Font Size
Johannes 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Johannes 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om fåren och den gode herden
10 Ja, sannerligen säger jag er: den som inte går in genom grinden till fårfållan utan istället tar sig in en annan väg, han är en tjuv och en brottsling. 2 Herden går in genom grinden. 3 Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren lyssnar till hans röst. Han kallar på sina får med deras namn och leder dem ut. 4 När han har släppt ut fåren går han framför dem, och de följer honom, för de känner igen hans röst. 5 De följer aldrig en främling, utan springer bort från honom, eftersom de inte känner igen hans röst.”
6 Jesus berättade den här bilden för dem, men de förstod inte vad han menade. 7 Jesus sa: ”Ja, sannerligen säger jag er: jag är grinden in till fåren. 8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och brottslingar, men fåren lyssnade inte till dem. 9 Jag är grinden. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han ska gå in och ut och hitta bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Men jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.
11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är anställd och inte är en herde och fårens ägare överger fåren och springer sin väg när han ser vargen komma. Och så angriper vargen fåren och skingrar flocken. 13 Den anställde har ingen omsorg om fåren.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig 15 på samma sätt som Fadern känner mig och jag känner honom. Jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en fårhjord och en herde. 17 Fadern älskar mig, därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 Ingen tar mitt liv ifrån mig, utan jag ger det frivilligt. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det är det bud jag har fått av min Fader.”
19 Dessa ord gav nytt upphov till oenighet bland judarna. 20 Många sa: ”Han är besatt av en ond ande och helt galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?” 21 Men andra sa: ”Nej, så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande bota dem som är blinda?”
Judarna vägrar att tro på Jesus
22 Nu inföll tempelinvigningsfesten[a] i Jerusalem. Det var vinter, 23 och Jesus gick omkring i templet i Salomos pelarhall. 24 Då omringade judarna honom och frågade: ”Hur länge till ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias, så säg det öppet.”
25 Jesus svarade dem: ”Jag har redan talat om det för er, men ni vill inte tro det. De gärningar jag gör i min Faders namn vittnar om mig. 26 Men ni tror inte, eftersom ni inte hör till mina får. 27 Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. 28 Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig i evighet gå förlorade. Ingen ska ta dem ifrån mig. 29 Min Fader har gett dem till mig, och han är större än någon annan. Därför kan ingen ta dem ifrån min Faders hand. 30 Jag och Fadern är ett.”
31 Då tog judarna än en gång upp stenar för att kasta på honom. 32 Men Jesus sa till dem: ”Jag har låtit er se många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?”
33 Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan för att du hädar. Du, som är en människa, gör dig själv till Gud.”
34 Då sa Jesus: ”Står det inte i er egen lag att Gud sa: ’Jag säger att ni är gudar[b]’? 35 Man kallar alltså dem som fick ta emot Guds ord för gudar, och Skriften kan inte göras om intet. 36 Hur kan ni säga om honom som Fadern har helgat och sänt till världen att det är hädelse när jag säger: ’Jag är Guds Son’? 37 Om jag inte gör min Faders gärningar, då behöver ni inte tro på mig. 38 Men om jag gör dem, så tro åtminstone på dem, även om ni inte kan tro på mig. Då ska ni veta och inse att Fadern är i mig och jag i honom.”
39 De försökte då gripa honom igen, men han kom undan. 40 Sedan gick Jesus än en gång iväg till den plats på andra sidan Jordan där Johannes döparen först hade döpt, och han stannade där. 41 Det var många som kom till honom. Och de sa: ”Johannes gjorde inga tecken, men allt han sa om Jesus var sant.” 42 Många började där tro på honom.
Footnotes
- 10:22 Tempelinvigningsfesten firades till minnet av templets återinvigning under Judas Mackabaios i december 165 f.Kr. Jerusalems tempel hade invigts av Antiochos IV Epifanes 168 f.Kr. åt den grekiske högguden Zeus.
- 10:34 Det ord som både på grekiska och svenska är översatt med ”gudar” är det hebreiska elohim. Det kan betyda Gud, men också gudar, gudalik, ängel, ledare, Guds ägodel etc. Bland Israels folk kunde man förr i tiden kalla en kung eller en ledare för ”gud” eller ”Guds son”, eftersom han tjänade Gud. Se Ps 82:6.
Johannes 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Johannes 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus - den gode herden
10 Den som inte går in genom grinden till fårfållan utan i stället klättrar över muren är en tjuv.
2 Fåraherden däremot går in genom grinden.
3 Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren hör hans röst och kommer till honom. Och han ropar på sina får med deras egna namn och leder dem ut.
4 Han går framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst.
5 Men de följer inte en främling, utan springer sin väg eftersom de inte känner igen hans röst.
6 De som hörde Jesus berätta detta förstod inte vad han menade,
7 och därför förklarade han det för dem.Jag är grinden till fåren, sa han.
8 Alla andra som kom före mig var tjuvar och rövare, men fåren lyssnade inte till dem.
9 Ja, jag är grinden. De som kommer in genom grinden ska bli räddade och kommer att gå in och ut och finna gröna ängar.
10 Tjuvens ärende är att stjäla, döda och förstöra. Mitt ärende är att ge evigt, överflödande liv.
11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.
12 Den som är anställd springer sin väg när han ser vargen komma, och han överger fåren för de är inte hans och han är inte deras herde. Och vargen anfaller dem och skingrar flocken.
13 Den anställde har ingen omsorg om fåren.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina egna får, och de känner mig
15 på samma sätt som min Far känner mig och jag känner min Far. Jag ger mitt liv för fåren.
16 Jag har andra får också, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag föra hit, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en fårhjord med en herde.
17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka.
18 Ingen kan döda mig utan min tillåtelse, jag ger mitt liv frivilligt. Jag har rätt och makt att ge det när jag vill, och också rätt och makt att ta tillbaka det. Fadern har gett mig den rätten.
19 När han sa detta råkade de judiska ledarna om igen i luven på varandra.
20 En del av dem sa: Han är besatt av en ond ande eller också är han galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?
21 Andra sa: Så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande verkligen öppna ögonen på blinda människor?
De judiska ledarna trängs omkring Jesus
22-23 Det var vinter och Jesus var i Jerusalem, när tempelinvigningsfesten firades. Han gick omkring i den del av templet som kallas Salomos pelargång.
24 Då omringade de judiska ledarna honom och frågade: Hur länge ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias så säg det öppet.
25 Det har jag redan sagt er, men ni tror det inte, svarade Jesus. De under jag gör i Faderns namn bevisar det.
26 Men ni tror mig inte för ni tillhör inte min fårhjord.
27 Mina får känner igen min röst, och jag känner dem, och de ska följa mig.
28 Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig gå under. Ingen ska ta dem ifrån mig
29 för min Far har gett dem till mig, och han har större makt än någon annan. Ingen kan stjäla dem från mig.
30 Jag och Fadern är ett.
31 Då tog de judiska ledarna än en gång upp stenar för att döda honom.
32 Jesus sa: På Guds befallning har jag gjort många under för att hjälpa folket. För vilket av dem tänker ni döda mig?
33 De svarade: Inte för det goda du gjort, utan för att du hädar. Du, som är en vanlig människa har sagt att du är Gud.
34-36 I er egen lag står det att människorna är gudar, svarade han. Skriften, som inte kan vara osann, kallar ju de människor som Guds ord kom till för gudar. Kallar ni det då för hädelse när den Helige, som Fadern har sänt i världen, säger: Jag är Guds Son?
37 Tro mig inte om jag inte gör Guds under.
38 Men om jag gör dem, tro då på dem även om ni inte tror mig. Då kommer ni att bli övertygade om att Fadern är i mig och att jag är i Fadern.
39 Då försökte de gripa honom igen, men han gick sin väg och lämnade dem.
40 Sedan fortsatte han sin vandring och kom till den plats på andra sidan Jordan där Johannes först döpte.
41 Och många följde med honom dit.De sa till varandra: Johannes gjorde inga under, men allt vad han förutsagt om denne man har slagit in.
42 Och många blev övertygade om att Jesus var Messias.
Ioan 10
Nouă Traducere În Limba Română
Ioan 10
Nouă Traducere În Limba Română
Isus, Păstorul[a] cel bun
10 Adevărat, adevărat vă spun că cel care nu intră pe poartă în staulul oilor, ci sare prin altă parte, este hoţ şi tâlhar. 2 Însă cel care intră pe poartă este păstorul oilor. 3 Portarul îi deschide, iar oile îi aud glasul; el îşi cheamă oile pe nume şi le duce afară. 4 După ce le-a scos afară pe toate care sunt ale lui, merge înaintea lor, iar oile îl urmează, pentru că îi cunosc glasul. 5 Ele nu urmează nicidecum un străin, ci fug de el, pentru că nu cunosc glasul străinilor.
6 Isus le-a vorbit în chip figurat[b], dar ei n-au înţeles ce le spunea.
7 Isus le-a vorbit din nou:
– Adevărat, adevărat vă spun că Eu sunt poarta oilor. 8 Toţi cei ce au venit înaintea Mea sunt hoţi şi tâlhari; dar oile nu i-au ascultat. 9 Eu sunt poarta! Dacă intră cineva prin Mine va fi mântuit; va intra, va ieşi şi va găsi păşune. 10 Hoţul nu vine decât ca să fure, să înjunghie şi să distrugă. Eu am venit ca ele să aibă viaţă şi s-o aibă din abundenţă.
11 Eu sunt păstorul cel bun. Păstorul cel bun Îşi dă viaţa pentru oi. 12 Cel plătit, care nu este păstor, iar oile nu sunt ale lui, când vede lupul venind, lasă oile şi fuge, iar lupul le prinde şi le împrăştie. 13 Cel plătit fuge pentru că este plătit şi nu-i pasă de oi. 14 Eu sunt păstorul cel bun şi le cunosc pe cele ce sunt ale Mele, iar cele ce sunt ale Mele Mă cunosc pe Mine, 15 tot aşa cum Tatăl Mă cunoaşte pe Mine, iar Eu Îl cunosc pe Tatăl. Iar Eu Îmi dau viaţa pentru oi. 16 Mai am şi alte oi, care nu sunt din staulul acesta; şi pe acelea trebuie să le aduc. Ele vor asculta glasul Meu şi vor fi o turmă şi un Păstor. 17 De aceea Mă iubeşte Tatăl, pentru că Eu Îmi dau viaţa ca s-o iau din nou. 18 Nimeni nu o ia de la Mine, ci Eu o dau de la Mine Însumi. Am autoritate s-o dau şi am autoritate s-o iau din nou. Am primit această poruncă de la Tatăl Meu.
19 Din cauza acestor cuvinte s-a făcut din nou dezbinare între iudei. 20 Mulţi dintre ei spuneau: „Are demon şi este nebun! De ce-L ascultaţi?!“ 21 Alţii ziceau: „Cuvintele acestea nu sunt cuvinte de demoniac. Poate un demon să deschidă ochii unui orb?!“
Necredinţa iudeilor
22 În Ierusalim avea loc atunci Sărbătoarea Dedicării Templului[c]. Era iarnă. 23 Isus se plimba prin Templu, în porticul lui Solomon. 24 Iudeii L-au înconjurat şi I-au zis:
– Până când ne mai ţii sufletul în încordare? Dacă Tu eşti Cristosul, spune-ne-o deschis!
25 Isus le-a răspuns:
– V-am spus, dar nu credeţi! Lucrările pe care le fac Eu în Numele Tatălui Meu, ele depun mărturie despre Mine. 26 Însă voi nu credeţi, pentru că nu sunteţi din oile Mele. 27 Oile Mele ascultă glasul Meu; Eu le cunosc, iar ele Mă urmează. 28 Eu le dau viaţă veşnică şi în veac nu vor pieri; şi nimeni nu le va smulge din mâna Mea. 29 Tatăl Meu, Care Mi le-a dat, este mai mare decât toţi; şi nimeni nu le poate smulge din mâna Tatălui. 30 Eu şi Tatăl una suntem.
31 Iudeii au luat din nou pietre ca să arunce în El.
32 Isus le-a zis:
– V-am arătat multe lucrări bune de la Tatăl; pentru care din aceste lucrări aruncaţi cu pietre în Mine?
33 Iudeii I-au răspuns:
– Nu pentru o lucrare bună aruncăm cu pietre în Tine, ci pentru o blasfemie, pentru că Tu, Care eşti om, Te faci Dumnezeu!
34 Isus le-a zis:
– Nu este scris în Legea[d] voastră: „Eu am zis: «Sunteţi dumnezei[e]!»“? 35 Dacă pe aceia la care a venit Cuvântul lui Dumnezeu El i-a numit „dumnezei“, şi Scriptura nu poate fi anulată, 36 puteţi spune voi despre Cel pe Care Tatăl L-a sfinţit şi L-a trimis în lume că rosteşte blasfemii, şi aceasta pentru că am zis: „Sunt Fiul lui Dumnezeu!“?! 37 Dacă nu fac lucrările Tatălui Meu, să nu Mă credeţi! 38 Dar dacă le fac, chiar dacă nu Mă credeţi pe Mine, credeţi lucrările acestea, ca să cunoaşteţi şi să înţelegeţi că Tatăl este în Mine şi Eu în Tatăl!
39 Atunci au încercat din nou să-L prindă, dar El a scăpat din mâinile lor. 40 Apoi S-a dus din nou dincolo de Iordan, în locul unde botezase Ioan mai înainte, şi a rămas acolo. 41 Mulţi veneau la El şi ziceau: „Ioan n-a făcut nici un semn, dar tot ce a spus Ioan despre Acesta era adevărat!“ 42 Şi mulţi au crezut în El acolo.
Footnotes
- Ioan 10:1 Conceptul de păstor trebuie înţeles aici în contextul său vechi-testamental: Dumnezeu Însuşi este Păstorul lui Israel (Ps. 80:1; Is. 40:10-11; Eze 34:11-16); Dumnezeu a dat turma în grija conducătorilor, păstorii lui Israel, care însă nu au avut grijă de ea (Is. 56:9-12; Eze 34); Dumnezeu Îl va trimite pe adevăratul Păstor, pe Mesia, pentru a avea grijă de oi (Eze 34:23)
- Ioan 10:6 Ioan foloseşte un alt termen (paroimia), decât cel folosit de ceilalţi evanghelişti (parabole), termen care se poate referi la: metaforă, proverb, pildă, zicală, maximă, la un limbaj cu tâlc, care trebuie descoperit; vezi 16:15
- Ioan 10:22 Ebr.: Hanuca, sărbătoare care comemorează rededicarea Templului în decembrie 165 î.Cr., după ce acesta a fost profanat de către Antioh IV Epiphanes (175-164 î.Cr.); vezi 1 Macabei 4:41-61. Era numită şi Sărbătoarea luminilor, deoarece în fiecare seară de Hanuca se aprindea o lampă specială (hanuchia) în fiecare casă
- Ioan 10:34 Cu referire la întreg VT, nu doar la primele cinci cărţi ale lui Moise
- Ioan 10:34 Un citat din Ps. 82:6. Termenul ebraic elohim, tradus aici cu dumnezei, poate avea sensurile următoare: Dumnezeu, zei, fiinţe cereşti (îngeri) sau judecători (conducători); în contextul Ps. 82 el se referă la judecători (conducători); vezi şi Ps. 58:1; 82:1
John 10
New International Version
John 10
New International Version
The Good Shepherd and His Sheep
10 “Very truly I tell you Pharisees, anyone who does not enter the sheep pen by the gate, but climbs in by some other way, is a thief and a robber.(A) 2 The one who enters by the gate is the shepherd of the sheep.(B) 3 The gatekeeper opens the gate for him, and the sheep listen to his voice.(C) He calls his own sheep by name and leads them out.(D) 4 When he has brought out all his own, he goes on ahead of them, and his sheep follow him because they know his voice.(E) 5 But they will never follow a stranger; in fact, they will run away from him because they do not recognize a stranger’s voice.” 6 Jesus used this figure of speech,(F) but the Pharisees did not understand what he was telling them.(G)
7 Therefore Jesus said again, “Very truly I tell you, I am(H) the gate(I) for the sheep. 8 All who have come before me(J) are thieves and robbers,(K) but the sheep have not listened to them. 9 I am the gate; whoever enters through me will be saved.[a] They will come in and go out, and find pasture. 10 The thief comes only to steal and kill and destroy; I have come that they may have life,(L) and have it to the full.(M)
11 “I am(N) the good shepherd.(O) The good shepherd lays down his life for the sheep.(P) 12 The hired hand is not the shepherd and does not own the sheep. So when he sees the wolf coming, he abandons the sheep and runs away.(Q) Then the wolf attacks the flock and scatters it. 13 The man runs away because he is a hired hand and cares nothing for the sheep.
14 “I am the good shepherd;(R) I know my sheep(S) and my sheep know me— 15 just as the Father knows me and I know the Father(T)—and I lay down my life for the sheep.(U) 16 I have other sheep(V) that are not of this sheep pen. I must bring them also. They too will listen to my voice, and there shall be one flock(W) and one shepherd.(X) 17 The reason my Father loves me is that I lay down my life(Y)—only to take it up again. 18 No one takes it from me, but I lay it down of my own accord.(Z) I have authority to lay it down and authority to take it up again. This command I received from my Father.”(AA)
19 The Jews who heard these words were again divided.(AB) 20 Many of them said, “He is demon-possessed(AC) and raving mad.(AD) Why listen to him?”
21 But others said, “These are not the sayings of a man possessed by a demon.(AE) Can a demon open the eyes of the blind?”(AF)
Further Conflict Over Jesus’ Claims
22 Then came the Festival of Dedication[b] at Jerusalem. It was winter, 23 and Jesus was in the temple courts walking in Solomon’s Colonnade.(AG) 24 The Jews(AH) who were there gathered around him, saying, “How long will you keep us in suspense? If you are the Messiah, tell us plainly.”(AI)
25 Jesus answered, “I did tell you,(AJ) but you do not believe. The works I do in my Father’s name testify about me,(AK) 26 but you do not believe because you are not my sheep.(AL) 27 My sheep listen to my voice; I know them,(AM) and they follow me.(AN) 28 I give them eternal life,(AO) and they shall never perish;(AP) no one will snatch them out of my hand.(AQ) 29 My Father, who has given them to me,(AR) is greater than all[c];(AS) no one can snatch them out of my Father’s hand. 30 I and the Father are one.”(AT)
31 Again his Jewish opponents picked up stones to stone him,(AU) 32 but Jesus said to them, “I have shown you many good works from the Father. For which of these do you stone me?”
33 “We are not stoning you for any good work,” they replied, “but for blasphemy, because you, a mere man, claim to be God.”(AV)
34 Jesus answered them, “Is it not written in your Law,(AW) ‘I have said you are “gods”’[d]?(AX) 35 If he called them ‘gods,’ to whom the word of God(AY) came—and Scripture cannot be set aside(AZ)— 36 what about the one whom the Father set apart(BA) as his very own(BB) and sent into the world?(BC) Why then do you accuse me of blasphemy because I said, ‘I am God’s Son’?(BD) 37 Do not believe me unless I do the works of my Father.(BE) 38 But if I do them, even though you do not believe me, believe the works, that you may know and understand that the Father is in me, and I in the Father.”(BF) 39 Again they tried to seize him,(BG) but he escaped their grasp.(BH)
40 Then Jesus went back across the Jordan(BI) to the place where John had been baptizing in the early days. There he stayed, 41 and many people came to him. They said, “Though John never performed a sign,(BJ) all that John said about this man was true.”(BK) 42 And in that place many believed in Jesus.(BL)
Footnotes
- John 10:9 Or kept safe
- John 10:22 That is, Hanukkah
- John 10:29 Many early manuscripts What my Father has given me is greater than all
- John 10:34 Psalm 82:6
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Nouă Traducere În Limba Română (NTLR)
Nouă Traducere În Limba Română (Holy Bible, New Romanian Translation) Copyright © 2006 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.