Josua 13
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Ytterligare områden att inta
13 Josua var nu en gammal man, och Herren sa till honom: Du har nu blivit gammal, och fortfarande finns det flera folk som måste besegras
2-7 och stora områden som återstår att inta:Filisteernas alla landområden, eftersom hela området mellan Egyptens bäck och Ekrons område räknas till Kanaans land, det som filisteernas fem hövdingar regerar över, nämligen Gasa, Asdod, Askelon, Gat och Ekron.Även aveernas område hör dit, gesureernas land, Meara (som tillhör sidonierna) och ända till Afek vid gränsen till amoreernas område.Gebaliternas land vid kusterna och hela Libanontrakten från Baal-Gad nedanför berget Hermon till vägen mot Hamat. Hela bergsbygden från Libanon till Misrefot-Maim med sidoniernas områden.Jag är beredd att driva bort alla dessa folk för Israels barns skull, så räkna redan nu med dessa områden när du delar landet mellan de nio stammarna och ena hälften av Manasses stam, precis som jag befallt dig.
Landet öster om Jordan delas upp
8 Den andra hälften av Manasses stam och Rubens och Gads stammar hade redan fått sina områden på östra sidan av Jordan, för Mose hade tidigare tilldelat dem detta område.
9 Det sträckte sig från Aroer vid floden Arnon, med staden i dalen inräknad, och över Medebaslätten till Dibon.
10 Det omfattade också alla de städer som tillhört amoreernas kung Sihon, som regerade i Hesbon, och sträckte sig ända bort till ammoniternas område.
11 Vidare hörde Gilead och gesureernas och maakateernas område dit samt hela Hermons bergsbygd och hela Basan med staden Salka,
12 och dessutom det område som tillhörde kung Og i Basan, som hade regerat i Astarot och Edrei. Han var den siste av rafaeerna, vilka Mose hade drivit bort.
13 Men Israels folk hade inte fördrivit gesureerna och maakateerna, som än i dag bor kvar bland israeliterna.
14 Mose hade inte tilldelat Levis stam något landområde. Den fick i stället de offer som frambars inför Herren.
15 Mose hade tilldelat Rubens stam följande område, så stort att det skulle vara tillräckligt för alla i stammen.
16 Det sträckte sig från Aroer vid Arnons strand och från staden som låg mitt i dalen och omfattade hela slätten vid Medeba
17 till Hesbon och de andra städerna på slätten, Dibon, Bamot-Baal, Bet-Baal-Meon,
18 Jahas, Kedemot, Mefaat,
19 Kirjataim, Sibma, Seret-Hassahar på Dalberget,
20 Bet-Peor samt Pisgas sluttningar och Bet-Hajesimot.
21 Rubens land omfattade också de övriga städerna på slätten, som tillhörde Sihons kungadöme. Sihon var den kung som hade bott i Hesbon och blivit dödad av Mose tillsammans med de midjanitiska hövdingarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reba.
22 Israels folk hade också dödat spåmannen Bileam, Beors son.
23 Floden Jordan utgjorde gräns i väster för Rubens stam.
24 Mose gav landområden också till Gads stam i förhållande till dess storlek.
25 Området omfattade Jaeser och alla städer i Gilead och hälften av Ammons barns land, ända till det Aroer som ligger i närheten av Rabba.
26 Det sträckte sig också från Hesbon ända till Ramat-Hammospe och Betonim, och från Mahanaim ända till Lidebirs område.
27-28 I dalen fick de Bet-Haran, Bet-Nimra, Suckot, Safon och det övriga av landet som tillhört kung Sihon i Hesbon. Floden Jordan utgjorde den västra gränsen upp till Galileiska sjön. Därifrån gick gränsen åt öster bort från floden.
29 Mose hade gett följande område till den ena hälften av Manasses stam efter dess behov.
30 Deras område sträckte sig norrut från Mahanaim och omfattade hela Basan, kung Ogs tidigare kungadöme, och alla Jairs sextio städer i Basan.
31 Hälften av Gilead och kung Ogs huvudstäder Astarot och Edrei gavs åt ena hälften av Makirs, Manasses sons, familj.
32 På detta sätt delade Mose landet öster om Jordan där folket slagit läger mitt emot Jeriko.
33 Men Mose hade inte tilldelat Levis stam något område, för han hade förklarat för dem att Herren Gud skulle vara deras arv. Han var allt vad de behövde, precis som han hade lovat dem.
Josua 13
Svenska 1917
13 Då nu Josua var gammal och kommen till hög ålder, sade HERREN till honom: »Du är gammal och kommen till hög ålder, men ännu återstår av landet en mycket stor del som skall intagas.
2 Detta är nämligen vad som återstår av landet: alla filistéernas kretsar och hela gesuréernas land.
3 Ty allt som finnes mellan Sihor, öster om Egypten, och Ekrons område norrut räknas till Kananéernas land, nämligen vad filistéernas fem hövdingar innehava -- den i Gasa, den i Asdod, den i Askelon, den i Gat och den i Ekron -- så ock avéernas område,
4 hela kananéernas land söderut, vidare Meara, som tillhör sidonierna, ända till Afek, ända till amoréernas område.
5 och gebaléernas land samt hela Libanonstrakten österut, från Baal-Gad, nedanför berget Hermon, ända dit där vägen går till Hamat --
6 alla inbyggarna i bergsbygden, från Libanon ända till Misrefot-Maim, alla sidonier: dessa skall jag själv fördriva för Israels barn. Men fördela du genom lottkastning landet åt Israel till arvedel, såsom jag har bjudit dig.
7 Ja, redan nu må du utskifta detta land till arvedel åt de nio stammarna och åt ena hälften av Manasse stam.»
8 Jämte Manasse hade ock rubeniterna och gaditerna fått sin arvedel, den som Mose gav dem på andra sidan Jordan, på östra sidan, just såsom HERRENS tjänare Mose gav den åt dem:
9 landet från Aroer, vid bäcken Arnons strand, och från staden i dalens mitt, så ock hela Medebaslätten ända till Dibon,
10 jämte alla övriga städer som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, vilken regerade i Hesbon, ända till Ammons barns område,
11 vidare Gilead och gesuréernas och maakatéernas område och hela Hermons bergsbygd och hela Basan ända till Salka,
12 hela Ogs rike i Basan, hans som regerade i Astarot och Edrei, och som levde kvar såsom en av de sista rafaéerna, sedan Mose hade slagit och fördrivit dem.
13 Dock fördrevo Israels barn icke gesuréerna och maakatéerna; därför bodde ock gesuréer och maakatéer kvar bland Israels folk, såsom de göra ännu i dag.
14 (Men åt Levi stam gav han icke någon arvedel. HERRENS, Israels Guds, eldsoffer äro hans arvedel, såsom han har sagt honom.)
15 Mose gav alltså land åt Rubens barns stam, efter deras släkter.
16 De fingo området från Aroer, vid bäcken Arnons strand, och från staden i dalens mitt, så ock hela slätten vid Medeba,
17 Hesbon med alla dess lydstäder på slätten, Dibon, Bamot-Baal, Bet-Baal-Meon,
18 Jahas, Kedemot, Mefaat,
19 Kirjataim, Sibma, Seret-Hassahar på Dalberget,
20 Bet-Peor samt Pisgas sluttningar och Bet-Hajesimot,
21 alla städerna på slätten, hela Sihons rike, amoréernas konungs, hans som regerade i Hesbon, och som hade blivit slagen av Mose jämte de midjanitiska hövdingarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reba, Sihons lydfurstar, som bodde där i landet.
22 Bileam, Beors son, spåmannen, dräptes ock av Israels barn med svärd, jämte andra som då blevo slagna av dem.
23 Och gränsen för Rubens barn var Jordan; den utgjorde gränsen. Detta är Rubens barns arvedel, efter deras släkter, städerna med sina byar.
24 Likaledes gav Mose land åt Gads stam, åt Gads barn, efter deras släkter.
25 De fingo till sitt område Jaeser och alla städer i Gilead och hälften av Ammons barns land, ända till det Aroer som ligger gent emot Rabba,
26 vidare landet från Hesbon ända till Ramat-Hammispe och Betonim, och från Mahanaim ända till Lidebirs område,
27 samt i dalen: Bet-Haram, Bet-Nimra, Suckot och Safon, det övriga av Sihons rike, konungens i Hesbon, intill Jordan, som utgjorde gränsen, upp till ändan av Kinneretsjön, landet på andra sidan Jordan, på östra sidan.
28 Detta är Gads barns arvedel, efter deras släkter, städerna med sina byar.
29 Och Mose gav också land åt ena hälften av Manasse stam, så att denna hälft av Manasse barns stam fick land, efter sina släkter.
30 Deras område utgjordes av landet från Mahanaim, av hela Basan, hela Ogs rike, konungens i Basan, med alla Jairs byar i Basan, sextio städer,
31 alltså ock av halva Gilead jämte Astarot och Edrei, Ogs huvudstäder i Basan; detta gavs åt Makirs, Manasses sons, barn, nämligen åt ena hälften av Makirs barn, efter deras släkter.
32 Dessa voro de arvslotter som Mose utskiftade på Moabs hedar, på andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, på östra sidan.
33 Men åt Levi stam gav Mose icke någon arvedel. HERREN, Israels Gud, är deras arvedel, såsom han har sagt dem.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica