Add parallel Print Page Options

Till och med schakalerna ger di
    och matar sina ungar,
men dottern mitt folk har blivit lika grym
    som strutsarna i öknen.

Dibarnets tunga klibbar fast
    vid gommen av törst,
barnen ber om bröd,
    men ingen ger dem något.

De som förr ätit delikatesser
    tynar bort på gatorna.
De som vuxit upp i purpur
    ligger nu på sophögar.

Read full chapter