Add parallel Print Page Options

Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer

(Matt 14:13-21; Mark 6:32-44; Luk 9:10-17)

Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, som också kallas Tiberiassjön. En stor folkmassa följde efter honom, för de hade sett de tecken han gjorde i och med att han botade de sjuka. Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina lärjungar. Det var dagarna före påsk, judarnas stora högtid.

När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk kom till honom, sa han till Filippos: ”Var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?” Detta sa han för att testa Filippos, för själv visste han vad han skulle göra.

Filippos svarade: ”Det skulle kosta tvåhundra denarer[a] för att var och en skulle få åtminstone lite!”

En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sa då: ”Det finns en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor.”

10 Då sa Jesus: ”Säg åt alla att sätta sig ner.” Det växte mycket gräs där, och de slog sig ner. Antalet män var omkring 5 000. 11 Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket som låg där, och han gav dem av fiskarna så mycket som de ville ha.

12 När alla hade ätit sig mätta, sa han till sina lärjungar: ”Samla nu ihop det som har blivit över, så att inget förstörs.” 13 Det fanns fem kornbröd från början, men när de samlade ihop alla bitar som var över efter måltiden, blev det tolv fulla korgar.

14 Då det gick upp för folket vilket stort tecken som han hade gjort sa de: ”Han måste vara profeten[b] som skulle komma till världen!” 15 Men när Jesus förstod att de tänkte tvinga honom att följa med, så att de kunde göra honom till kung, drog han sig undan i ensamhet högre upp bland bergen.

Jesus går på vattnet

(Matt 14:22-33; Mark 6:45-51)

16 På kvällen gick hans lärjungar ner till sjön. 17 De steg i en båt för att åka över till Kafarnaum på andra sidan sjön. Det var nu helt mörkt och Jesus hade fortfarande inte kommit tillbaka. 18 Det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre. 19 När de hade rott ungefär en halvmil[c], fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten. De blev fruktansvärt rädda, 20 men Jesus sa till dem: ”Det är jag.[d] Var inte rädda.” 21 Då lät de honom komma upp i båten, och strax var båten framme vid den plats dit de var på väg.

Jesus är brödet som ger evigt liv

22 Nästa dag upptäckte folket, som var kvar på andra sidan sjön, att det bara hade funnits en enda båt och att Jesus inte hade följt med sina lärjungar när de for därifrån; de hade åkt iväg ensamma. 23 Men snart kom flera småbåtar från Tiberias och lade till i närheten av den plats där Herren hade tackat Gud för brödet och alla hade ätit. 24 Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

25 När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: ”Rabbi, när kom du hit?”

26 Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken, utan därför att ni fick bröd så att ni kunde äta er mätta. 27 Men arbeta inte för den mat som förgås, utan för den som kan ge er evigt liv, den som Människosonen ska ge er. För Gud Fadern har satt sitt sigill på honom.”

28 Då frågade de: ”Vad ska vi då göra för att det ska vara Guds verk?”

29 Jesus svarade dem: ”Det är Guds verk att ni tror på honom som han har sänt.”

30 De svarade: ”Vad kan du göra för tecken som vi kan se, så att vi kan tro på dig? Vad kan du göra för tecken? 31 Våra förfäder åt manna i öknen. Det står ju skrivet: ’Han gav dem bröd från himlen att äta.[e]’ ”

32 Men Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: det var inte Mose som gav er brödet från himlen, utan min Fader ger er sant bröd från himlen. 33 Brödet från Gud är det som kommer ner från himlen och ger världen liv.”

34 ”Herre”, sa de, ”ge oss alltid det brödet!”

35 Då svarade Jesus: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig. 36 Men som jag redan har sagt er, så tror ni inte trots att ni har sett mig. 37 Alla de som min Fader ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38 Jag har ju inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja utan för att göra hans vilja som har sänt mig. 39 Och detta är hans vilja som har sänt mig, att jag inte ska förlora en enda av dem som han har gett mig, utan att jag ska låta dem uppstå på den sista dagen. 40 Detta är min Faders vilja, att alla som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Och jag ska låta dem uppstå på den sista dagen.”

Folket retar sig på vad Jesus säger

41 Judarna retade sig på att Jesus hade sagt: ”Jag är brödet som har kommit ner från himlen.” 42 De sa: ”Det är ju bara Jesus, Josefs son. Vi känner hans föräldrar. Hur kan han då påstå att han har kommit ner från himlen?” 43 Men Jesus svarade: ”Det är ingen idé att ni retar er på detta. 44 Ingen kan komma till mig om inte min Fader som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den sista dagen. 45 Det står skrivet hos profeterna: ’De ska alla bli undervisade av Gud.’[f] Och den som lyssnar till min Fader och lär av honom, han kommer till mig. 46 Men ingen har någonsin sett Fadern, förutom den som är av Gud; han har sett Fadern.

47 Ja, sannerligen säger jag er: den som tror har evigt liv. 48 Jag är livets bröd. 49 Era förfäder åt manna i öknen, och de dog. 50 Men brödet som kommer ner från himlen gör så att den som äter av det inte dör. 51 Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Om någon äter av det brödet kommer han att leva i evighet. Och brödet jag ska ge er är min kropp. Jag ger den för att världen ska få leva.”

52 Folket började då diskutera med varandra och säga: ”Hur ska han kunna ge oss sin kropp att äta?”

53 Men Jesus sa till dem: ”Ja, sannerligen säger jag er: om ni inte äter av Människosonens kropp och dricker av hans blod, så kan ni inte äga liv. 54 Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod har evigt liv, och jag kommer att låta honom uppstå på den sista dagen. 55 För min kropp är verklig mat, och mitt blod är verklig dryck. 56 Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Den levande Fadern har sänt mig, och jag lever genom honom. Så ska också den som äter av mig leva genom mig. 58 Jag är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte likt det bröd som förfäderna åt och dog. Men den som äter av detta bröd ska leva i evighet.” 59 Detta sa Jesus när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.

Många av Jesus lärjungar lämnar honom

60 Många av hans lärjungar som hörde honom, sa: ”Det här är ett hårt tal! Vem kan stå ut med att höra på honom?”

61 Men Jesus var väl medveten om att hans lärjungar retade sig på detta, och därför sa han till dem: ”Får det här er att ta anstöt? 62 Vad ska ni då tänka när ni får se Människosonen återvända dit upp där han var tidigare? 63 Det är bara Anden som kan ge liv, det fysiska[g] är inte till någon nytta. Vad jag har talat till er är Ande och liv. 64 Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.

65 Han fortsatte: ”Det var därför jag sa att ingen kan komma till mig om inte min Fader ger honom det.”

66 När han hade sagt detta, drog sig många lärjungar bort från honom och ville inte längre fortsätta med honom.

67 Då frågade Jesus de tolv: ”Tänker ni också ge er iväg?”

68 Men Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 och vi tror och vet att du är Guds helige.”

70 Då sa Jesus: ”Jag har väl själv valt ut er tolv, och ändå är en av er en djävul.” 71 Den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, en av de tolv, som senare skulle förråda honom.

Footnotes

  1. 6:7 En denar motsvarade en dagslön.
  2. 6:14 Jfr 5 Mos 18:15,18.
  3. 6:19 Ordagrant: 25 eller 30 stadier. En stadie motsvarar cirka 190 meter.
  4. 6:20 Jesus använde många gånger, som exempelvis här, samma ord om sig själv som Gud gjorde i 2 Mos 3:14, det heliga gudsnamnet. Han är den evige Jag är.
  5. 6:31 Se 2 Mos 16:4 och Ps 78:24.
  6. 6:45 Se Jes 54:13.
  7. 6:63 Ordagrant: köttet

Jesus mättar fem tusen män

(A) Sedan for Jesus över till andra sidan Galileiska sjön, alltså Tiberiassjön. Mycket folk följde honom, eftersom de såg de tecken som han gjorde med de sjuka. Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. (B) Påsken, judarnas högtid, var nära.

(C) När Jesus lyfte blicken och såg att det kom mycket folk till honom, sade han till Filippus: "Var ska vi köpa bröd så att de får något att äta?" Det sade han för att pröva honom. Själv visste han vad han skulle göra. Filippus svarade: "Bröd för tvåhundra denarer[a] räcker inte för att alla ska få var sin bit!" (D) En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade till honom: (E) "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så många?"

10 Jesus sade: "Låt folket slå sig ner." Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 (F) Jesus tog bröden, tackade Gud[b] och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop bitarna som blev över så att inget går förlorat." 13 De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med bitarna som blev över efter de fem kornbröden när de ätit.

14 (G) När människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: "Han måste vara Profeten som ska komma till världen!" 15 (H) Jesus förstod att de tänkte komma och göra honom till kung med våld, och han drog sig undan upp till berget igen, helt ensam.

Jesus går på vattnet

16 (I) När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön 17 och steg i båten för att ta sig över till Kapernaum på andra sidan sjön. Det var redan mörkt, och Jesus hade fortfarande inte kommit till dem. 18 Det blåste hårt och sjön började gå hög.

19 När de hade kommit ungefär en halvmil[c] ut fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev förskräckta. 20 Men han sade till dem: "Det Är Jag.[d] Var inte rädda!" 21 Då ville de ta upp honom i båten. Och strax var båten framme vid stranden dit de var på väg.

Jesus är livets bröd

22 Nästa dag stod folket på andra sidan sjön. De hade sett att det bara hade funnits en båt där och att Jesus inte gått ombord med sina lärjungar, utan att de hade gett sig av ensamma. 23 Då kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där de hade ätit brödet efter att Herren uttalat tacksägelsen[e]. 24 När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, gick de i båtarna och kom till Kapernaum för att söka efter Jesus. 25 De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"

26 Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta. 27 (J) Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill[f]." 28 De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?" 29 (K) Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på den som han har sänt."

30 (L) Då sade de till honom: "Vad gör du då för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? 31 (M) Våra fäder fick äta manna i öknen, som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."[g] 32 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, det är min Far som ger er det sanna brödet från himlen. 33 Guds bröd är det[h] som kommer ner från himlen och ger världen liv." 34 Då sade de till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!"

35 (N) Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta. 36 Men som jag sagt er: Ni har sett mig och tror ändå inte. 37 (O) Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38 (P) Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. 39 (Q) Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. 40 (R) Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen."

41 Judarna började klaga över att han hade sagt: "Jag är brödet som kommit ner från himlen." 42 (S) De sade: "Den här Jesus, är inte han Josefs son? Känner inte vi hans far och mor? Hur kan han då säga: Jag har kommit ner från himlen?"

43 Jesus svarade: "Sluta klaga sinsemellan. 44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 45 Det står skrivet hos profeterna: De ska alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.[i] 46 (T) Ingen har sett Fadern utom han som är från Gud, han har sett Fadern. 47 (U) Jag säger er sanningen: Den som tror har evigt liv. 48 Jag är livets bröd. 49 (V) Era fäder åt mannat i öknen, och de dog. 50 Här är brödet som kommer ner från himlen för att man ska äta av det och inte dö. 51 (W) Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet som jag ger är mitt kött, för att världen ska leva."

52 Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?" 53 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod har ni inte liv i er. 54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 55 Mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. 56 (X) Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. 58 Detta är brödet som har kommit ner från himlen, inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter det här brödet ska leva i evighet." 59 Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

60 Många av hans lärjungar som hörde det sade: "Det här är en svår tanke[j]. Vem står ut med att höra den?" 61 Jesus förstod inom sig att hans lärjungar klagade över detta, och han sade till dem: "Tar ni anstöt av det här? 62 Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut! 63 (Y) Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. 64 (Z) Men det finns några bland er som inte tror." Jesus visste redan från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. 65 Han fortsatte: "Det var därför jag sade till er att ingen kan komma till mig om han inte får det givet av Fadern."

66 Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom. 67 Då sade Jesus till de tolv: "Inte tänker ni väl också gå?" 68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 (AA) och vi tror och förstår att du är Guds Helige." 70 (AB) Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Ändå är en av er en djävul." 71 Han menade Judas, Simon Iskariots[k] son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

Footnotes

  1. 6:7 tvåhundra denarer   Motsvarade åtta månadslöner för den enkle arbetaren (jfr Matt 20:2).
  2. 6:11 tackade Gud   Den judiska bordsbönen som troligen användes redan på Jesu tid lyder än idag: "Lovad är du, Herre vår Gud, världens Kung som frambringar bröd ur jorden" (jfr Ps 104:14).
  3. 6:19 en halvmil   Ordagrant: "tjugofem eller trettio stadier" (mitt ute på Galileiska sjön).
  4. 6:20 Det Är Jag   Ordagrant: "Jag Är" (en anspelning på Guds namn Jhvh, jfr 8:24 med not).
  5. 6:23 uttalat tacksägelsen   På grekiska eucharistésantos (jfr "eukaristi", nattvard, och vers 53f).
  6. 6:27 satt sitt sigill   Symbol för godkännande och auktoritet (jfr Est 3:12, Dan 6:17).
  7. 6:31 2 Mos 16:4f, Neh 9:15, Ps 105:40.
  8. 6:33 det   Annan översättning: “den" (alltså Jesus, jfr vers 35, 51).
  9. 6:45 Jes 54:13, Jer 31:33f.
  10. 6:60 en svår tanke … höra den   Annan översättning: “ett hårt tal … höra det".
  11. 6:71 Iskariots   Tolkas vanligen som hebr. ish Keriót, "mannen från Keriot", en stad i södra Judeen.

Jesus ger mat åt fem tusen

Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön. Den kallas också Tiberiassjön.

2-3 ,

4-5 Och en stor folkmassa följde honom vart han gick för att se honom bota de sjuka. Då gick Jesus upp på ett berg och satte sig där med sina lärjungar. Det var dagarna före påsk, judarnas stora högtid.När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk följt efter vände han sig till Filippos och sa: Filippos, var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?

Han prövade Filippos, men själv visste han naturligtvis vad han skulle göra.

Filippos svarade: Det skulle kosta en förmögenhet och ändå skulle de inte bli mätta.

8-9 Då lade sig Andreas, Petrus yngre bror, i samtalet och sa: Det finns en pojke här med fem kornbröd och ett par fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor.

10 Säg åt alla att sätta sig, befallde Jesus. Och allesammans slog sig ner på grässluttningen, enbart männen var omkring fem tusen.

11 Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket. Därefter gjorde han likadant med fiskarna. Och alla åt och blev mätta.

12 Samla nu ihop det som blev över så att inget förstörs, uppmanade Jesus sedan sina lärjungar.

13 Och det blev tolv fyllda korgar.

14 När folket fattade vilket stort under som inträffat ropade de: Han måste vara profeten, som vi väntar på!

15 Men när Jesus såg att de ville föra honom med sig med våld och göra honom till kung, drog han sig undan i ensamhet högre upp i bergen.

Jesus går på vattnet

16 På kvällen gick hans lärjungar ner till sjön och väntade på honom där.

17 Men när mörkret föll och Jesus ännu inte hade kommit tillbaka, steg de i en båt och for ut på sjön i riktning mot Kafarnaum.

18-19 Ganska snart blåste det upp, och sjögången blev häftig. De var omkring en halvmil från land. Plötsligt fick de se Jesus. Han gick på vattnet! Då blev de oerhört rädda,

20 men han ropade till dem och sa till dem att inte vara oroliga.

21 Då lät de honom komma upp i båten, och i samma ögonblick var båten framme vid den plats som de skulle till.

Jesus - livets bröd

22-23 Nästa morgon samlades folket igen på andra sidan sjön för att se och höra Jesus. De visste nämligen att han och lärjungarna hade kommit dit tillsammans, men att lärjungarna farit därifrån i sin båt och lämnat honom kvar. Flera småbåtar från Tiberias hade lagt till i närheten,

24 och när folket såg att varken Jesus eller lärjungarna var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

25 När de fann honom där frågade de: Herre, hur kom du hit?

26 Jesus svarade: Jag vet varför ni kommer till mig. Det är därför att jag gav er mat så att ni blev mätta, inte därför att ni förstod det under jag gjorde.

27 Men tänk inte bara på det som ni behöver för det dagliga livet. Nej, använd era krafter till att söka det eviga livet som jag, Människosonen, kan ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för detta syfte.

28 De svarade: Hur ska vi leva för att göra Guds vilja?

29 Jesus sa: Guds vilja är att ni tror på den som han har sänt.

30-31 De svarade: Du måste visa oss fler under om du vill att vi ska tro att du är Messias. Ge oss bröd varje dag, precis som våra förfäder fick när de vandrade genom öknen. Eller som Skriften säger: 'Mose gav dem bröd från himlen.'

32 Jesus svarade: Det var inte Mose som gav dem brödet. Min Far gjorde det, och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.

33 Det brödet är den som är sänd av Gud från himlen, och han ger liv åt världen.

34 Herre, sa de, ge oss det brödet varje dag!

35 Jesus svarade: Jag är livets bröd. Ingen som kommer till mig ska någonsin bli hungrig igen. Och den som tror på mig behöver aldrig bli törstig.

36 Men problemet är, som jag sagt till er tidigare, att ni inte ens tror det som ni ser med egna ögon.

37 Alla människor som min Far ger mig, kommer till mig, och jag kommer aldrig att visa bort dem.

38 För jag har kommit hit från himlen för att göra Guds vilja, inte min egen. Det är Gud som har sänt mig.

39 Och hans vilja är att jag inte ska förlora en enda av alla dem som han har gett mig, utan att jag ska uppväcka dem till evigt liv på den yttersta dagen.

40 För det är min Fars vilja att alla som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Och jag ska uppväcka dem på den yttersta dagen.

Judarna accepterar inte vad Jesus säger

41 Då började judarna kritisera honom därför att han påstod sig vara brödet från himlen.

42 Vad nu då? utropade de. Vad menar han, han är ju bara Jesus, Josefs son. Vi känner hans föräldrar. Vad är det här för prat att han har kommit ner från himlen?

43 Men Jesus svarade: Var inte så upprörda för att jag sa det,

44 för ingen kommer till mig om inte min Far som sände mig drar honom till mig, och på den yttersta dagen ska jag föra alla sådana tillbaka till livet.

45 Profeterna säger ju: 'De ska alla bli undervisade av Gud.' Alla dem som Fadern talar till och som lär sig sanningen från honom, de dras till mig.

46 Men inte på det sättet att någon ser Fadern med egna ögon, för bara jag har sett honom.

47 Jag försäkrar er att den som tror på mig har redan evigt liv!

48 Ja, jag är livets bröd.

49 Det fanns inget verkligt liv i det bröd som kom ner från himlen och som gavs åt era förfäder i öknen, för de dog allesammans.

50-51 Men det finns faktiskt ett bröd från himlen som ger evigt liv åt alla som äter det. Jag är detta livgivande bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter det brödet kommer att leva i evighet. Det brödet är min kropp, som jag ger för att hela världen ska få leva.

52 Då började judarna diskutera med varandra om vad han menade: Hur kan den här mannen ge oss sin kropp, så att vi kan äta av den? frågade de.

53 Jesus sa då om igen: Jag försäkrar er: Om ni inte äter Människosonens kropp och dricker hans blod så kan ni inte ha evigt liv i er.

54 Men var och en som äter min kropp och dricker mitt blod har evigt liv, och jag kommer att uppväcka honom på den yttersta dagen.

55 För min kropp ger den näring som är nödvändig för att leva, och mitt blod är en livgivande dryck.

56 Var och en som äter min kropp och dricker mitt blod är i mig och jag i honom.

57 Min Far har sänt mig, och jag lever därför att han lever. På samma sätt kommer de att leva som söker sin föda hos mig.

58 Jag är brödet från himlen. Alla som äter detta bröd ska leva i evighet och kommer inte att dö som era förfäder gjorde, även om de också åt bröd från himlen.

59 Denna predikan höll han i synagogan i Kafarnaum.

Många överger Jesus

60 Till och med lärjungarna sa: Det här står vi inte ut med att höra. Vad menar han egentligen?

61 Jesus visste inom sig att lärjungarna opponerade sig och därför sa han till dem: Stöter det här er?

62 Vad ska ni då tänka när ni ser mig, Människosonen, återvända till himlen?

63 Bara Guds ande kan skapa evigt liv. Ni själva kan inte göra det. Men de ord som jag har talat till er kommer från Guds ande och därför ger de er liv.

64 Men en del av er tror mig inte. Jesus visste nämligen från början vilka som inte trodde, och han visste vem som skulle förråda honom.

65 Och han anmärkte: Detta är vad jag menade när jag sa att ingen kommer till mig om inte Fadern drar honom till mig.

66 När han hade sagt detta om att äta hans kropp och dricka hans blod, drog sig många lärjungar bort från honom och ville inte längre ha något med honom att göra.

67 Då vände sig Jesus till de tolv och frågade: Tänker ni också gå er väg?

68 Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Bara du kan tala de ord som ger evigt liv,

69 och vi tror och vet att du är Guds helige Son.

70 Då sa Jesus: Jag har valt ut er tolv och ändå är en av er en djävul.

71 (Han talade om Judas, Simon Iskariots son, den lärjunge som skulle förråda honom.)

Feeding of the five thousand

After this Jesus went across the Galilee Sea (that is, the Tiberias Sea). A large crowd followed him, because they had seen the miraculous signs he had done among the sick. Jesus went up a mountain and sat there with his disciples. It was nearly time for Passover, the Jewish festival.

Jesus looked up and saw the large crowd coming toward him. He asked Philip, “Where will we buy food to feed these people?” Jesus said this to test him, for he already knew what he was going to do.

Philip replied, “More than a half year’s salary[a] worth of food wouldn’t be enough for each person to have even a little bit.”

One of his disciples, Andrew, Simon Peter’s brother, said, “A youth here has five barley loaves and two fish. But what good is that for a crowd like this?”

10 Jesus said, “Have the people sit down.” There was plenty of grass there. They sat down, about five thousand of them. 11 Then Jesus took the bread. When he had given thanks, he distributed it to those who were sitting there. He did the same with the fish, each getting as much as they wanted. 12 When they had plenty to eat, he said to his disciples, “Gather up the leftover pieces, so that nothing will be wasted.” 13 So they gathered them and filled twelve baskets with the pieces of the five barley loaves that had been left over by those who had eaten.

14 When the people saw that he had done a miraculous sign, they said, “This is truly the prophet who is coming into the world.” 15 Jesus understood that they were about to come and force him to be their king, so he took refuge again, alone on a mountain.

Jesus walks on water

16 When evening came, Jesus’ disciples went down to the lake. 17 They got into a boat and were crossing the lake to Capernaum. It was already getting dark and Jesus hadn’t come to them yet. 18 The water was getting rough because a strong wind was blowing. 19 When the wind had driven them out for about three or four miles, they saw Jesus walking on the water. He was approaching the boat and they were afraid. 20 He said to them, “I Am.[b] Don’t be afraid.” 21 Then they wanted to take him into the boat, and just then the boat reached the land where they had been heading.

22 The next day the crowd that remained on the other side of the lake realized that only one boat had been there. They knew Jesus hadn’t gone with his disciples, but that the disciples had gone alone. 23 Some boats came from Tiberias, near the place where they had eaten the bread over which the Lord had given thanks. 24 When the crowd saw that neither Jesus nor his disciples were there, they got into the boats and came to Capernaum looking for Jesus. 25 When they found him on the other side of the lake, they asked him, “Rabbi, when did you get here?”

Bread of life

26 Jesus replied, “I assure you that you are looking for me not because you saw miraculous signs but because you ate all the food you wanted. 27 Don’t work for the food that doesn’t last but for the food that endures for eternal life, which the Human One[c] will give you. God the Father has confirmed him as his agent to give life.”

28 They asked, “What must we do in order to accomplish what God requires?”

29 Jesus replied, “This is what God requires, that you believe in him whom God sent.”

30 They asked, “What miraculous sign will you do, that we can see and believe you? What will you do? 31 Our ancestors ate manna in the wilderness, just as it is written, He gave them bread from heaven to eat.”[d]

32 Jesus told them, “I assure you, it wasn’t Moses who gave the bread from heaven to you, but my Father gives you the true bread from heaven. 33 The bread of God is the one who comes down from heaven and gives life to the world.”

34 They said, “Sir,[e] give us this bread all the time!”

35 Jesus replied, “I am the bread of life. Whoever comes to me will never go hungry, and whoever believes in me will never be thirsty. 36 But I told you that you have seen me and still don’t believe. 37 Everyone whom the Father gives to me will come to me, and I won’t send away anyone who comes to me. 38 I have come down from heaven not to do my will, but the will of him who sent me. 39 This is the will of the one who sent me, that I won’t lose anything he has given me, but I will raise it up at the last day. 40 This is my Father’s will: that all who see the Son and believe in him will have eternal life, and I will raise them up at the last day.”

41 The Jewish opposition grumbled about him because he said, “I am the bread that came down from heaven.”

42 They asked, “Isn’t this Jesus, Joseph’s son, whose mother and father we know? How can he now say, ‘I have come down from heaven’?”

43 Jesus responded, “Don’t grumble among yourselves. 44 No one can come to me unless they are drawn to me by the Father who sent me, and I will raise them up at the last day. 45 It is written in the Prophets, And they will all be taught by God.[f] Everyone who has listened to the Father and learned from him comes to me. 46 No one has seen the Father except the one who is from God. He has seen the Father. 47 I assure you, whoever believes has eternal life. 48 I am the bread of life. 49 Your ancestors ate manna in the wilderness and they died. 50 This is the bread that comes down from heaven so that whoever eats from it will never die. 51 I am the living bread that came down from heaven. Whoever eats this bread will live forever, and the bread that I will give for the life of the world is my flesh.”

52 Then the Jews debated among themselves, asking, “How can this man give us his flesh to eat?”

53 Jesus said to them, “I assure you, unless you eat the flesh of the Human One[g] and drink his blood, you have no life in you. 54 Whoever eats my flesh and drinks my blood has eternal life, and I will raise them up at the last day. 55 My flesh is true food and my blood is true drink. 56 Whoever eats my flesh and drinks my blood remains in me and I in them. 57 As the living Father sent me, and I live because of the Father, so whoever eats me lives because of me. 58 This is the bread that came down from heaven. It isn’t like the bread your ancestors ate, and then they died. Whoever eats this bread will live forever.” 59 Jesus said these things while he was teaching in the synagogue in Capernaum.

60 Many of his disciples who heard this said, “This message is harsh. Who can hear it?”

61 Jesus knew that the disciples were grumbling about this and he said to them, “Does this offend you? 62 What if you were to see the Human One[h] going up where he was before? 63 The Spirit is the one who gives life and the flesh doesn’t help at all. The words I have spoken to you are spirit and life. 64 Yet some of you don’t believe.”Jesus knew from the beginning who wouldn’t believe and the one who would betray him. 65 He said, “For this reason I said to you that none can come to me unless the Father enables them to do so.” 66 At this, many of his disciples turned away and no longer accompanied him.

67 Jesus asked the Twelve, “Do you also want to leave?”

68 Simon Peter answered, “Lord, where would we go? You have the words of eternal life. 69 We believe and know that you are God’s holy one.”

70 Jesus replied, “Didn’t I choose you twelve? Yet one of you is a devil.” 71 He was speaking of Judas, Simon Iscariot’s son, for he, one of the Twelve, was going to betray him.

Footnotes

  1. John 6:7 Or two hundred denaria
  2. John 6:20 Or It is I.
  3. John 6:27 Or Son of Man
  4. John 6:31 Ps 78:24
  5. John 6:34 Or Lord
  6. John 6:45 Isa 54:13
  7. John 6:53 Or Son of Man
  8. John 6:62 Or Son of Man