Johannesevangeliet 13
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus tvättar lärjungarnas fötter
13 Det var strax före påskhögtiden. Jesus visste att hans stund hade kommit, att han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.
2 (A) De åt kvällsmåltiden, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, tanken att förråda honom. 3 (B) Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer, att han utgått från Gud och skulle gå till Gud. 4 Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linnehandduk som han knöt om sig. 5 Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter[a] och torka dem med handduken som han hade runt midjan.
6 När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: "Herre, ska du tvätta mina fötter?" 7 Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram kommer du att förstå det." 8 Petrus sade: "Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!" Jesus svarade: "Om jag inte får tvätta dig har du ingen del i mig." 9 Simon Petrus sade: "Herre – inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet!" 10 (C) Jesus svarade: "Den som har badat behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Och ni är rena, fast inte alla." 11 (D) Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att inte alla var rena.
12 När han sedan hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: "Förstår ni vad jag har gjort med er? 13 (E) Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, för det är jag. 14 (F) Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 (G) Jag har gett er ett exempel för att ni ska göra som jag har gjort mot er. 16 (H) Jag säger er sanningen: Tjänaren är inte större än sin herre, och budbäraren[b] är inte större än den som har sänt honom. 17 När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.
Jesus förutsäger Judas förräderi
18 Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt. Men Skriften ska fullbordas: Den som åt mitt bröd lyfte sin häl mot mig[c]. 19 Jag säger det till er nu innan det sker, för att ni när det skett ska tro att Jag Är. 20 (I) Jag säger er sanningen: Den som tar emot någon som jag sänder tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig."
21 (J) När Jesus hade sagt detta, skakades han i sin ande och vittnade: "Jag säger er sanningen: En av er ska förråda mig." 22 Lärjungarna såg på varandra och undrade osäkert vem han kunde mena. 23 (K) En av hans lärjungar, den som Jesus älskade[d], låg till bords vid Jesu sida[e]. 24 Simon Petrus gav tecken till honom att fråga vem han talade om. 25 Den lärjungen lutade sig då mot Jesu bröst och sade: "Herre, vem är det?" 26 Jesus svarade: "Det är han som får brödet som jag doppar." Han doppade sin brödbit och gav den till Judas, Simon Iskariots son.
27 (L) När Judas hade tagit brödet for Satan in i honom, och Jesus sade till honom: "Det du gör, gör det snart!" 28 Men ingen av dem som låg till bords förstod varför han sade så till honom. 29 (M) Judas hade hand om kassan, och därför trodde några att Jesus sade åt honom att köpa något som de behövde till högtiden eller ge något till de fattiga. 30 När han hade tagit brödet gick han genast ut. Det var natt.
Jesus är nu förhärligad
31 (N) När Judas hade gått sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom. 32 Och om Gud är förhärligad i honom ska Gud också förhärliga honom i sig själv, och han ska förhärliga honom snart.
33 (O) Mina barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka mig, och som jag sade till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. 34 (P) Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra. 35 Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar."
36 (Q) Simon Petrus sade till honom: "Herre, vart går du?" Jesus svarade: "Dit jag går kan du inte följa mig nu. Men längre fram ska du få följa mig." 37 (R) Petrus frågade: "Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Jag ska ge mitt liv för dig." 38 Jesus svarade: "Ska du ge ditt liv för mig?[f] Jag säger dig sanningen: Tuppen kommer inte att gala förrän du har förnekat mig tre gånger.
Footnotes
- 13:5 tvätta lärjungarnas fötter En tjänares uppgift, jfr 1 Sam 25:41.
- 13:16 budbäraren Annan översättning: "aposteln".
- 13:18 lyfte sin häl mot mig Dvs bedrog mig (jfr 1 Mos 25:26 med not). Citat ur Ps 41:10.
- 13:23 den som Jesus älskade Troligen evangeliets författare, aposteln Johannes (jfr 21:24).
- 13:23 vid Jesu sida Annan översättning: "vid Jesu bröst" (jfr vers 25).
- 13:38 Ska du ge ditt liv för mig? Annan översättning: "Du ska ge ditt liv för mig" (jfr 21:19).
Johannes 13
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus tvättar lärjungarnas fötter
13 Det var kvällen före påskhögtiden, och Jesus visste att den kommande natten skulle bli hans sista på jorden innan han återvände till Fadern.
2 Redan under kvällsmåltiden hade djävulen intalat Judas Iskariot, Simons son, att det var rätt kväll att fullfölja planerna att förråda Jesus.
3 Jesus visste att Fadern hade gett honom allt och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.
4 Han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.
5 Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken.
6 När han kom till Petrus sa denne till honom: Herre, inte ska du tvätta våra fötter.
7 Jesus svarade: Du förstår ännu inte vad jag gör, men en dag ska du förstå det.
8 Nej, protesterade Petrus, aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!Men om jag inte gör det så kan du inte vara min lärjunge, svarade Jesus.
9 Då ropade Petrus: Tvätta då inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet.
10 Jesus svarade: Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara fullständigt ren. Nu är ni rena, men det gäller inte er alla.
11 Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var det han menade när han sa att de inte alla var rena.
12 När han hade tvättat deras fötter tog han på sig manteln igen och satte sig ner och frågade: Förstår ni vad jag har gjort?
13 Ni kallar mig 'Mästare' och 'Herre
14 Och eftersom jag, Herren och Läraren, har tvättat era fötter, så är ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
15 Jag har gett er ett exempel som ni ska följa: Gör som jag har gjort med er.
16 Det är sant att tjänaren inte är större än sin mästare. Inte heller är budbäraren viktigare än den som sände honom.
17 Det ska bli till stor glädje för er om ni förstår detta och praktiserar det.
18 Jag säger inte dessa ord till er alla, men jag vet vilka jag har utvalt. Skriften säger: 'En som äter tillsammans med mig ska förråda mig
19 Jag säger det nu, så att ni när det händer kan tro att jag är den jag är.
20 Det är sant att den som välkomnar den som jag sänder, välkomnar mig. Och att ta emot mig är att ta emot Fadern, som har sänt mig.
Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden
21 I samma ögonblick blev Jesus upprörd i sitt innersta och ropade: Ja, det är sant, en av er kommer att förråda mig!
22 Lärjungarna såg på varandra och undrade vem han kunde mena.
23 Jag satt närmast Jesus vid bordet och eftersom jag var hans närmaste vän, bad
24 Petrus mig fråga honom vem det var som skulle begå denna fruktansvärda handling.
25 Jag vände mig därför till Jesus och frågade: Herre, vem är det?
26 Han svarade: Det är den som jag ger det här brödstycket som jag nu doppar i skålen.Och när han hade gjort det gav han det till Judas, Simon Iskariots son.
27 Och från det ögonblicket hade Satan Judas helt i sitt våld. Då sa Jesus till honom: Gör det som du har i sinnet, men gör det snart.
28 Ingen av de andra vid bordet förstod vad Jesus menade.
29 Några trodde att han bad honom att gå ut och köpa det man behövde för högtiden eller att ge något till de fattiga, eftersom Judas hade hand om pengarna.
30 Judas reste sig omedelbart och gick ut i natten.
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
31 Så snart Judas hade gått sa Jesus: Nu har stunden kommit då Gud ska visa vem Människosonen verkligen är, och därigenom ska Guds härlighet bli synlig.
32 För Gud ska ge honom sin egen härlighet, och det kommer att ske mycket snart.
33 Mina kära barn, det dröjer bara några korta ögonblick innan jag måste lämna er och gå bort! Ni ska söka efter mig, men det som jag redan har sagt till de judiska ledarna, säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma.
34 Därför ger jag er nu ett nytt bud: älska varandra lika mycket som jag har älskat er.
35 Er kärlek till varandra ska visa världen att ni är mina lärjungar.
36 Petrus sa: Herre, vart går du? Jesus svarade: Ni kan inte gå med mig nu, men ni ska följa efter senare.
37 Men varför kan jag inte komma med nu? undrade han. Jag är beredd att dö för dig.
38 Jesus svarade: Dö för mig? Nej, innan tuppen gal i morgon bitti ska du tre gånger neka till att du överhuvud taget känner mig!
John 13
Holman Christian Standard Bible
Jesus Washes His Disciples’ Feet
13 Before the Passover Festival, Jesus knew that His hour had come to depart from this world to the Father.(A) Having loved His own who were in the world,(B) He loved them to the end.[a]
2 Now by the time of supper, the Devil(C) had already put it into the heart of Judas,(D) Simon Iscariot’s son, to betray(E) Him. 3 Jesus knew that the Father had given everything into His hands,(F) that He had come from God,(G) and that He was going back to God.(H) 4 So He got up from supper, laid aside His robe,(I) took a towel, and tied it around Himself.(J) 5 Next, He poured water into a basin and began to wash His disciples’ feet and to dry them with the towel tied around Him.
6 He came to Simon Peter,(K) who asked Him, “Lord, are You going to wash my feet?”
7 Jesus answered him, “What I’m doing you don’t understand now, but afterward you will know.”(L)
8 “You will never wash my feet—ever!” Peter said.
Jesus replied, “If I don’t wash you, you have no part with Me.”
9 Simon Peter said to Him, “Lord, not only my feet, but also my hands and my head.”
10 “One who has bathed,” Jesus told him, “doesn’t need to wash anything except his feet, but he is completely clean. You are clean, but not all of you.” 11 For He knew who would betray Him. This is why He said, “You are not all clean.”
The Meaning of Footwashing
12 When Jesus had washed their feet and put on His robe, He reclined[b] again and said to them, “Do you know what I have done for you? 13 You call Me Teacher and Lord. This is well said, for I am. 14 So if I, your Lord and Teacher, have washed your feet, you also ought to wash one another’s feet.(M) 15 For I have given you an example(N) that you also should do just as I have done for you.
16 “I assure you: A slave is not greater than his master,[c](O) and a messenger is not greater than the one who sent him. 17 If you know these things, you are blessed if you do them.(P) 18 I’m not speaking about all of you; I know those I have chosen.(Q) But the Scripture(R) must be fulfilled:(S) The one who eats My bread[d] has raised his heel against Me.(T)[e]
19 “I am telling you now before it happens,(U) so that when it does happen you will believe(V) that I am He.(W) 20 I assure you: Whoever receives anyone I send receives Me, and the one who receives(X) Me receives Him who sent Me.”
Judas’s Betrayal Predicted
21 When(Y) Jesus had said this, He was troubled in His spirit(Z) and testified,(AA) “I assure you: One of you will betray Me!”
22 The disciples started looking at one another—uncertain which one He was speaking about. 23 One of His disciples, the one Jesus loved,(AB) was reclining close beside Jesus.[f] 24 Simon Peter motioned to him to find out who it was He was talking about. 25 So he leaned back against Jesus and asked Him, “Lord, who is it?”
26 Jesus replied, “He’s the one I give the piece of bread to after I have dipped it.”(AC) When He had dipped the bread,(AD) He gave it to Judas, Simon Iscariot’s son.[g] 27 After Judas ate the piece of bread, Satan(AE) entered him. Therefore Jesus told him, “What you’re doing, do quickly.”
28 None of those reclining at the table knew why He told him this. 29 Since Judas(AF) kept the money-bag, some thought that Jesus was telling him, “Buy what we need for the festival,”(AG) or that he should give something to the poor. 30 After receiving the piece of bread, he went out immediately. And it was night.(AH)
The New Command
31 When(AI) he had gone out, Jesus said, “Now the Son of Man(AJ) is glorified, and God is glorified(AK) in Him.(AL) 32 If God is glorified in Him,[h] God will also glorify Him in Himself and will glorify Him at once.
33 “Children, I am with you a little while longer.(AM) You will look for Me, and just as I told the Jews, ‘Where I am going you cannot come,’(AN) so now I tell you.
34 “I give you a new command: Love one another. Just as I have loved you, you must also love one another. 35 By this all people will know that you are My disciples, if you have love(AO) for one another.”
Peter’s Denials Predicted
36 “Lord,” Simon Peter said to Him, “where are You going?”
Jesus answered, “Where I am going(AP) you cannot follow Me now, but you will follow later.”
37 “Lord,” Peter asked, “why can’t I follow You now? I will lay down my life(AQ) for You!”(AR)
38 Jesus replied, “Will you lay down your life for Me? I assure you: A rooster will not crow until you have denied Me three times.
Footnotes
- John 13:1 = completely or always
- John 13:12 At important meals the custom was to recline on a mat at a low table and lean on the left elbow.
- John 13:16 Or lord
- John 13:18 Other mss read eats bread with Me
- John 13:18 Ps 41:9
- John 13:23 Lit reclining at Jesus’ breast; that is, on His right; Jn 1:18
- John 13:26 Other mss read Judas Iscariot, Simon’s son
- John 13:32 Other mss omit If God is glorified in Him
John 13
King James Version
13 Now before the feast of the passover, when Jesus knew that his hour was come that he should depart out of this world unto the Father, having loved his own which were in the world, he loved them unto the end.
2 And supper being ended, the devil having now put into the heart of Judas Iscariot, Simon's son, to betray him;
3 Jesus knowing that the Father had given all things into his hands, and that he was come from God, and went to God;
4 He riseth from supper, and laid aside his garments; and took a towel, and girded himself.
5 After that he poureth water into a bason, and began to wash the disciples' feet, and to wipe them with the towel wherewith he was girded.
6 Then cometh he to Simon Peter: and Peter saith unto him, Lord, dost thou wash my feet?
7 Jesus answered and said unto him, What I do thou knowest not now; but thou shalt know hereafter.
8 Peter saith unto him, Thou shalt never wash my feet. Jesus answered him, If I wash thee not, thou hast no part with me.
9 Simon Peter saith unto him, Lord, not my feet only, but also my hands and my head.
10 Jesus saith to him, He that is washed needeth not save to wash his feet, but is clean every whit: and ye are clean, but not all.
11 For he knew who should betray him; therefore said he, Ye are not all clean.
12 So after he had washed their feet, and had taken his garments, and was set down again, he said unto them, Know ye what I have done to you?
13 Ye call me Master and Lord: and ye say well; for so I am.
14 If I then, your Lord and Master, have washed your feet; ye also ought to wash one another's feet.
15 For I have given you an example, that ye should do as I have done to you.
16 Verily, verily, I say unto you, The servant is not greater than his lord; neither he that is sent greater than he that sent him.
17 If ye know these things, happy are ye if ye do them.
18 I speak not of you all: I know whom I have chosen: but that the scripture may be fulfilled, He that eateth bread with me hath lifted up his heel against me.
19 Now I tell you before it come, that, when it is come to pass, ye may believe that I am he.
20 Verily, verily, I say unto you, He that receiveth whomsoever I send receiveth me; and he that receiveth me receiveth him that sent me.
21 When Jesus had thus said, he was troubled in spirit, and testified, and said, Verily, verily, I say unto you, that one of you shall betray me.
22 Then the disciples looked one on another, doubting of whom he spake.
23 Now there was leaning on Jesus' bosom one of his disciples, whom Jesus loved.
24 Simon Peter therefore beckoned to him, that he should ask who it should be of whom he spake.
25 He then lying on Jesus' breast saith unto him, Lord, who is it?
26 Jesus answered, He it is, to whom I shall give a sop, when I have dipped it. And when he had dipped the sop, he gave it to Judas Iscariot, the son of Simon.
27 And after the sop Satan entered into him. Then said Jesus unto him, That thou doest, do quickly.
28 Now no man at the table knew for what intent he spake this unto him.
29 For some of them thought, because Judas had the bag, that Jesus had said unto him, Buy those things that we have need of against the feast; or, that he should give something to the poor.
30 He then having received the sop went immediately out: and it was night.
31 Therefore, when he was gone out, Jesus said, Now is the Son of man glorified, and God is glorified in him.
32 If God be glorified in him, God shall also glorify him in himself, and shall straightway glorify him.
33 Little children, yet a little while I am with you. Ye shall seek me: and as I said unto the Jews, Whither I go, ye cannot come; so now I say to you.
34 A new commandment I give unto you, That ye love one another; as I have loved you, that ye also love one another.
35 By this shall all men know that ye are my disciples, if ye have love one to another.
36 Simon Peter said unto him, Lord, whither goest thou? Jesus answered him, Whither I go, thou canst not follow me now; but thou shalt follow me afterwards.
37 Peter said unto him, Lord, why cannot I follow thee now? I will lay down my life for thy sake.
38 Jesus answered him, Wilt thou lay down thy life for my sake? Verily, verily, I say unto thee, The cock shall not crow, till thou hast denied me thrice.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Copyright © 1999, 2000, 2002, 2003, 2009 by Holman Bible Publishers, Nashville Tennessee. All rights reserved.