Jesus går upp till lövhyddohögtiden

Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen. Han ville inte uppehålla sig i Judeen, eftersom judarna var ute efter att döda honom. Judarnas lövhyddohögtid[a] stod för dörren. Hans bröder sade då till honom: "Bege dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se de gärningar som du gör. Ingen som vill bli känd gör något i hemlighet. Om du gör sådana gärningar, träd då öppet fram för världen!" Inte ens hans bröder trodde på honom. Jesus sade till dem: "Den rätta tiden för mig har ännu inte kommit, men för er är det alltid rätt tid. Världen kan inte hata er, men mig hatar den, därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. Gå ni upp till högtiden. Jag går ännu inte upp[b] till den här högtiden, eftersom min tid ännu inte är inne." Så sade han och stannade kvar i Galileen.

10 När hans bröder hade gått upp till högtiden, gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. 11 Judarna sökte efter honom under högtiden och frågade: "Var är han?" 12 Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: "Han är god." Andra sade: "Nej, han vilseleder folket." 13 Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.

14 När halva högtiden redan var förbi, gick Jesus upp till tempelplatsen och började undervisa. 15 Judarna blev förvånade och sade: "Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?"[c] 16 Jesus svarade: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. 18 Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom.

19 Har inte Mose gett er lagen? Och ingen av er håller lagen. Varför vill ni döda mig?" 20 Folket svarade: "Du är besatt. Vem vill döda dig?" 21 Jesus sade: "En enda gärning gjorde jag, och ni blev alla häpna. 22 Därför att Mose har gett er omskärelsen - egentligen kommer den inte från Mose utan från fäderna - så omskär ni en människa även på en sabbat. 23 Om någon tar emot omskärelsen på sabbaten för att Mose lag inte skall upphävas, hur kan ni då vara förbittrade på mig, för att jag gjorde hela människan frisk på en sabbat? 24 Döm inte efter skenet, utan fäll en rätt dom!"

Vem är Jesus?

25 Några av invånarna i Jerusalem sade då: "Är det inte den mannen som de vill döda? 26 Nu talar han öppet, och de säger ingenting till honom. Har då rådsherrarna verkligen blivit övertygade om att han är Messias? 27 Varifrån den här mannen är, det vet vi, men när Messias kommer vet ingen varifrån han är." 28 Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade på tempelplatsen: "Ja, mig känner ni och vet varifrån jag är. Men jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som har sänt mig, en som är trovärdig, och honom känner ni inte. 29 Jag känner honom, eftersom jag är av honom och han har sänt mig." 30 Då ville de gripa honom, men ingen bar hand på honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.

31 Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: "När Messias kommer, ska väl han göra fler tecken än den här mannen har gjort?" 32 Fariseerna hörde att folk sade detta om honom. Då skickade översteprästerna och fariseerna ut tempelvakter för att gripa honom. 33 Jesus sade: "Ännu en kort tid är jag hos er, innan jag går till honom som har sänt mig. 34 Ni skall söka efter mig och inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma." 35 Judarna sade till varandra: "Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl bege sig till dem som bor kringspridda bland grekerna och undervisa dem? 36 Vad menar han med att säga: Ni kommer att söka efter mig och inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma?"

37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger."[d] 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

40 Några ur folkhopen som hade hört hans ord sade: "Han är verkligen Profeten." 41 Andra sade: "Han är Messias", och andra: "Inte kommer väl Messias från Galileen? 42 Säger inte Skriften att Messias skall komma av Davids släkt och från Betlehem, den stad där David bodde?"[e] 43 Så uppstod för hans skull delade meningar bland folket. 44 Några ville gripa honom, men ingen gjorde det.

45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: "Varför har ni inte fört hit honom?" 46 De svarade: "Aldrig har någon människa talat som han." 47 Då sade fariseerna till dem: "Har ni också blivit vilseledda? 48 Finns det någon i Stora rådet eller bland fariseerna som har trott på honom? 49 Men den här hopen som inte känner lagen, den är förbannad." 50 Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 "Inte dömer väl vår lag någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" 52 De svarade: "Är kanske du också från Galileen? Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen."

Jesus och äktenskapsbryterskan

53 [f] Sedan gick var och en hem till sitt,

Footnotes

  1. Johannes 7:2 Judarnas lövhyddohögtid Denna fest firade judarna dels till minne av de välgärningar som Gud bevisade dem under den fyrtioåriga ökenvandringen, dels som tacksägelsehögtid i samband med den inbärgade fruktskörden. Lövhyddohögtiden var en glädjens högtid då man bodde i lövhyddor. Föreskrifterna om den finns i 2 Mos 23:16, 3 Mos 23:34-43, 4 Mos 29:12-38, 5 Mos 16:13-15.
  2. Johannes 7:8 går ännu inte upp Andra handskrifter: "går inte upp".
  3. Johannes 7:15 inte har studerat Dvs inte är utbildad rabbin.
  4. Johannes 7:38 Här anspelas på en ceremoni, som dagligen upprepades under de sju festdagarna. Vatten hämtades från Siloakällan vid tempelberget och göts ut över altaret, medan församlingen sjöng: "Ni skall ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor" (Jes 12:3). Efter de sju dagarna kom den avslutande dagen, "den stora dagen" (3 Mos 23:39f). Det är då som Kristus talar om sig själv som den levande källan och manar alla törstande att komma till honom och dricka.
  5. Johannes 7:42 Se 2 Sam 7:12f, Mika 5:2.
  6. Johannes 7:53 Detta avsnitt (7:53-8:11) saknas i de äldsta handskrifterna och har inte från början hört till Johannesevangeliet. I de handskrifter som har avsnittet, har det placerats på olika ställen (t ex efter 21:25 eller efter Luk 21:38). Att bibelstället till innehållet stämmer överens med evangelisternas vittnesbörd är allmänt omvittnat.

La fiesta de las Chozas

Pasó algún tiempo, y Jesús seguía recorriendo Galilea. Evitaba andar por Judea, porque los judíos buscaban una ocasión para matarlo. Cuando ya estaba cerca la fiesta judía de las Chozas, sus hermanos le dijeron:

— Deberías salir de aquí e ir a Judea, para que tus seguidores puedan ver también allí las obras que haces. Nadie que pretenda darse a conocer actúa secretamente. Si en realidad haces cosas tan extraordinarias, date a conocer al mundo.

Y es que ni siquiera sus hermanos creían en él. Jesús les dijo:

— Todavía no ha llegado mi hora; para ustedes, en cambio, cualquier tiempo es apropiado. El mundo no tiene motivos para odiarlos a ustedes; a mí, en cambio, me odia porque pongo de manifiesto la malicia de sus obras. Suban ustedes a la fiesta. Yo no voy a esta fiesta pues aún no ha llegado mi hora.

Dicho esto, se quedó en Galilea.

10 Más tarde, cuando sus hermanos habían subido a la fiesta, acudió también Jesús; pero no públicamente, sino de incógnito. 11 Los judíos lo buscaban entre los asistentes a la fiesta y se preguntaban:

— ¿Dónde estará ese hombre?

12 Y también entre la gente todo eran comentarios en torno a él. Unos decían:

— Es un hombre bueno.

Otros replicaban:

— De bueno, nada; lo que hace es engañar a la gente.

13 Nadie, sin embargo, se atrevía a hablar de él públicamente por miedo a los judíos.

Jesús enseña en el Templo

14 Mediada ya la fiesta, Jesús se presentó en el Templo y se puso a enseñar. 15 Los judíos, sorprendidos, se preguntaban:

— ¿Cómo es posible que este hombre sepa tantas cosas sin haber estudiado?

16 Jesús les contestó:

— La doctrina que yo enseño no es mía; es de aquel que me ha enviado. 17 El que está dispuesto a hacer la voluntad del que me ha enviado, podrá comprobar si lo que yo enseño es cosa de Dios o si hablo por cuenta propia. 18 El que habla por su cuenta, lo que va buscando es su propio honor. En cambio, quien solamente busca el honor de aquel que lo envió, es un hombre sincero y no hay falsedad en él. 19 ¿No fue Moisés quien les dio la ley? Sin embargo, ninguno de ustedes la cumple. ¿Por qué quieren matarme?

20 La gente le contestó:

— ¡Tú tienes un demonio dentro! ¿Quién intenta matarte?

21 Jesús replicó:

— He realizado una obra y todos se han quedado sorprendidos. 22 Pues bien, Moisés les impuso a ustedes el rito de la circuncisión (aunque en realidad no proviene de Moisés, sino de los patriarcas) y, para cumplirlo, ustedes circuncidan aunque sea en sábado. 23 Si, pues, circuncidan incluso en sábado para no quebrantar una ley impuesta por Moisés, ¿por qué se indignan tanto contra mí que he curado por completo a una persona en sábado? 24 No deben juzgar según las apariencias; deben juzgar con rectitud.

Discusiones sobre Jesús

25 Así que algunos habitantes de Jerusalén comentaban:

— ¿No es este al que desean matar? 26 Resulta que está hablando en público y nadie le dice ni una palabra. ¿Será que nuestros jefes han reconocido que verdaderamente se trata del Mesías? 27 Pero cuando aparezca el Mesías, nadie sabrá de dónde viene; en cambio, sí sabemos de dónde viene este.

28 A lo que Jesús, que estaba enseñando en el Templo, replicó:

— ¿De manera que ustedes me conocen y saben de dónde soy? Sin embargo, yo no he venido por mi propia cuenta, sino que he sido enviado por aquel que es veraz y a quien ustedes no conocen. 29 Yo sí lo conozco, porque de él vengo y es él quien me ha enviado.

30 Intentaron entonces prenderlo, pero nadie se atrevió a ponerle la mano encima, porque todavía no había llegado su hora. 31 Mucha gente creyó en él y comentaba:

— Cuando venga el Mesías, ¿hará acaso, más milagros que los que este hace?

Intentan arrestar a Jesús

32 Llegó a oídos de los fariseos lo que la gente comentaba sobre Jesús y, puestos de acuerdo con los jefes de los sacerdotes, enviaron a los guardias del Templo con orden de apresarlo. 33 Pero Jesús les dijo:

— Todavía estaré con ustedes un poco de tiempo; después volveré al que me envió. 34 Me buscarán, pero no me encontrarán, porque no podrán ir a donde yo he de estar.

35 Los judíos comentaban entre sí:

— ¿A dónde pensará ir este para que nosotros no seamos capaces de encontrarlo? ¿Tendrá intención de ir con los judíos que viven dispersos entre los griegos, con el fin de anunciar a los griegos su mensaje? 36 ¿Qué habrá querido decir con esas palabras: “Me buscarán, pero no me encontrarán, porque no podrán ir a donde yo he de estar”?

El agua viva del Espíritu

37 El último día, el más solemne de la fiesta, Jesús, puesto en pie, proclamó en alta voz:

— Si alguien tiene sed que venga a mí y que beba 38 el que cree en mí. La Escritura dice que de sus entrañas brotarán ríos de agua viva.

39 Decía esto refiriéndose al Espíritu que habían de recibir los que creyeran en él. El Espíritu, en efecto, no se había hecho presente todavía, porque Jesús aún no había sido glorificado.

Diversidad de opiniones sobre Jesús

40 Algunos de los que estaban escuchando estas palabras afirmaban:

— Seguro que este es el profeta esperado.

41 Otros decían:

— Este es el Mesías.

Otros, por el contrario, replicaban:

— ¿Pero es que el Mesías puede venir de Galilea? 42 ¿No afirma la Escritura que el Mesías tiene que ser de la familia de David y de Belén, el pueblo de David?

43 Así que la gente andaba dividida por causa de Jesús. 44 Algunos querían prenderlo, pero nadie se atrevió a ponerle la mano encima. 45 Y como los guardias del Templo se volvieron sin él, los jefes de los sacerdotes y los fariseos les preguntaron:

— ¿Por qué no lo han traído?

46 Los guardias contestaron:

— Nadie ha hablado jamás como este hombre.

47 Los fariseos replicaron:

— ¿También ustedes se han dejado seducir? 48 ¿Acaso alguno de nuestros jefes o de los fariseos ha creído en él? 49 Lo que ocurre es que todos estos que no conocen la ley son unos malditos.

50 Pero uno de ellos, Nicodemo, que con anterioridad había acudido a Jesús, intervino y dijo:

51 — ¿Permite nuestra ley condenar a alguien sin una audiencia previa para saber lo que ha hecho?

52 Los otros le replicaron:

— ¿También tú eres de Galilea? Examina las Escrituras y verás que de Galilea no ha salido jamás un profeta.

[53 Terminada la discusión, cada uno se marchó a su casa.