put out a little from shore. Then he sat down and taught the people from the boat.(C)
4 When he had finished speaking, he said to Simon, “Put out into deep water, and let down the nets for a catch.”(D)
5 Simon answered, “Master,(E) we’ve worked hard all night and haven’t caught anything.(F) But because you say so, I will let down the nets.”
6 When they had done so, they caught such a large number of fish that their nets began to break.(G) 7 So they signaled their partners in the other boat to come and help them, and they came and filled both boats so full that they began to sink.
8 When Simon Peter saw this, he fell at Jesus’ knees and said, “Go away from me, Lord; I am a sinful man!”(H) 9 For he and all his companions were astonished at the catch of fish they had taken, 10 and so were James and John, the sons of Zebedee, Simon’s partners.
Then Jesus said to Simon, “Don’t be afraid;(I) from now on you will fish for people.” 11 So they pulled their boats up on shore, left everything and followed him.(J)
Jesus Heals a Man With Leprosy(K)
12 While Jesus was in one of the towns, a man came along who was covered with leprosy.[b](L) When he saw Jesus, he fell with his face to the ground and begged him, “Lord, if you are willing, you can make me clean.”
13 Jesus reached out his hand and touched the man. “I am willing,” he said. “Be clean!” And immediately the leprosy left him.
14 Then Jesus ordered him, “Don’t tell anyone,(M) but go, show yourself to the priest and offer the sacrifices that Moses commanded(N) for your cleansing, as a testimony to them.”
15 Yet the news about him spread all the more,(O) so that crowds of people came to hear him and to be healed of their sicknesses. 16 But Jesus often withdrew to lonely places and prayed.(P)
Jesus Forgives and Heals a Paralyzed Man(Q)
17 One day Jesus was teaching, and Pharisees and teachers of the law(R) were sitting there. They had come from every village of Galilee and from Judea and Jerusalem. And the power of the Lord was with Jesus to heal the sick.(S) 18 Some men came carrying a paralyzed man on a mat and tried to take him into the house to lay him before Jesus. 19 When they could not find a way to do this because of the crowd, they went up on the roof and lowered him on his mat through the tiles into the middle of the crowd, right in front of Jesus.
20 When Jesus saw their faith, he said, “Friend, your sins are forgiven.”(T)
21 The Pharisees and the teachers of the law began thinking to themselves, “Who is this fellow who speaks blasphemy? Who can forgive sins but God alone?”(U)
22 Jesus knew what they were thinking and asked, “Why are you thinking these things in your hearts? 23 Which is easier: to say, ‘Your sins are forgiven,’ or to say, ‘Get up and walk’? 24 But I want you to know that the Son of Man(V) has authority on earth to forgive sins.” So he said to the paralyzed man, “I tell you, get up, take your mat and go home.” 25 Immediately he stood up in front of them, took what he had been lying on and went home praising God. 26 Everyone was amazed and gave praise to God.(W) They were filled with awe and said, “We have seen remarkable things today.”
Jesus Calls Levi and Eats With Sinners(X)
27 After this, Jesus went out and saw a tax collector by the name of Levi sitting at his tax booth. “Follow me,”(Y) Jesus said to him, 28 and Levi got up, left everything and followed him.(Z)
29 Then Levi held a great banquet for Jesus at his house, and a large crowd of tax collectors(AA) and others were eating with them. 30 But the Pharisees and the teachers of the law who belonged to their sect(AB) complained to his disciples, “Why do you eat and drink with tax collectors and sinners?”(AC)
31 Jesus answered them, “It is not the healthy who need a doctor, but the sick. 32 I have not come to call the righteous, but sinners to repentance.”(AD)
Jesus Questioned About Fasting(AE)
33 They said to him, “John’s disciples(AF) often fast and pray, and so do the disciples of the Pharisees, but yours go on eating and drinking.”
34 Jesus answered, “Can you make the friends of the bridegroom(AG) fast while he is with them? 35 But the time will come when the bridegroom will be taken from them;(AH) in those days they will fast.”
36 He told them this parable: “No one tears a piece out of a new garment to patch an old one. Otherwise, they will have torn the new garment, and the patch from the new will not match the old. 37 And no one pours new wine into old wineskins. Otherwise, the new wine will burst the skins; the wine will run out and the wineskins will be ruined. 38 No, new wine must be poured into new wineskins. 39 And no one after drinking old wine wants the new, for they say, ‘The old is better.’”
Mushuj Testamento Diospaj Shimi (MTDS)
Mushuj Testamento Diospaj Shimi (Quichua‐Chimborazo New Testament) Copyright © 2010 by Biblica, Inc.™ Used by permission. All rights reserved worldwide.
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.