John 8
New American Standard Bible 1995
The Adulterous Woman
8 But Jesus went to (A)the Mount of Olives. 2 Early in the morning He came again into the temple, and all the people were coming to Him; and (B)He sat down and began to teach them. 3 The scribes and the Pharisees *brought a woman caught in adultery, and having set her in the center of the court, 4 they *said to Him, “Teacher, this woman has been caught in adultery, in the very act. 5 Now in the Law (C)Moses commanded us to stone such women; what then do You say?” 6 They were saying this, (D)testing Him, (E)so that they might have grounds for accusing Him. But Jesus stooped down and with His finger wrote on the ground. 7 But when they persisted in asking Him, (F)He straightened up, and said to them, “(G)He who is without sin among you, let him be the (H)first to throw a stone at her.” 8 Again He stooped down and wrote on the ground. 9 When they heard it, they began to go out one by one, beginning with the older ones, and He was left alone, and the woman, where she was, in the center of the court. 10 (I)Straightening up, Jesus said to her, “Woman, where are they? Did no one condemn you?” 11 She said, “No one, [a]Lord.” And Jesus said, “(J)I do not condemn you, either. Go. From now on (K)sin no more.”]
Jesus Is the Light of the World
12 Then Jesus again spoke to them, saying, “(L)I am the Light of the world; (M)he who follows Me will not walk in the darkness, but will have the Light of life.” 13 So the Pharisees said to Him, “(N)You are testifying about Yourself; Your testimony is not [b]true.” 14 Jesus answered and said to them, “(O)Even if I testify about Myself, My testimony is [c]true, for I know (P)where I came from and where I am going; but (Q)you do not know where I come from or where I am going. 15 (R)You judge [d]according to the flesh; (S)I am not judging anyone. 16 But even (T)if I do judge, My judgment is true; for I am not alone in it, but I and the Father who sent Me. 17 Even in (U)your law it has been written that the testimony of (V)two men is [e]true. 18 I am He who testifies about Myself, and (W)the Father who sent Me testifies about Me.” 19 So they were saying to Him, “Where is Your Father?” Jesus answered, “You know neither Me nor My Father; (X)if you knew Me, you would know My Father also.” 20 These words He spoke in (Y)the treasury, as (Z)He taught in the temple; and no one seized Him, because (AA)His hour had not yet come.
21 Then He said again to them, “I go away, and (AB)you will seek Me, and (AC)will die in your sin; where I am going, you cannot come.” 22 So (AD)the Jews were saying, “Surely He will not kill Himself, will He, since He says, ‘(AE)Where I am going, you cannot come’?” 23 And He was saying to them, “(AF)You are from below, I am from above; (AG)you are of this world, (AH)I am not of this world. 24 Therefore I said to you that you (AI)will die in your sins; for unless you believe that [f](AJ)I am He, (AK)you will die in your sins.” 25 So they were saying to Him, “Who are You?” Jesus said to them, “[g]What have I been saying to you from the beginning? 26 I have many things to speak and to judge concerning you, but (AL)He who sent Me is true; and (AM)the things which I heard from Him, these I speak to the world.” 27 They did not realize that He had been speaking to them about the Father. 28 So Jesus said, “When you (AN)lift up the Son of Man, then you will know that [h](AO)I am He, and (AP)I do nothing on My own initiative, but I speak these things as the Father taught Me. 29 And He who sent Me is with Me; (AQ)He [i]has not left Me alone, for (AR)I always do the things that are pleasing to Him.” 30 As He spoke these things, (AS)many came to believe in Him.
The Truth Will Make You Free
31 So Jesus was saying to those Jews who had believed Him, “(AT)If you continue in My word, then you are truly (AU)disciples of Mine; 32 and (AV)you will know the truth, and (AW)the truth will make you free.” 33 They answered Him, “(AX)We are Abraham’s descendants and have never yet been enslaved to anyone; how is it that You say, ‘You will become free’?”
34 Jesus answered them, “Truly, truly, I say to you, (AY)everyone who commits sin is the slave of sin. 35 (AZ)The slave does not remain in the house forever; (BA)the son does remain forever. 36 So if the Son (BB)makes you free, you will be free indeed. 37 I know that you are (BC)Abraham’s descendants; yet (BD)you seek to kill Me, because My word [j]has no place in you. 38 I speak the things which I have seen [k]with My Father; therefore you also do the things which you heard from (BE)your father.”
39 They answered and said to Him, “Abraham is (BF)our father.” Jesus *said to them, “(BG)If you are Abraham’s children, do the deeds of Abraham. 40 But as it is, (BH)you are seeking to kill Me, a man who has (BI)told you the truth, which I heard from God; this Abraham did not do. 41 You are doing the deeds of (BJ)your father.” They said to Him, “We were not born of fornication; (BK)we have one Father: God.” 42 Jesus said to them, “If God were your Father, (BL)you would love Me, (BM)for I proceeded forth and have come from God, for I have (BN)not even come on My own initiative, but [l](BO)He sent Me. 43 Why do you not understand [m](BP)what I am saying? It is because you cannot (BQ)hear My word. 44 (BR)You are of (BS)your father the devil, and (BT)you want to do the desires of your father. (BU)He was a murderer from the beginning, and does not stand in the truth because (BV)there is no truth in him. Whenever he speaks [n]a lie, he (BW)speaks from his own nature, for he is a liar and the father of [o]lies. 45 But because (BX)I speak the truth, you do not believe Me. 46 Which one of you convicts Me of sin? If (BY)I speak truth, why do you not believe Me? 47 (BZ)He who is of God hears the words of God; for this reason you do not hear them, because you are not of God.”
48 (CA)The Jews answered and said to Him, “Do we not say rightly that You are a (CB)Samaritan and (CC)have a demon?” 49 Jesus answered, “I do not (CD)have a demon; but I honor My Father, and you dishonor Me. 50 But (CE)I do not seek My glory; there is One who seeks and judges. 51 Truly, truly, I say to you, if anyone (CF)keeps My word he will never (CG)see death.” 52 (CH)The Jews said to Him, “Now we know that You (CI)have a demon. Abraham died, and the prophets also; and You say, ‘If anyone (CJ)keeps My word, he will never (CK)taste of death.’ 53 Surely You (CL)are not greater than our father Abraham, who died? The prophets died too; whom do You make Yourself out to be?” 54 Jesus answered, “(CM)If I glorify Myself, My glory is nothing; (CN)it is My Father who glorifies Me, of whom you say, ‘He is our God’; 55 and (CO)you have not come to know Him, (CP)but I know Him; and if I say that I do not know Him, I will be (CQ)a liar like you, (CR)but I do know Him and (CS)keep His word. 56 (CT)Your father Abraham (CU)rejoiced [p]to see My day, and he saw it and was glad.” 57 (CV)So the Jews said to Him, “You are not yet fifty years old, and have You seen Abraham?” 58 Jesus said to them, “Truly, truly, I say to you, before Abraham [q]was born, (CW)I am.” 59 Therefore they (CX)picked up stones to throw at Him, but Jesus [r](CY)hid Himself and went out of the temple.
Footnotes
- John 8:11 Or Sir
- John 8:13 Or valid
- John 8:14 Or valid
- John 8:15 I.e. by a carnal standard
- John 8:17 I.e. valid or admissible
- John 8:24 Most authorities associate this with Ex 3:14, I AM WHO I AM
- John 8:25 Or That which I have been saying to you from the beginning
- John 8:28 Lit I AM (v 24 note)
- John 8:29 Or did not leave
- John 8:37 Or makes no progress
- John 8:38 Or in the presence of
- John 8:42 Lit that One
- John 8:43 Or My way of speaking
- John 8:44 Lit the lie
- John 8:44 Lit it
- John 8:56 Lit in order that he might see
- John 8:58 Lit came into being
- John 8:59 Lit was hidden
Johannesevangeliet 8
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus och äktenskapsbryterskan[a]
8 Sedan gick var och en hem till sitt, och Jesus gick till Olivberget. 2 Tidigt på morgonen var han tillbaka på tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.
3 Då förde de skriftlärda och fariseerna dit en kvinna som hade blivit gripen för äktenskapsbrott. De ställde henne i mitten 4 och sade: "Mästare[b], den här kvinnan greps på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. 5 I lagen har Mose befallt oss att stena[c] sådana. Vad säger då du?" 6 Detta sade de för att pröva honom och få något att anklaga honom för[d]. Men Jesus böjde sig ner och började skriva med fingret på marken.
7 (A) När de fortsatte fråga honom, reste han sig och sade: "Den av er som är utan synd kan kasta första stenen på henne." 8 Sedan böjde han sig ner igen och skrev på marken. 9 (B) När de hörde detta började de gå därifrån en efter en, de äldste[e] först. Han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. 10 Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?" 11 (C) Hon svarade: "Nej, Herre." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!"
Jesus är världens ljus
12 Jesus talade till dem igen och sade: "Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus."
13 Fariseerna sade till honom: "Du vittnar om dig själv! Ditt vittnesbörd är inte giltigt." 14 (D) Jesus svarade: "Även om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd giltigt, för jag vet varifrån jag kommit och vart jag går. Ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. 15 (E) Ni dömer efter det yttre. Jag dömer ingen. 16 (F) Och även om jag dömer är min dom rättvis, för jag är inte ensam, utan Fadern som har sänt mig är med mig. 17 Även i er lag står det skrivet att vad två människor vittnar är giltigt.[f] 18 (G) Jag är den som vittnar om mig själv, och även Fadern som har sänt mig vittnar om mig."
19 (H) Då frågade de: "Var är din Far?" Jesus svarade: "Ni känner varken mig eller min Far. Hade ni känt mig, skulle ni också känna min Far." 20 (I) Dessa ord talade han vid offerkistan när han undervisade på tempelplatsen. Men ingen grep honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.
21 (J) Än en gång sade Jesus till dem: "Jag går bort och ni ska söka efter mig, men ni kommer att dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma." 22 Då sade judarna: "Tänker han ta sitt liv, eftersom han säger: Dit jag går kan ni inte komma?" 23 (K) Han sade till dem: "Ni är nerifrån, jag är från ovan. Ni är av den här världen, jag är inte av den här världen. 24 Det var därför jag sade till er att ni kommer att dö i era synder. För om ni inte tror att Jag Är[g], ska ni dö i era synder."
25 (L) De frågade: "Vem är du då?" Jesus svarade: "Begynnelsen, vilket jag också har sagt er[h]. 26 (M) Jag har mycket att säga om er och döma er för. Men han som har sänt mig är sann, och det jag hört av honom förkunnar jag för världen." 27 De förstod inte att han talade till dem om Fadern.
28 (N) Då sade Jesus till dem: "När ni har upphöjt[i] Människosonen, då ska ni förstå att Jag Är och att jag inte gör något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig. 29 (O) Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam, för jag gör alltid det som behagar honom." 30 När han sade detta kom många till tro på honom.
Abrahams sanna barn
31 (P) Jesus sade till de judar som hade kommit till tro på honom: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. 32 Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria."
33 (Q) De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?" 34 (R) Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav. 35 (S) Slaven är inte kvar i huset för alltid, men sonen är kvar för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte tar emot[j] mitt ord. 38 Jag talar vad jag sett hos min Far, ni gör vad ni har hört av er far."[k]
39 (T) De svarade honom: "Vår far är Abraham." Jesus sade: "Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar.[l] 40 Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham. 41 Ni gör er fars gärningar." De svarade: "Vi är inte födda i äktenskapsbrott! Vi har bara en far, Gud."
42 (U) Jesus svarade: "Vore Gud er Far skulle ni älska mig, för jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43 Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan[m] höra mitt ord. 44 (V) Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader. 45 Men jag säger sanningen, och därför tror ni mig inte! 46 Vem av er kan visa att jag skulle ha syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte? 47 (W) Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud."
48 (X) Judarna svarade: "Visst har vi rätt när vi säger att du är samarier och besatt av en ond ande?" 49 Jesus svarade: "Jag är inte besatt. Jag ärar min Far, och ni vanärar mig. 50 Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. 51 (Y) Jag säger er sanningen: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin se döden."
52 Judarna sade: "Nu vet vi att du har en ond ande. Abraham dog och likaså profeterna, och du säger: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin smaka döden. 53 (Z) Är du större än vår far Abraham? Han dog, och profeterna är döda. Vem tror du att du är?" 54 Jesus svarade: "Om jag ärar mig själv är min ära ingenting värd. Det är min Far som ärar mig, han som ni kallar er Gud. 55 (AA) Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord. 56 (AB) Abraham, er far, jublade över att få se min dag.[n] Han såg den och gladde sig." 57 Judarna sade: "Du är inte femtio år än, och Abraham har du sett[o]!" 58 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Jag Är, innan Abraham fanns."
59 (AC) Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus drog sig undan och lämnade tempelplatsen.
Footnotes
- 7:53f Avsnittet 7:53-8:11 saknas i de äldsta handskrifterna och har troligen inte hört till Johannesevangeliet från början. Att det stämmer överens med evangelisternas vittnesbörd är dock omvittnat i fornkyrkan. De flesta handskrifterna placerar avsnittet här, men några få av dem fogar in det på andra ställen, som efter Joh 21:25 eller efter Luk 21:38.
- 8:4 Mästare Annan översättning: "Lärare" (hederstitel, jfr latinets "magister").
- 8:5 befallt oss att stena Se 3 Mos 20:10, 5 Mos 22:22f.
- 8:6 något att anklaga honom för Judarna hade år 6 e Kr fråntagits rätten att utdöma dödsstraff (jfr 18:31), varför en offentlig dödsdom skulle ha inneburit konflikt med den romerska ockupationsmakten.
- 8:9 de äldste Antingen de som var äldst, eller "äldste" i betydelsen styresman (jfr Luk 22:66).
- 8:17 vad två människor vittnar är giltigt Se 5 Mos 19:15 (jfr Joh 5:31f).
- 8:24 Jag Är Anspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (2 Mos 3:14). Vid skriftläsningen uttalade man av vördnad aldrig namnet utan ersatte det med Adonai som betyder Herren, ett bruk som även Jesus anslöt sig till (Luk 4:19).
- 8:25 Begynnelsen, vilket jag också har sagt er Annan översättning: "Det jag från begynnelsen har sagt er".
- 8:28 upphöjt på korset (jfr 3:14, 12:32).
- 8:37 tar emot Annan översättning: "har plats för".
- 8:38 ni gör vad ni har hört av er far Andra handskrifter: "så gör vad ni har hört av Fadern".
- 8:39 Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar Andra handskrifter: "Om ni är Abrahams barn, gör Abrahams gärningar".
- 8:43 kan Annan översättning: "klarar av att".
- 8:56 Abraham … se min dag Jfr t ex 1 Mos 18:2f, 22:1f, Hebr 11:13.
- 8:57 Abraham har du sett Andra handskrifter: "Abraham har sett dig".
John 8
King James Version
8 Jesus went unto the mount of Olives.
2 And early in the morning he came again into the temple, and all the people came unto him; and he sat down, and taught them.
3 And the scribes and Pharisees brought unto him a woman taken in adultery; and when they had set her in the midst,
4 They say unto him, Master, this woman was taken in adultery, in the very act.
5 Now Moses in the law commanded us, that such should be stoned: but what sayest thou?
6 This they said, tempting him, that they might have to accuse him. But Jesus stooped down, and with his finger wrote on the ground, as though he heard them not.
7 So when they continued asking him, he lifted up himself, and said unto them, He that is without sin among you, let him first cast a stone at her.
8 And again he stooped down, and wrote on the ground.
9 And they which heard it, being convicted by their own conscience, went out one by one, beginning at the eldest, even unto the last: and Jesus was left alone, and the woman standing in the midst.
10 When Jesus had lifted up himself, and saw none but the woman, he said unto her, Woman, where are those thine accusers? hath no man condemned thee?
11 She said, No man, Lord. And Jesus said unto her, Neither do I condemn thee: go, and sin no more.
12 Then spake Jesus again unto them, saying, I am the light of the world: he that followeth me shall not walk in darkness, but shall have the light of life.
13 The Pharisees therefore said unto him, Thou bearest record of thyself; thy record is not true.
14 Jesus answered and said unto them, Though I bear record of myself, yet my record is true: for I know whence I came, and whither I go; but ye cannot tell whence I come, and whither I go.
15 Ye judge after the flesh; I judge no man.
16 And yet if I judge, my judgment is true: for I am not alone, but I and the Father that sent me.
17 It is also written in your law, that the testimony of two men is true.
18 I am one that bear witness of myself, and the Father that sent me beareth witness of me.
19 Then said they unto him, Where is thy Father? Jesus answered, Ye neither know me, nor my Father: if ye had known me, ye should have known my Father also.
20 These words spake Jesus in the treasury, as he taught in the temple: and no man laid hands on him; for his hour was not yet come.
21 Then said Jesus again unto them, I go my way, and ye shall seek me, and shall die in your sins: whither I go, ye cannot come.
22 Then said the Jews, Will he kill himself? because he saith, Whither I go, ye cannot come.
23 And he said unto them, Ye are from beneath; I am from above: ye are of this world; I am not of this world.
24 I said therefore unto you, that ye shall die in your sins: for if ye believe not that I am he, ye shall die in your sins.
25 Then said they unto him, Who art thou? And Jesus saith unto them, Even the same that I said unto you from the beginning.
26 I have many things to say and to judge of you: but he that sent me is true; and I speak to the world those things which I have heard of him.
27 They understood not that he spake to them of the Father.
28 Then said Jesus unto them, When ye have lifted up the Son of man, then shall ye know that I am he, and that I do nothing of myself; but as my Father hath taught me, I speak these things.
29 And he that sent me is with me: the Father hath not left me alone; for I do always those things that please him.
30 As he spake these words, many believed on him.
31 Then said Jesus to those Jews which believed on him, If ye continue in my word, then are ye my disciples indeed;
32 And ye shall know the truth, and the truth shall make you free.
33 They answered him, We be Abraham's seed, and were never in bondage to any man: how sayest thou, Ye shall be made free?
34 Jesus answered them, Verily, verily, I say unto you, Whosoever committeth sin is the servant of sin.
35 And the servant abideth not in the house for ever: but the Son abideth ever.
36 If the Son therefore shall make you free, ye shall be free indeed.
37 I know that ye are Abraham's seed; but ye seek to kill me, because my word hath no place in you.
38 I speak that which I have seen with my Father: and ye do that which ye have seen with your father.
39 They answered and said unto him, Abraham is our father. Jesus saith unto them, If ye were Abraham's children, ye would do the works of Abraham.
40 But now ye seek to kill me, a man that hath told you the truth, which I have heard of God: this did not Abraham.
41 Ye do the deeds of your father. Then said they to him, We be not born of fornication; we have one Father, even God.
42 Jesus said unto them, If God were your Father, ye would love me: for I proceeded forth and came from God; neither came I of myself, but he sent me.
43 Why do ye not understand my speech? even because ye cannot hear my word.
44 Ye are of your father the devil, and the lusts of your father ye will do. He was a murderer from the beginning, and abode not in the truth, because there is no truth in him. When he speaketh a lie, he speaketh of his own: for he is a liar, and the father of it.
45 And because I tell you the truth, ye believe me not.
46 Which of you convinceth me of sin? And if I say the truth, why do ye not believe me?
47 He that is of God heareth God's words: ye therefore hear them not, because ye are not of God.
48 Then answered the Jews, and said unto him, Say we not well that thou art a Samaritan, and hast a devil?
49 Jesus answered, I have not a devil; but I honour my Father, and ye do dishonour me.
50 And I seek not mine own glory: there is one that seeketh and judgeth.
51 Verily, verily, I say unto you, If a man keep my saying, he shall never see death.
52 Then said the Jews unto him, Now we know that thou hast a devil. Abraham is dead, and the prophets; and thou sayest, If a man keep my saying, he shall never taste of death.
53 Art thou greater than our father Abraham, which is dead? and the prophets are dead: whom makest thou thyself?
54 Jesus answered, If I honour myself, my honour is nothing: it is my Father that honoureth me; of whom ye say, that he is your God:
55 Yet ye have not known him; but I know him: and if I should say, I know him not, I shall be a liar like unto you: but I know him, and keep his saying.
56 Your father Abraham rejoiced to see my day: and he saw it, and was glad.
57 Then said the Jews unto him, Thou art not yet fifty years old, and hast thou seen Abraham?
58 Jesus said unto them, Verily, verily, I say unto you, Before Abraham was, I am.
59 Then took they up stones to cast at him: but Jesus hid himself, and went out of the temple, going through the midst of them, and so passed by.
New American Standard Bible®, Copyright © 1960, 1971, 1977, 1995 by The Lockman Foundation. All rights reserved.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation