John 4
Common English Bible
Jesus leaves Judea
4 Jesus learned that the Pharisees had heard that he was making more disciples and baptizing more than John (2 although Jesus’ disciples were baptizing, not Jesus himself). 3 Therefore, he left Judea and went back to Galilee.
Jesus in Samaria
4 Jesus had to go through Samaria. 5 He came to a Samaritan city called Sychar, which was near the land Jacob had given to his son Joseph. 6 Jacob’s well was there. Jesus was tired from his journey, so he sat down at the well. It was about noon.
7 A Samaritan woman came to the well to draw water. Jesus said to her, “Give me some water to drink.” 8 His disciples had gone into the city to buy him some food.
9 The Samaritan woman asked, “Why do you, a Jewish man, ask for something to drink from me, a Samaritan woman?” (Jews and Samaritans didn’t associate with each other.)
10 Jesus responded, “If you recognized God’s gift and who is saying to you, ‘Give me some water to drink,’ you would be asking him and he would give you living water.”
11 The woman said to him, “Sir, you don’t have a bucket and the well is deep. Where would you get this living water? 12 You aren’t greater than our father Jacob, are you? He gave this well to us, and he drank from it himself, as did his sons and his livestock.”
13 Jesus answered, “Everyone who drinks this water will be thirsty again, 14 but whoever drinks from the water that I will give will never be thirsty again. The water that I give will become in those who drink it a spring of water that bubbles up into eternal life.”
15 The woman said to him, “Sir, give me this water, so that I will never be thirsty and will never need to come here to draw water!”
16 Jesus said to her, “Go, get your husband, and come back here.”
17 The woman replied, “I don’t have a husband.”
“You are right to say, ‘I don’t have a husband,’” Jesus answered. 18 “You’ve had five husbands, and the man you are with now isn’t your husband. You’ve spoken the truth.”
19 The woman said, “Sir, I see that you are a prophet. 20 Our ancestors worshipped on this mountain, but you and your people say that it is necessary to worship in Jerusalem.”
21 Jesus said to her, “Believe me, woman, the time is coming when you and your people will worship the Father neither on this mountain nor in Jerusalem. 22 You and your people worship what you don’t know; we worship what we know because salvation is from the Jews. 23 But the time is coming—and is here!—when true worshippers will worship in spirit and truth. The Father looks for those who worship him this way. 24 God is spirit, and it is necessary to worship God in spirit and truth.”
25 The woman said, “I know that the Messiah is coming, the one who is called the Christ. When he comes, he will teach everything to us.”
26 Jesus said to her, “I Am—the one who speaks with you.”[a]
27 Just then, Jesus’ disciples arrived and were shocked that he was talking with a woman. But no one asked, “What do you want?” or “Why are you talking with her?” 28 The woman put down her water jar and went into the city. She said to the people, 29 “Come and see a man who has told me everything I’ve done! Could this man be the Christ?” 30 They left the city and were on their way to see Jesus.
31 In the meantime the disciples spoke to Jesus, saying, “Rabbi, eat.”
32 Jesus said to them, “I have food to eat that you don’t know about.”
33 The disciples asked each other, “Has someone brought him food?”
34 Jesus said to them, “I am fed by doing the will of the one who sent me and by completing his work. 35 Don’t you have a saying, ‘Four more months and then it’s time for harvest’? Look, I tell you: open your eyes and notice that the fields are already ripe for the harvest. 36 Those who harvest are receiving their pay and gathering fruit for eternal life so that those who sow and those who harvest can celebrate together. 37 This is a true saying, that one sows and another harvests. 38 I have sent you to harvest what you didn’t work hard for; others worked hard, and you will share in their hard work.”
39 Many Samaritans in that city believed in Jesus because of the woman’s word when she testified, “He told me everything I’ve ever done.” 40 So when the Samaritans came to Jesus, they asked him to stay with them, and he stayed there two days. 41 Many more believed because of his word, 42 and they said to the woman, “We no longer believe because of what you said, for we have heard for ourselves and know that this one is truly the savior of the world.”
Jesus arrives in Galilee
43 After two days Jesus left for Galilee. (44 Jesus himself had testified that prophets have no honor in their own country.) 45 When he came to Galilee, the Galileans welcomed him because they had seen all the things he had done in Jerusalem during the festival, for they also had been at the festival.
Jesus’ second miraculous sign in Galilee
46 He returned to Cana in Galilee where he had turned the water into wine. In Capernaum there was a certain royal official whose son was sick. 47 When he heard that Jesus was coming from Judea to Galilee, he went out to meet him and asked Jesus if he would come and heal his son, for his son was about to die. 48 Jesus said to him, “Unless you see miraculous signs and wonders, you won’t believe.”
49 The royal official said to him, “Lord, come before my son dies.”
50 Jesus replied, “Go home. Your son lives.” The man believed the word that Jesus spoke to him and set out for his home.
51 While he was on his way, his servants were already coming to meet him. They said, “Your son lives!” 52 So he asked them at what time his son had started to get better. And they said, “The fever left him yesterday at about one o’clock in the afternoon.” 53 Then the father realized that this was the hour when Jesus had said to him, “Your son lives.” And he and his entire household believed in Jesus. 54 This was the second miraculous sign Jesus did while going from Judea to Galilee.
Footnotes
- John 4:26 Or It is I, the one who speaks with you.
ヨハネの福音書 4
Japanese Living Bible
サマリヤ人の女
4 さて、イエスのもとにはぞくぞくと人々が詰めかけました。バプテスマ（洗礼）を受けて弟子になった者の数はヨハネよりも多いといううわさが、パリサイ人たちの耳に入りました。イエスはこのことを知ると、 2 ――もっとも、実際にバプテスマを授けていたのはイエス自身ではなく、弟子たちでしたが―― 3 ユダヤを去り、またガリラヤ地方へ行かれました。 4 その途中で、どうしてもサマリヤを通らなければなりませんでした。 5-6 サマリヤのスカルという村にさしかかったのは、ちょうど正午ごろでした。そこに、昔ヤコブが息子ヨセフに与えた土地があり、ヤコブの井戸がありました。日がかんかんに照りつける長い道のりを歩いて来られたイエスは疲れて、井戸のそばに腰をおろしました。
7 まもなくサマリヤ人の女が一人、水を汲みに来ました。イエスは、「すみませんが、水を一杯下さい」と声をおかけになりました。 8 そのとき弟子たちは、村に食べ物を買いに行っており、ほかにはだれもいませんでした。 9 女はびっくりして言いました。「まあ、あなたはユダヤ人ではありませんか。サマリヤ人の私に、どうして水をくれなどと頼むのですか。」当時、ユダヤ人はサマリヤ人を見下し、口をきこうとさえしなかったのです。 10 「もし、神があなたにどんなにすばらしい贈り物を用意しておられるか、また、わたしがだれなのかを知っていれば、あなたのほうから、いのちの水を下さいと願ったでしょう。」 11 「そんなこと言っても、あなたは水を汲むおけも綱も持っていないのですよ。この井戸はとても深いのです。そのいのちの水を、いったいどこから汲むのですか。 12 あなたは、私たちの先祖ヤコブ様よりも偉いと言うのですか。ヤコブ様はこの井戸を私たちにくれました。ヤコブ様も、その子孫も家畜もみんな、この井戸の水を喜んで飲んだのです。これより良い水をくれると言うのですか。」 13 イエスは言われました。「この水を飲んでも、すぐにまた、のどが渇きます。 14 けれども、わたしがあげる水を飲めば、絶対に渇くことはありません。わたしがあげる水は、それを飲む人のうちで永久にかれない泉となり、いつまでもその人を永遠のいのちで潤すのです。」 15 「先生。そのような水があるなら、私に下さい。そうすればのども渇かないし、毎日こんな遠くまで歩いて、水汲みに来なくてすむもの。」 16 「帰って、夫を連れて来なさい。」 17-18 「……。私、結婚なんかしていません。」「そうですね。あなたは五回も結婚したけれど、今いっしょに暮らしている男は、確かに夫ではありません。」 19 「先生。あなたは預言者でしょう。 20 だったら教えてください。ユダヤ人は、礼拝の場所はエルサレムだけだと言いはるし、サマリヤ人は、私たちの先祖が礼拝したこのゲリジム山だと言っています。どうしてなのですか？」 21-24 「いいですか。父なる神を礼拝する場所は、この山か、それともエルサレムかなどと、こだわる必要のない時が来ます。大切なのは、どこで礼拝するかではありません。どのように礼拝するかです。霊的な、真心からの礼拝をしているかどうかが問題なのです。神は霊なるお方ですから、正しい礼拝をするには、聖霊の助けが必要です。神はそのような礼拝をしてほしいのです。あなたがたサマリヤ人は、神のことはほとんど何も知らないで礼拝していますが、私たちユダヤ人はよく知っています。救いはユダヤ人を通してこの世に来るのですから。」 25 「私は、キリストと呼ばれるメシヤがおいでになることだけは知っています。その方がおいでになれば、いっさいのことを説明してくださるのでしょう。」 26 「わたしがそのメシヤです。」
27 ちょうどその時、弟子たちが戻って来ました。驚いたことに、イエスが女と話しておられるではありませんか。しかし、どうしてなのか、何を話しているのか尋ねた者はいませんでした。 28 女は水がめを井戸のそばに置いたまま村に帰り、会う人ごとに話しかけました。 29 「ねえ、来て、会ってごらんよ。私のしてきたことを、何もかも言い当てた方がいらっしゃるの。あの方こそキリスト（救い主）に違いないよ。」 30 この誘いに村人たちは、イエスに会おうと、ぞくぞくと押しかけました。
31 そのころ、弟子たちはイエスに、「先生。どうぞお食事を」と勧めましたが、 32 イエスは、「いや、けっこうです。わたしには、あなたがたの知らない食べ物があるのです」と言われました。 33 弟子たちはけげんそうに、「だれかが食べ物を持って来たんだろうか」と口々に言いました。 34 そこでイエスは説明なさいました。「いいですか、わたしの言う食べ物とは、わたしを遣わされた神のお心にかなうことをし、神の仕事をやり遂げることなのです。 35 あなたがたは、『刈り入れはまだ四か月も先のこと、夏も終わりにならなければ始まらない』と思っているようですね。だが、回りをよく見なさい。人のたましいの畑は広々と一面に実り、刈り入れを待つばかりです。 36 やがて、刈り入れをする人たちはたくさんの報酬をもらい、永遠のいのちに入るたましいを天の倉に納めます。その時、種をまいた者も、刈り入れをした者も共々に、大いに喜ぶのです。 37 『一人が種をまき、ほかの人が刈り入れる』ということわざのとおりにです。 38 あなたがたが自分で種まきをしなかった畑に、わたしはあなたがたを遣わしました。ほかの人々が苦労して育てたものを、あなたがたが刈り入れるのです。」
39 スカルの村から押しかけたサマリヤ人の多くは、例の女が、「あの方は、私のしてきたことを何もかも言い当てた」と言うのを聞いて、イエスをメシヤと信じました。 40 彼らは井戸のところに来てイエスにお会いすると、村に滞在してくださいと頼みました。そこでイエスは、二日間滞在しました。 41 その間に、さらに多くの人がイエスのことばを聞いて信じました。 42 人々は女に、「もう私たちは、あなたが話してくれたことを聞いたから信じているのではない。この方が言われることを、じかに聞いたからだ。この方こそ、ほんとうに世の救い主だ」と言いました。
43 さて、その二日後、イエスはスカルの村を去り、ガリラヤへ行かれました。 44 イエスは常々、「預言者は、故郷では尊敬されないものです」と言っておられました。 45 ところが、どうでしょう。ガリラヤの人たちは、大喜びでイエスを迎えたのです。それもそのはず、この人たちは過越の祭りの時にエルサレムにいて、イエスのなさったことを全部見ていたからです。
役人の息子を治す
46 ガリラヤ旅行の途中、イエスはカナの村に行かれました。以前、水をぶどう酒に変えた所です。さて、カペナウムの町に、重病の息子をかかえた政府の役人がいました。 47 イエスがユダヤを出てガリラヤを旅行中だということをうわさで聞き、役人はカナまでやって来ました。そしてイエスにお会いすると、「息子が今にも死にそうです。どうぞカペナウムへおいでになって、治してやってください」と熱心に頼みました。 48 イエスは言われました。「わたしがもっと多くの奇跡を行わなければ、信じようとしないのですか。」 49 「先生。お願いです。子どもが死なないうちにおいでください。」 50 「さあ、家にお帰りなさい。お子さんは治りました。」役人は、イエスのことばを信じ、家へ急ぎました。 51 途中、召使たちが迎えに来て、「ご子息は、すっかりよくなりました」と知らせました。 52 「えっ、いつからだ。」「昨日の午後一時ごろでしょうか、急に熱が下がりました。」 53 それはイエスが、「お子さんは治りました」と言われた時刻とぴったり一致していました。このことがあって、役人と彼の家の者全員が、イエスをメシヤと信じました。
54 これは、イエスがユダヤから来てガリラヤで行われた、第二の奇跡です。
Johannes 4
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus och kvinnan vid Sykars brunn
4 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att flera kom till honom än till Johannes för att döpas och bli lärjungar -
2 Jesus döpte dem inte själv utan lärjungarna gjorde det -
3 lämnade han Judeen och återvände till Galileen.
4 På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien.
5-6 När han mitt på dagen närmade sig staden Sykar kom han till Jakobs brunn, som ligger på den mark som Jakob gav sin son Josef. Jesus var trött av den långa vandringen och satte sig vid brunnen.
7 Efter en stund kom en samarisk kvinna för att hämta vatten och Jesus bad henne att få lite att dricka.
8 Han var ensam just då för lärjungarna hade gått in till staden för att köpa mat.
9 Hon blev förvånad över att en jude bad en samarisk kvinna som henne om vatten. Judarna brukade inte ens vilja ha något med dem att göra.
10 Han svarade: Om du bara visste vilken underbar gåva Gud har i beredskap åt dig, och om du anade vem jag är, skulle du i stället be mig om det vatten som leder till liv.
11 Men du har ju varken rep eller hink, sa hon, och det här är en mycket djup brunn. Varifrån ska du få det vattnet?
12 Du är väl inte större än vår förfader Jakob? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap tyckte så mycket om?
13 Jesus svarade att de som dricker av det vattnet snart blir törstiga igen.
14 Men det vatten jag ger dem, sa han, blir en ständig källa som väller fram inom dem och som alltid flödar med evigt liv.
15 Herre, sa kvinnan. Ge mig lite av det vattnet. Sedan behöver jag aldrig vara törstig mer och gå den långa vägen hit ut varje dag.
16 Gå och hämta din man, sa Jesus till henne.
17-18 Men jag är ju inte gift, svarade hon.Alldeles riktigt, sa Jesus. Du har haft fem män, och du är inte heller gift med den man som du bor ihop med nu. Du kunde inte sagt ett sannare ord.
19 Herre, sa kvinnan. Du måste vara en profet.
20 Men säg mig hur kommer det sig att ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man ska fira gudstjänst, medan vi samarier menar att det ska ske här på det berg där våra förfäder firade sina gudstjänster?
21-22 ,
23-24 Jesus förklarade: Den tid kommer när människor inte längre behöver diskutera om de ska be till Fadern här på detta berg eller i Jerusalem. Det är inte var man ber som är det viktiga, utan hur man ber. Frågan är om vår bön är andlig och äkta? För Gud är Ande. Det är så Gud vill att vi ska be. Men ni samarier vet så lite om honom, ni vet inte hur ni ska be, men vi judar känner honom väl, för frälsningen kommer till världen genom judarna.
25 Kvinnan sa: Ja, jag vet att Messias ska komma en gång, den som de kallar Kristus, och när han kommer ska han förklara alltsammans för oss.
26 Då sa Jesus till henne: Det är jag som är Messias.
Jesus talar om en andlig skörd
27 Just då kom lärjungarna tillbaka. De blev förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför eller vad de samtalade om.
28-29 Då lämnade kvinnan sin vattenkruka vid brunnen och sprang tillbaka till staden och ropade till alla: Kom och träffa en man som har berättat för mig om allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias?
30 Och folk strömmade nyfikna ut från staden för att få se honom.
31 Under tiden ville lärjungarna ge Jesus någonting att äta,
32 men han tackade nej och sa: Jag har mat som ni inte känner till.
33 Lärjungarna sa då till varandra: Vem har gett honom mat?
34 Då förklarade Jesus: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att utföra hans uppdrag.
35 Tror ni inte att man börjar skörda förrän om fyra månader när sommaren är slut? Se er omkring. Stora fält är mogna och färdiga att skördas.
36 Skördearbetarna som för människor till evigt liv ska få god lön. Vilken glädje väntar inte både den som sår och den som skördar!
37 För det är sant att en sår och en annan skördar.
38 Jag sänder ut er att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni får bärga skörden.
Många samarier kommer till tro
39 Många människor i staden Sykar trodde nu att Jesus var Messias därför att kvinnan sagt: Han visste allt om mig.
40-41 När de kom till brunnen för att se honom bad de honom att stanna kvar hos dem. Det gjorde han också under två dagar, och det var tillräckligt för att ännu fler skulle komma till tro när de lyssnade på honom.
42 Sedan sa de till kvinnan: Nu tror vi därför att vi själva har hört honom, inte på grund av vad du berättade för oss. Han är verkligen världens Frälsare.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
43-44 Två dagar senare fortsatte Jesus till Galileen. Han hade själv sagt: En profet blir hedrad överallt utom i sin egen hemtrakt.
45 Men galileerna tog emot honom med öppna armar för de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden och sett en del av hans under.
Jesus botar en regeringstjänstemans son
46-47 Under vandringen genom Galileen kom han till staden Kana där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En regeringstjänsteman, som bodde i staden Kafarnaum, hade en son som var svårt sjuk. När han hörde att Jesus hade kommit från Judeen och var på väg genom Galileen gick han till Kana. Där träffade han Jesus och han bad honom följa med till Kafarnaum och bota pojken som låg döende.
48 Jesus frågade: Kan ni verkligen inte tro på mig, om ni inte ständigt får se under?
49 Men mannen bad: Herre, kom med innan min pojke dör.
50 Då sa Jesus till honom: Gå hem igen. Din son är botad. Mannen trodde på vad Jesus sa och begav sig hem.
51 Medan han var på väg möttes han av några av sina tjänare med nyheten att allt var väl och att pojken hade blivit frisk.
52 Han frågade dem då när han hade börjat må bättre. De svarade: I går eftermiddag vid ettiden försvann plötsligt febern.
53 Då förstod fadern att det hänt i samma ögonblick som Jesus hade sagt till honom: Din son är botad. Och regeringstjänstemannen och hela hans familj blev övertygade om att Jesus var Messias.
54 Detta var det andra under Jesus gjorde i Galileen sedan han hade kommit dit från Judeen.
Copyright © 2011 by Common English Bible
Copyright© 1978, 2011, 2016 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica