Johannes 7
Svenska Folkbibeln
Jesus går upp till lövhyddohögtiden
7 Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen. Han ville inte uppehålla sig i Judeen, eftersom judarna var ute efter att döda honom. 2 Judarnas lövhyddohögtid[a] stod för dörren. 3 Hans bröder sade då till honom: "Bege dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se de gärningar som du gör. 4 Ingen som vill bli känd gör något i hemlighet. Om du gör sådana gärningar, träd då öppet fram för världen!" 5 Inte ens hans bröder trodde på honom. 6 Jesus sade till dem: "Den rätta tiden för mig har ännu inte kommit, men för er är det alltid rätt tid. 7 Världen kan inte hata er, men mig hatar den, därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni upp till högtiden. Jag går ännu inte upp[b] till den här högtiden, eftersom min tid ännu inte är inne." 9 Så sade han och stannade kvar i Galileen.
10 När hans bröder hade gått upp till högtiden, gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. 11 Judarna sökte efter honom under högtiden och frågade: "Var är han?" 12 Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: "Han är god." Andra sade: "Nej, han vilseleder folket." 13 Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.
14 När halva högtiden redan var förbi, gick Jesus upp till tempelplatsen och började undervisa. 15 Judarna blev förvånade och sade: "Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?"[c] 16 Jesus svarade: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. 18 Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom.
19 Har inte Mose gett er lagen? Och ingen av er håller lagen. Varför vill ni döda mig?" 20 Folket svarade: "Du är besatt. Vem vill döda dig?" 21 Jesus sade: "En enda gärning gjorde jag, och ni blev alla häpna. 22 Därför att Mose har gett er omskärelsen - egentligen kommer den inte från Mose utan från fäderna - så omskär ni en människa även på en sabbat. 23 Om någon tar emot omskärelsen på sabbaten för att Mose lag inte skall upphävas, hur kan ni då vara förbittrade på mig, för att jag gjorde hela människan frisk på en sabbat? 24 Döm inte efter skenet, utan fäll en rätt dom!"
Vem är Jesus?
25 Några av invånarna i Jerusalem sade då: "Är det inte den mannen som de vill döda? 26 Nu talar han öppet, och de säger ingenting till honom. Har då rådsherrarna verkligen blivit övertygade om att han är Messias? 27 Varifrån den här mannen är, det vet vi, men när Messias kommer vet ingen varifrån han är." 28 Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade på tempelplatsen: "Ja, mig känner ni och vet varifrån jag är. Men jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som har sänt mig, en som är trovärdig, och honom känner ni inte. 29 Jag känner honom, eftersom jag är av honom och han har sänt mig." 30 Då ville de gripa honom, men ingen bar hand på honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.
31 Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: "När Messias kommer, ska väl han göra fler tecken än den här mannen har gjort?" 32 Fariseerna hörde att folk sade detta om honom. Då skickade översteprästerna och fariseerna ut tempelvakter för att gripa honom. 33 Jesus sade: "Ännu en kort tid är jag hos er, innan jag går till honom som har sänt mig. 34 Ni skall söka efter mig och inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma." 35 Judarna sade till varandra: "Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl bege sig till dem som bor kringspridda bland grekerna och undervisa dem? 36 Vad menar han med att säga: Ni kommer att söka efter mig och inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma?"
37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger."[d] 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
40 Några ur folkhopen som hade hört hans ord sade: "Han är verkligen Profeten." 41 Andra sade: "Han är Messias", och andra: "Inte kommer väl Messias från Galileen? 42 Säger inte Skriften att Messias skall komma av Davids släkt och från Betlehem, den stad där David bodde?"[e] 43 Så uppstod för hans skull delade meningar bland folket. 44 Några ville gripa honom, men ingen gjorde det.
45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: "Varför har ni inte fört hit honom?" 46 De svarade: "Aldrig har någon människa talat som han." 47 Då sade fariseerna till dem: "Har ni också blivit vilseledda? 48 Finns det någon i Stora rådet eller bland fariseerna som har trott på honom? 49 Men den här hopen som inte känner lagen, den är förbannad." 50 Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 "Inte dömer väl vår lag någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" 52 De svarade: "Är kanske du också från Galileen? Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen."
Jesus och äktenskapsbryterskan
53 [f] Sedan gick var och en hem till sitt,
Footnotes
- Johannes 7:2 Judarnas lövhyddohögtid Denna fest firade judarna dels till minne av de välgärningar som Gud bevisade dem under den fyrtioåriga ökenvandringen, dels som tacksägelsehögtid i samband med den inbärgade fruktskörden. Lövhyddohögtiden var en glädjens högtid då man bodde i lövhyddor. Föreskrifterna om den finns i 2 Mos 23:16, 3 Mos 23:34-43, 4 Mos 29:12-38, 5 Mos 16:13-15.
- Johannes 7:8 går ännu inte upp Andra handskrifter: "går inte upp".
- Johannes 7:15 inte har studerat Dvs inte är utbildad rabbin.
- Johannes 7:38 Här anspelas på en ceremoni, som dagligen upprepades under de sju festdagarna. Vatten hämtades från Siloakällan vid tempelberget och göts ut över altaret, medan församlingen sjöng: "Ni skall ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor" (Jes 12:3). Efter de sju dagarna kom den avslutande dagen, "den stora dagen" (3 Mos 23:39f). Det är då som Kristus talar om sig själv som den levande källan och manar alla törstande att komma till honom och dricka.
- Johannes 7:42 Se 2 Sam 7:12f, Mika 5:2.
- Johannes 7:53 Detta avsnitt (7:53-8:11) saknas i de äldsta handskrifterna och har inte från början hört till Johannesevangeliet. I de handskrifter som har avsnittet, har det placerats på olika ställen (t ex efter 21:25 eller efter Luk 21:38). Att bibelstället till innehållet stämmer överens med evangelisternas vittnesbörd är allmänt omvittnat.
João 7
Almeida Revista e Corrigida 2009
A incredulidade dos irmãos de Jesus
7 E, depois disso, Jesus andava pela Galileia e já não queria andar pela Judeia, pois os judeus procuravam matá-lo. 2 E estava próxima a festa dos judeus chamada de Festa dos Tabernáculos. 3 Disseram-lhe, pois, seus irmãos: Sai daqui e vai para a Judeia, para que também os teus discípulos vejam as obras que fazes. 4 Porque não há ninguém que procure ser conhecido que faça coisa alguma em oculto. Se fazes essas coisas, manifesta-te ao mundo. 5 Porque nem mesmo seus irmãos criam nele. 6 Disse-lhes, pois, Jesus: Ainda não é chegado o meu tempo, mas o vosso tempo sempre está pronto. 7 O mundo não vos pode odiar, mas ele me odeia a mim, porquanto dele testifico que as suas obras são más. 8 Subi vós a esta festa; eu não subo ainda a esta festa, porque ainda o meu tempo não está cumprido. 9 E, havendo-lhes dito isso, ficou na Galileia.
Jesus ensina no templo na Festa dos Tabernáculos. Dissensão entre os judeus
10 Mas, quando seus irmãos já tinham subido à festa, então, subiu ele também não manifestamente, mas como em oculto. 11 Ora, os judeus procuravam-no na festa e diziam: Onde está ele? 12 E havia grande murmuração entre a multidão a respeito dele. Diziam alguns: Ele é bom. E outros diziam: Não; antes, engana o povo. 13 Todavia, ninguém falava dele abertamente, por medo dos judeus.
14 Mas, no meio da festa, subiu Jesus ao templo e ensinava. 15 E os judeus maravilhavam-se, dizendo: Como sabe este letras, não as tendo aprendido? 16 Jesus respondeu e disse-lhes: A minha doutrina não é minha, mas daquele que me enviou. 17 Se alguém quiser fazer a vontade dele, pela mesma doutrina, conhecerá se ela é de Deus ou se eu falo de mim mesmo. 18 Quem fala de si mesmo busca a sua própria glória, mas o que busca a glória daquele que o enviou, esse é verdadeiro, e não há nele injustiça. 19 Não vos deu Moisés a lei? E nenhum de vós observa a lei. Por que procurais matar-me? 20 A multidão respondeu e disse: Tens demônio; quem procura matar-te? 21 Respondeu Jesus e disse-lhes: Fiz uma obra, e todos vos maravilhais. 22 Pelo motivo de que Moisés vos deu a circuncisão (não que fosse de Moisés, mas dos pais), no sábado circuncidais um homem. 23 Se o homem recebe a circuncisão no sábado, para que a lei de Moisés não seja quebrantada, indignais-vos contra mim, porque, no sábado, curei de todo um homem? 24 Não julgueis segundo a aparência, mas julgai segundo a reta justiça.
25 Então, alguns dos de Jerusalém diziam: Não é este o que procuram matar? 26 E ei-lo aí está falando abertamente, e nada lhe dizem. Porventura, sabem, verdadeiramente, os príncipes, que este é o Cristo? 27 Todavia, bem sabemos de onde este é; mas, quando vier o Cristo, ninguém saberá de onde ele é. 28 Clamava, pois, Jesus no templo, ensinando e dizendo: Vós me conheceis e sabeis de onde sou; e eu não vim de mim mesmo, mas aquele que me enviou é verdadeiro, o qual vós não conheceis. 29 Mas eu conheço-o, porque dele sou, e ele me enviou. 30 Procuravam, pois, prendê-lo, mas ninguém lançou mão dele, porque ainda não era chegada a sua hora. 31 E muitos da multidão creram nele e diziam: Quando o Cristo vier, fará ainda mais sinais do que os que este tem feito?
32 Os fariseus ouviram que a multidão murmurava dele essas coisas; e os fariseus e os principais dos sacerdotes mandaram servidores para o prenderem. 33 Disse-lhes, pois, Jesus: Ainda um pouco de tempo estou convosco e, depois, vou para aquele que me enviou. 34 Vós me buscareis e não me achareis; e aonde eu estou vós não podeis vir. 35 Disseram, pois, os judeus uns para os outros: Para onde irá este, que o não acharemos? Irá, porventura, para os dispersos entre os gregos e ensinará os gregos? 36 Que palavra é esta que disse: Buscar-me-eis e não me achareis; e: Aonde eu estou, vós não podeis ir?
37 E, no último dia, o grande dia da festa, Jesus pôs-se em pé e clamou, dizendo: Se alguém tem sede, que venha a mim e beba. 38 Quem crê em mim, como diz a Escritura, rios de água viva correrão do seu ventre. 39 E isso disse ele do Espírito, que haviam de receber os que nele cressem; porque o Espírito Santo ainda não fora dado, por ainda Jesus não ter sido glorificado.
40 Então, muitos da multidão, ouvindo essa palavra, diziam: Verdadeiramente, este é o Profeta. 41 Outros diziam: Este é o Cristo; mas diziam outros: Vem, pois, o Cristo da Galileia? 42 Não diz a Escritura que o Cristo vem da descendência de Davi e de Belém, da aldeia de onde era Davi? 43 Assim, entre o povo havia dissensão por causa dele. 44 E alguns deles queriam prendê-lo, mas ninguém lançou mão dele.
45 E os servidores foram ter com os principais dos sacerdotes e fariseus; e eles lhes perguntaram: Por que o não trouxestes? 46 Responderam os servidores: Nunca homem algum falou assim como este homem. 47 Responderam-lhes, pois, os fariseus: Também vós fostes enganados? 48 Creu nele, porventura, algum dos principais ou dos fariseus? 49 Mas esta multidão, que não sabe a lei, é maldita. 50 Nicodemos, que era um deles (o que de noite fora ter com Jesus), disse-lhes: 51 Porventura, condena a nossa lei um homem sem primeiro o ouvir e ter conhecimento do que faz? 52 Responderam eles e disseram-lhe: És tu também da Galileia? Examina e verás que da Galileia nenhum profeta surgiu. 53 E cada um foi para sua casa.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright 2009 Sociedade Bíblica do Brasil. Todos os direitos reservados / All rights reserved.