John 4
New King James Version
A Samaritan Woman Meets Her Messiah
4 Therefore, when the Lord knew that the Pharisees had heard that Jesus made and (A)baptized more disciples than John 2 (though Jesus Himself did not baptize, but His disciples), 3 He left Judea and departed again to Galilee. 4 But He needed to go through Samaria.
5 So He came to a city of Samaria which is called Sychar, near the plot of ground that (B)Jacob (C)gave to his son Joseph. 6 Now Jacob’s well was there. Jesus therefore, being wearied from His journey, sat thus by the well. It was about the sixth hour.
7 A woman of Samaria came to draw water. Jesus said to her, “Give Me a drink.” 8 For His disciples had gone away into the city to buy food.
9 Then the woman of Samaria said to Him, “How is it that You, being a Jew, ask a drink from me, a Samaritan woman?” For (D)Jews have no dealings with (E)Samaritans.
10 Jesus answered and said to her, “If you knew the (F)gift of God, and who it is who says to you, ‘Give Me a drink,’ you would have asked Him, and He would have given you (G)living water.”
11 The woman said to Him, “Sir, You have nothing to draw with, and the well is deep. Where then do You get that living water? 12 Are You greater than our father Jacob, who gave us the well, and drank from it himself, as well as his sons and his livestock?”
13 Jesus answered and said to her, “Whoever drinks of this water will thirst again, 14 but (H)whoever drinks of the water that I shall give him will never thirst. But the water that I shall give him (I)will become in him a fountain of water springing up into everlasting life.”
15 (J)The woman said to Him, “Sir, give me this water, that I may not thirst, nor come here to draw.”
16 Jesus said to her, “Go, call your husband, and come here.”
17 The woman answered and said, “I have no husband.”
Jesus said to her, “You have well said, ‘I have no husband,’ 18 for you have had five husbands, and the one whom you now have is not your husband; in that you spoke truly.”
19 The woman said to Him, “Sir, (K)I perceive that You are a prophet. 20 Our fathers worshiped on (L)this mountain, and you Jews say that in (M)Jerusalem is the place where one ought to worship.”
21 Jesus said to her, “Woman, believe Me, the hour is coming (N)when you will neither on this mountain, nor in Jerusalem, worship the Father. 22 You worship (O)what you do not know; we know what we worship, for (P)salvation is of the Jews. 23 But the hour is coming, and now is, when the true worshipers will (Q)worship the Father in (R)spirit (S)and truth; for the Father is seeking such to worship Him. 24 (T)God is Spirit, and those who worship Him must worship in spirit and truth.”
25 The woman said to Him, “I know that Messiah (U)is coming” (who is called Christ). “When He comes, (V)He will tell us all things.”
26 Jesus said to her, (W)“I who speak to you am He.”
The Whitened Harvest
27 And at this point His disciples came, and they marveled that He talked with a woman; yet no one said, “What do You seek?” or, “Why are You talking with her?”
28 The woman then left her waterpot, went her way into the city, and said to the men, 29 “Come, see a Man (X)who told me all things that I ever did. Could this be the Christ?” 30 Then they went out of the city and came to Him.
31 In the meantime His disciples urged Him, saying, “Rabbi, eat.”
32 But He said to them, “I have food to eat of which you do not know.”
33 Therefore the disciples said to one another, “Has anyone brought Him anything to eat?”
34 Jesus said to them, (Y)“My food is to do the will of Him who sent Me, and to (Z)finish His work. 35 Do you not say, ‘There are still four months and then comes (AA)the harvest’? Behold, I say to you, lift up your eyes and look at the fields, (AB)for they are already white for harvest! 36 (AC)And he who reaps receives wages, and gathers fruit for eternal life, that (AD)both he who sows and he who reaps may rejoice together. 37 For in this the saying is true: (AE)‘One sows and another reaps.’ 38 I sent you to reap that for which you have not labored; (AF)others have labored, and you have entered into their labors.”
The Savior of the World
39 And many of the Samaritans of that city believed in Him (AG)because of the word of the woman who testified, “He told me all that I ever did.” 40 So when the Samaritans had come to Him, they urged Him to stay with them; and He stayed there two days. 41 And many more believed because of His own (AH)word.
42 Then they said to the woman, “Now we believe, not because of what you said, for (AI)we ourselves have heard Him and we know that this is indeed [a]the Christ, the Savior of the world.”
Welcome at Galilee
43 Now after the two days He departed from there and went to Galilee. 44 For (AJ)Jesus Himself testified that a prophet has no honor in his own country. 45 So when He came to Galilee, the Galileans received Him, (AK)having seen all the things He did in Jerusalem at the feast; (AL)for they also had gone to the feast.
A Nobleman’s Son Healed
46 So Jesus came again to Cana of Galilee (AM)where He had made the water wine. And there was a certain [b]nobleman whose son was sick at Capernaum. 47 When he heard that Jesus had come out of Judea into Galilee, he went to Him and implored Him to come down and heal his son, for he was at the point of death. 48 Then Jesus said to him, (AN)“Unless you people see signs and wonders, you will by no means believe.”
49 The nobleman said to Him, “Sir, come down before my child dies!”
50 Jesus said to him, “Go your way; your son lives.” So the man believed the word that Jesus spoke to him, and he went his way. 51 And as he was now going down, his servants met him and told him, saying, “Your son lives!”
52 Then he inquired of them the hour when he got better. And they said to him, “Yesterday at the seventh hour the fever left him.” 53 So the father knew that it was at the same hour in which Jesus said to him, “Your son lives.” And he himself believed, and his whole household.
54 This again is the second sign Jesus did when He had come out of Judea into Galilee.
Johannes 4
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus och kvinnan vid Sykars brunn
4 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att flera kom till honom än till Johannes för att döpas och bli lärjungar -
2 Jesus döpte dem inte själv utan lärjungarna gjorde det -
3 lämnade han Judeen och återvände till Galileen.
4 På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien.
5-6 När han mitt på dagen närmade sig staden Sykar kom han till Jakobs brunn, som ligger på den mark som Jakob gav sin son Josef. Jesus var trött av den långa vandringen och satte sig vid brunnen.
7 Efter en stund kom en samarisk kvinna för att hämta vatten och Jesus bad henne att få lite att dricka.
8 Han var ensam just då för lärjungarna hade gått in till staden för att köpa mat.
9 Hon blev förvånad över att en jude bad en samarisk kvinna som henne om vatten. Judarna brukade inte ens vilja ha något med dem att göra.
10 Han svarade: Om du bara visste vilken underbar gåva Gud har i beredskap åt dig, och om du anade vem jag är, skulle du i stället be mig om det vatten som leder till liv.
11 Men du har ju varken rep eller hink, sa hon, och det här är en mycket djup brunn. Varifrån ska du få det vattnet?
12 Du är väl inte större än vår förfader Jakob? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap tyckte så mycket om?
13 Jesus svarade att de som dricker av det vattnet snart blir törstiga igen.
14 Men det vatten jag ger dem, sa han, blir en ständig källa som väller fram inom dem och som alltid flödar med evigt liv.
15 Herre, sa kvinnan. Ge mig lite av det vattnet. Sedan behöver jag aldrig vara törstig mer och gå den långa vägen hit ut varje dag.
16 Gå och hämta din man, sa Jesus till henne.
17-18 Men jag är ju inte gift, svarade hon.Alldeles riktigt, sa Jesus. Du har haft fem män, och du är inte heller gift med den man som du bor ihop med nu. Du kunde inte sagt ett sannare ord.
19 Herre, sa kvinnan. Du måste vara en profet.
20 Men säg mig hur kommer det sig att ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man ska fira gudstjänst, medan vi samarier menar att det ska ske här på det berg där våra förfäder firade sina gudstjänster?
21-22 ,
23-24 Jesus förklarade: Den tid kommer när människor inte längre behöver diskutera om de ska be till Fadern här på detta berg eller i Jerusalem. Det är inte var man ber som är det viktiga, utan hur man ber. Frågan är om vår bön är andlig och äkta? För Gud är Ande. Det är så Gud vill att vi ska be. Men ni samarier vet så lite om honom, ni vet inte hur ni ska be, men vi judar känner honom väl, för frälsningen kommer till världen genom judarna.
25 Kvinnan sa: Ja, jag vet att Messias ska komma en gång, den som de kallar Kristus, och när han kommer ska han förklara alltsammans för oss.
26 Då sa Jesus till henne: Det är jag som är Messias.
Jesus talar om en andlig skörd
27 Just då kom lärjungarna tillbaka. De blev förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför eller vad de samtalade om.
28-29 Då lämnade kvinnan sin vattenkruka vid brunnen och sprang tillbaka till staden och ropade till alla: Kom och träffa en man som har berättat för mig om allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias?
30 Och folk strömmade nyfikna ut från staden för att få se honom.
31 Under tiden ville lärjungarna ge Jesus någonting att äta,
32 men han tackade nej och sa: Jag har mat som ni inte känner till.
33 Lärjungarna sa då till varandra: Vem har gett honom mat?
34 Då förklarade Jesus: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att utföra hans uppdrag.
35 Tror ni inte att man börjar skörda förrän om fyra månader när sommaren är slut? Se er omkring. Stora fält är mogna och färdiga att skördas.
36 Skördearbetarna som för människor till evigt liv ska få god lön. Vilken glädje väntar inte både den som sår och den som skördar!
37 För det är sant att en sår och en annan skördar.
38 Jag sänder ut er att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni får bärga skörden.
Många samarier kommer till tro
39 Många människor i staden Sykar trodde nu att Jesus var Messias därför att kvinnan sagt: Han visste allt om mig.
40-41 När de kom till brunnen för att se honom bad de honom att stanna kvar hos dem. Det gjorde han också under två dagar, och det var tillräckligt för att ännu fler skulle komma till tro när de lyssnade på honom.
42 Sedan sa de till kvinnan: Nu tror vi därför att vi själva har hört honom, inte på grund av vad du berättade för oss. Han är verkligen världens Frälsare.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
43-44 Två dagar senare fortsatte Jesus till Galileen. Han hade själv sagt: En profet blir hedrad överallt utom i sin egen hemtrakt.
45 Men galileerna tog emot honom med öppna armar för de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden och sett en del av hans under.
Jesus botar en regeringstjänstemans son
46-47 Under vandringen genom Galileen kom han till staden Kana där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En regeringstjänsteman, som bodde i staden Kafarnaum, hade en son som var svårt sjuk. När han hörde att Jesus hade kommit från Judeen och var på väg genom Galileen gick han till Kana. Där träffade han Jesus och han bad honom följa med till Kafarnaum och bota pojken som låg döende.
48 Jesus frågade: Kan ni verkligen inte tro på mig, om ni inte ständigt får se under?
49 Men mannen bad: Herre, kom med innan min pojke dör.
50 Då sa Jesus till honom: Gå hem igen. Din son är botad. Mannen trodde på vad Jesus sa och begav sig hem.
51 Medan han var på väg möttes han av några av sina tjänare med nyheten att allt var väl och att pojken hade blivit frisk.
52 Han frågade dem då när han hade börjat må bättre. De svarade: I går eftermiddag vid ettiden försvann plötsligt febern.
53 Då förstod fadern att det hänt i samma ögonblick som Jesus hade sagt till honom: Din son är botad. Och regeringstjänstemannen och hela hans familj blev övertygade om att Jesus var Messias.
54 Detta var det andra under Jesus gjorde i Galileen sedan han hade kommit dit från Judeen.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica