A A A A A
Bible Book List

Johannes 8 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Men Jesus gick ut till Olivberget. Tidigt nästa morgon var han tillbaka i templet, och snart samlades allt folket omkring honom. Han satte sig då ner för att undervisa dem. Men då kom de skriftlärda och fariseerna med en kvinna som hade tagits på bar gärning när hon var otrogen mot sin man. De ställde henne framför honom, och sa: ”Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon var otrogen mot sin man. Moses lag säger att sådana ska stenas. Vad anser du?”

De sa så, då de egentligen var ute efter att få honom att säga något som de kunde anklaga honom för, men Jesus böjde sig bara ner och skrev[a] på marken med fingret. När de fortsatte att kräva ett svar, såg han till slut upp och sa: ”Den av er som är utan synd ska kasta den första stenen på henne.” Sedan böjde han sig ner igen och fortsatte att skriva på marken. När de hörde det gick de bort, en efter en, de äldsta först. Till sist var det bara kvinnan som stod kvar framför Jesus.

10 Då såg Jesus upp och sa till henne: ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?”

11 ”Nej, Herre”, svarade hon. Då sa Jesus: ”Jag tänker inte heller döma dig. Gå nu, men synda inte mer.”][b]

Jesus är världens ljus

12 Sedan talade Jesus till dem och sa: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig behöver inte vandra i mörkret utan har livets ljus.”

13 Fariseerna sa då: ”Nu vittnar du om dig själv. Ditt vittnesbörd är inte trovärdigt.”

14 Men Jesus svarade dem: ”Även om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd trovärdigt, för jag vet varifrån jag kommer och vart jag är på väg. Men ni vet inte varifrån jag kommer och vart jag är på väg. 15 Ni dömer på människors vis, men jag dömer ingen. 16 Men om jag dömer, så är min dom rätt, eftersom jag inte är ensam. Han som har sänt mig är med mig. 17 I er egen lag står det ju att två personers vittnesbörd är trovärdigt. 18 Jag vittnar om mig själv, och också min Fader som har sänt mig vittnar om mig.”

19 ”Var är din fader?” frågade de då.

Jesus svarade: ”Ni känner varken mig eller min Fader. Om ni kände mig skulle ni känna honom också.”

20 Detta sa Jesus, när han undervisade i templet. Det hände vid kammaren, där offerkistorna stod. Men ingen grep honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.

Jesus varnar judarna

21 Sedan sa Jesus till dem: ”Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni ska dö i er synd. Dit jag går, kan ni inte komma.”

22 Judarna sa då: ”Tänker han begå självmord, eftersom han säger: ’Dit jag går, kan ni inte komma’?”

23 Men Jesus sa till dem: ”Ni kommer nerifrån, och jag kommer uppifrån. Ni tillhör den här världen, men jag tillhör den inte. 24 Det var därför jag sa att ni ska dö i era synder, för om ni inte tror att jag är den jag är,[c] då dör ni i era synder.”

25 ”Vem är du då?”, frågade de.

Han svarade: ”Jag är den som jag från början har sagt. 26 Jag har mycket att säga om er och mycket att döma er för. Han som har sänt mig är trovärdig, och vad jag har hört av honom talar jag till världen.” 27 Men de förstod fortfarande inte att han talade med dem om sin Fader.

28 Då sa Jesus: ”När ni har lyft upp[d] Människosonen, kommer ni att förstå att jag är den jag är[e] och att jag aldrig gör något av mig själv utan bara talar det som min Fader har lärt mig. 29 Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam, för jag gör alltid det som han vill.” 30 När Jesus sa detta, var det många som började tro på honom.

Abrahams barn eller djävulens?

31 Jesus sa då till de judar som trodde på honom: ”Om ni håller er till mina ord, är ni verkligen mina lärjungar. 32 Ni ska lära känna sanningen och sanningen ska göra er fria.”

33 Men de sa: ”Vi härstammar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du då säga att vi ska bli fria?”

34 Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: var och en som syndar är slav under synden. 35 En slav stannar inte i huset för alltid, men en son stannar för alltid. 36 Så om Sonen gör er fria, då blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ändå försöker ni döda mig, eftersom mitt ord inte har nått in i er. 38 Jag berättar för er vad jag har sett hos min Fader, och ni gör vad ni har hört från er far.”

39 ”Vi har Abraham till far”, svarade de då.

Jesus sa: ”Om ni var Abrahams barn skulle ni göra vad Abraham gjorde.[f] 40 Men nu försöker ni istället döda mig, mannen som har talat till er sanningen som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham. 41 Ni gör vad er far gjorde.”

De svarade: ”Vi är inte födda utom äktenskapet. Vår far är Gud själv.”

42 Men Jesus sa till dem: ”Om Gud var er far, skulle ni älska mig, för jag har utgått och kommit från Gud. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43 Varför förstår ni inte vad jag säger? Jo, därför att ni inte kan lyssna till mitt ord. 44 Ni är barn till djävulen, och ni vill göra det som er far vill. Han var en mördare från början och har aldrig hållit sig till något som är sant, för i honom finns inget sant. När han ljuger talar han sitt eget språk, för han är en lögnare och far till alla lögner. 45 Men jag talar sanning, och därför tror ni inte på mig. 46 Finns det någon av er som kan bevisa att jag har syndat? Varför tror ni inte på mig, trots att jag talar sanning? 47 Men den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud.”

Jesus och Abraham

48 Judarna svarade: ”Du är inget annat än en samarier[g] som är besatt av en ond ande!”

49 Men Jesus svarade: ”Nej, jag är inte besatt. Jag ärar min Fader, men ni hånar mig. 50 Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker, och det är han som dömer. 51 Ja, sannerligen säger jag er: den som håller mitt ord ska aldrig i evighet dö.”

52 Då sa judarna: ”Nu vet vi att du är besatt av en ond ande. Abraham dog, så också profeterna. Och så säger du att den som håller ditt ord aldrig i evighet ska dö! 53 Du menar alltså att du är större än vår förfader Abraham? Han dog, så också profeterna. Vem tror du att du är?” 54 Då svarade Jesus: ”Om jag förhärligar mig själv, så betyder min härlighet ingenting. Men det är min Fader som förhärligar mig, han som ni påstår är er Gud. 55 Ändå känner ni honom inte, men jag känner honom. Om jag sa att jag inte känner honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och håller hans ord. 56 Er far Abraham gladde sig åt att få se min dag. Och han fick se den och blev glad.”

57 Judarna sa: ”Du är inte ens femtio år, hur skulle du ha kunnat se Abraham?”

58 Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: jag är[h] – redan innan Abraham ens var född.”

59 Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus försvann därifrån och lämnade templet.

Footnotes:

  1. 8:6 Det grekiska verbet kan också översättas ritade eller tecknade.
  2. 7:53—8:11 Detta avsnitt saknas i de äldsta handskrifterna.
  3. 8:24 Se not till 6:20.
  4. 8:28 Uttrycket syftar här på att Jesus skulle hängas upp på ett kors. Samma uttryck används i 3:14 och 12:32, där det också syftar på att Jesus skulle lyftas upp till himlen.
  5. 8:28 Se not till 6:20.
  6. 8:39 Andra handskrifter har: Om ni är Abrahams barn, gör då….
  7. 8:48 Se not till 4:4.
  8. 8:58 Se not till 6:20. Judarnas reaktion i följande vers visar att de var bestörta över att Jesus tog det heliga gudsnamnet på sig; de betraktade det som hädelse, som enligt lagen förutsatte stening till döds.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes