A A A A A
Bible Book List

Josua 7 Svenska 1917 (SV1917)

Men Israels barn förgrepo sig trolöst på det tillspillogivna; ty Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera, av Juda stam, tog något av det tillspillogivna. Då upptändes HERRENS vrede mot Israels barn.

Och Josua sände från Jeriko några män åstad till Ai, som ligger vid Bet-Aven, öster om Betel, och sade till dem: »Dragen ditupp och bespejen landet.» Så drogo då männen upp och bespejade Ai.

Och när de kommo tillbaka till Josua, sade de till honom: »Allt folket behöver icke draga ditupp; om vid pass två eller tre tusen man draga upp, skola de nog intaga Ai. Du behöver icke låta allt folket göra sig mödan att tåga dit, ty dess invånare äro få.»

Alltså fingo vid pass tre tusen man av folket draga ditupp; men dessa måste fly för ajiterna.

Och sedan ajiterna hade slagit vid pass trettiosex man av dem, förföljde de de övriga utanför stadsporten ända till Sebarim och slogo dem på sluttningen där. Då blev folkets hjärta förfärat, det blev såsom vatten.

Och Josua med de äldste i Israel rev sönder sina kläder, och föll ned på sitt ansikte till jorden framför HERRENS ark och låg där ända till aftonen, och de strödde stoft på sina huvuden.

Och Josua sade: »Ack, Herre, HERRE, varför har du då fört detta folk över Jordan, om du vill giva i amoréernas hand och så förgöra oss? O att vi hade beslutit oss för att stanna på andra sidan Jordan!

Ack Herre, vad skall jag nu säga, sedan Israel har tagit till flykten för sina fiender?

När kananéerna och landets alla övriga inbyggare få höra detta, skola de omringa oss och utrota till och med vårt namn från jorden. Vad vill du då göra för ditt stora namns ära?»

10 Men HERREN svarade Josua: »Stå upp. Varför ligger du så på ditt ansikte?

11 Israel har syndat, de hava överträtt det förbund som jag stadgade för dem; de hava tagit av det tillspillogivna, de hava stulit, de hava ljugit, de hava gömt det bland sitt eget gods.

12 Därför kunna Israels barn icke stå emot sina fiender, utan de måste taga till flykten för sina fiender, ty de äro nu själva hemfallna åt tillspillogivning. Jag vill icke mer vara med eder, om I icke alldeles skaffen bort ifrån eder det tillspillogivna.

13 Stå nu upp och helga folket och säg: Helgen eder till i morgon. Ty så säger HERREN, Israels Gud: Något tillspillogivet finnes hos dig, Israel; du skall icke kunna stå emot dina fiender, förrän I skiljen det tillspillogivna från eder.

14 I morgon skolen I träda fram, den ena stammen efter den andra; i den stam som HERREN då låter träffas av lotten skall den ena släkten efter den andra träda fram; och i den släkt som HERREN låter träffas av lotten skall den ena familjen efter den andra träda fram; och i den familj som HERREN låter träffas av lotten skall den ena mannen efter den andra träda fram.

15 Och den som då träffas av lotten såsom skyldig till förgripelse på det tillspillogivna, han skall brännas upp i eld med allt vad han har, därför att han överträdde HERRENS förbund och gjorde vad som var en galenskap i Israel.»

16 Så lät nu Josua bittida följande morgon Israel träda fram, den ena stammen efter den andra; då träffades Juda stam av lotten.

17 När han då lät Juda släkter träda fram, träffade lotten seraiternas släkt; och när han lät seraiternas släkt träda fram, den ena mannen efter den andra, träffades Sabdi av lotten.

18 När han då lät hans familj träda fram, den ena mannen efter den andra, träffade lotten Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera av Juda stam.

19 Då sade Josua till Akan: »Min son, giv ära åt HERREN, Israels Gud, och bekänn, honom till pris: säg mig vad du gjort och dölj intet för mig.»

20 Akan svarade Josua och sade: »Det är sant, jag har syndat mot HERREN, Israels Gud, ty så har jag gjort:

21 jag såg ibland bytet en dyrbar mantel från Sinear och två hundra siklar silver och en guldplatta, femtio siklar i vikt, och till detta fick begärelse och tog det; se, det är gömt i jorden, i mitten av mitt tält, och silvret underst.»

22 Då sände Josua några män dit för att se efter, och de skyndade till tältet; och de funno det gömt där i hans tält, och silvret underst.

23 Och de togo det ur tältet och buro det till Josua och Israels barns menighet och lade det ned inför HERREN.

24 Då tog Josua och Israels menighet med honom Akan, Seras son, och silvret och manteln och guldplattan, och hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får, och hans tält, och allt övrigt som han hade, och förde alltsammans upp till Akors dal.

25 Och Josua sade: »Varför drog du olycka över oss? Nu skall ock HERREN i dag låta olycka komma över dig.» Och Israels menighet stenade honom; de brände upp dem i eld och kastade stenar på dem.

26 Och de uppkastade över honom ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag; och så vände sig HERREN ifrån sin vredes glöd. Därav fick det stället namnet Akors dal, såsom det heter ännu i dag.

Josua 7 Nya Levande Bibeln (SVL)

Akans olydnad

Men israeliterna syndade. Akan, som var Karmis son, sonson till Sabdi och sonsons son till Sera av Judas stam lydde inte Guds befallning att förstöra allt utom det som skulle föras till Herrens skattkammare. Han behöll en del av bytet för sig själv, och därför blev Herren mycket förargad på hela Israels folk.

Strax efter det att Jeriko hade fallit sände Josua några av sina män som spioner till staden Ai, som ligger öster om Betel.

När de kom tillbaka rapporterade de till Josua: Det är en liten stad, och det behövs nog inte mer än 2.000 eller 3.000 man för att utplåna den. Det är ingen idé att hela folket beger sig dit.

Man skickade då iväg omkring 3.000 soldater för att inta staden, men de lyckades inte slå ajiterna utan tvingades fly.

Trettiosex israeliter dödades under anfallet, och många andra dog under flykten. Folket blev fullkomligt skräckslaget inför den vändning som striden tagit.

Josua och de äldste i Israel rev sönder sina kläder i förtvivlan och föll ner framför Herrens ark och låg där med jord på sina huvuden ända till kvällen.

Josua ropade till Herren: Varför lät du oss gå över Jordan, Herre, om du nu ska låta amoreerna döda oss? Varför var vi inte nöjda med vad vi hade? Varför stannade vi inte kvar på andra sidan Jordan?

Vad ska jag göra nu, Herre, när vi har flytt för fienden?

När kananeerna och alla andra som bor här runt omkring får höra talas om detta, kommer de att omringa oss och gå till anfall, och sedan är det slut med oss. Och hur går det då med ditt namn och stora anseende?

10-11 Men Herren sa till Josua: Res dig, Josua! Israel har syndat och brutit mot min befallning och tagit byte, när jag uttryckligen sa att de inte fick göra det. De har ljugit om detta och gömt bytet bland sina tillhörigheter.

12 Detta är anledningen till att folket blivit besegrat. Det är därför som dina män tvingats fly för sina fiender. Det vilar en förbannelse över dem. Jag kommer inte att vara med er längre om ni inte gör upp med denna synd.

13 Res dig nu upp och säg till folket: 'I dag måste alla gå igenom reningsritualen och rena sig, för Herren, er Gud, säger att någon har stulit från honom och att ni inte kan besegra era fiender förrän denna synd blivit uppklarad.

14 I morgon ska ni komma fram inför Herren, stam för stam, och Herren ska då genom lottdragning peka ut den stam som den skyldige tillhör. Den stammen måste träda fram släkt för släkt, och Herren ska peka ut den släkt som är skyldig. Den släkten måste komma fram familj för familj, och sedan ska varje medlem av den skyldiga familjen komma fram en och en.

15 Och den som har stulit det som tillhör Herren ska brännas upp i eld tillsammans med sina ägodelar därför att han brutit mot Herrens förbund och dragit olycka över hela Israel.'

16 Tidigt nästa morgon förde Josua alltså fram de olika stammarna inför Herren, och Juda stam blev utpekad.

17 Sedan förde han fram de olika släkterna i den stammen, och då var det seraiternas släkt som utpekades. När sedan de olika familjerna i den släkten fördes fram inför Herren utpekades Sabdis familj.

18 Hans familjemedlemmar fick då gå fram en efter en, och det visade sig då att hans sonson Akan var den skyldige.

19 Min son, sa Josua till honom. Ge nu ära åt Israels Gud och bekänn din synd. Tala om vad det är du har gjort.

20 Akan svarade: Jag har syndat mot Herren, Israels Gud.

21 Jag fick se en vacker mantel, som var importerad från Babylon, och en del silver som vägde ungefär två och ett halvt kilo och en guldplatta som vägde ungefär sexhundra gram. Jag ville så gärna ha det där, så jag tog det och grävde ner det under mitt tält, och silvret ligger längst ner.

22 Josua skickade då iväg några män för att leta reda på bytet. De skyndade sig till tältet och hittade alltsammans precis där Akan sagt att det skulle finnas.

23 De bar med sig bytet till Josua och lade det på marken framför honom.

24 Sedan tog Josua och allt folket Akan, silvret, manteln, guldet, hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får, tältet och allt han ägde och förde alltsammans ner till Akors dal.

25 Varför har du dragit denna olycka över oss? frågade Josua Akan. Herren ska nu låta olycka komma över dig.Allt folket stenade dem sedan till döds och brände deras kroppar

26 och begravde dem under ett stenröse som finns kvar än i dag, och platsen kallas Olyckans dal. Därefter upphörde Herrens vrede mot folket.

Nya Levande Bibeln (SVL)

Nya Levande Bibeln (Swedish New Living Bible)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Viewing of
Cross references
Footnotes