Johannes 20
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus uppstår från de döda
20 Tidigt på söndagsmorgonen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var bortrullad från ingången.
2 Hon sprang då därifrån och letade reda på Petrus och den lärjunge som Jesus älskade och sa: De har tagit bort Herrens kropp från graven, och jag vet inte var de har lagt den.
3-4 Då rusade båda till graven för att se efter. Den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först
5 och böjde sig och tittade in och såg linneduken ligga där, men han gick inte in.
6 Sedan kom Petrus och han gick in. Han lade också märke till linneduken som låg där,
7 medan den duk, som täckt Jesu huvud, var hoprullad i en rulle och låg för sig.
8 Sedan gick också den andre lärjungen in och såg och trodde att han uppstått -
9 för till dess hade de inte fattat att Skrifterna sa att Jesus skulle återvända till livet!
Jesus visar sig för Maria Magdalena
10 Sedan gick de båda lärjungarna hem.
11 Under tiden hade Maria gått tillbaka till graven och stod utanför den och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in
12 och såg då två vitklädda änglar sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats och den andre vid fötternas.
13 Varför gråter du? frågade änglarna henne.Därför att de har tagit bort min Herre, svarade hon, och jag vet inte var de har lagt honom.
14 Hon kastade en blick över axeln och såg att någon stod bakom henne. Men att det var Jesus märkte hon inte.
15 Varför gråter du? frågade han henne. Vem letar du efter? Hon trodde det var trädgårdsmästaren och svarade därför:Om du har tagit bort honom, tala då om för mig var du har lagt honom, så ska jag gå och hämta honom.
16 Maria, sa Jesus. Hon ryckte till och vände sig mot honom.Herre! utropade hon.
17 Rör mig inte, sa han, för jag har ännu inte återvänt till Fadern. Men gå och leta reda på mina bröder och tala om för dem att jag ska gå till min Far och er Far, min Gud och er Gud.
18 Maria från Magdala sprang då till lärjungarna och sa: Jag har sett Herren. Sedan berättade hon vad han hade sagt.
Jesus visar sig för lärjungarna bakom stängda dörrar
19 På kvällen samma dag samlades lärjungarna bakom stängda dörrar av rädsla för de judiska ledarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: Frid vare med er!
20 Så visade han dem sina händer och sin sida. Och deras glädje visste inga gränser när de såg sin Herre igen.
21 Han talade till dem och sa: Som Fadern har sänt mig, så sänder också jag er.
22 Sedan andades han på dem och sa till dem: Ta emot den helige Ande.
23 Om ni förlåter någons synder så är de förlåtna, men om ni vägrar att förlåta dem så blir de inte förlåtna.
Jesus visar sig för alla de elva lärjungarna
24 En av lärjungarna, Tomas Tvillingen, hade inte varit med vid detta tillfälle.
25 När de gång på gång berättade för honom: Vi har sett Herren, svarade han: Jag tror det inte förrän jag med egna ögon ser hålen efter spikarna i hans händer. Och jag vill ta på dem med mina fingrar, och med min hand vill jag röra vid såren i hans sida. Annars kan jag inte tro.
26 Åtta dagar senare var lärjungarna samlade igen, och då var Tomas tillsammans med dem och dörrarna var låsta. Men plötsligt stod Jesus mitt ibland dem och sa: Frid vare med er.
27 Sedan vände han sig till Tomas och sa: Här är mina händer. Sätt ditt finger här, och stick din hand i min sida! Tvivla nu inte längre utan tro!
28 Min Herre och min Gud, utbrast Tomas.
29 Sedan sa Jesus till honom: Du tror därför att du sett mig. Lyckliga är de som inte har sett mig men ändå tror.
30-31 Jesu lärjungar såg honom göra många andra under, förutom dem som är nertecknade i denna bok. Men dessa är nerskrivna för att ni ska kunna tro att han är Messias, Guds Son, och för att ni ska få evigt liv genom att tro på honom.
约翰福音 20
Chinese New Version (Traditional)
耶穌復活(A)
20 禮拜日清早，天還沒有亮的時候，抹大拉的馬利亞來到墓旁，看見石頭已經從墳墓移開了。 2 她就跑去見西門．彼得，和耶穌所愛的那個門徒，對他們說：“有人把主從墳墓裡搬走了，我們不知道他們把他放在哪裡。” 3 彼得和那門徒就動身，到墳墓那裡去。 4 兩個人一齊跑，那門徒比彼得跑得快，先到了墳墓， 5 屈身向裡面觀看，看見細麻布還在那裡，但他卻沒有進去。 6 西門．彼得隨後也到了；他進入墳墓，看見細麻布還放在那裡， 7 也看見耶穌的裹頭巾，沒有和細麻布放在一起，而是捲著放在一邊。 8 那時，先到墳墓的那門徒也進去，他看見，就信了。 9 他們還不明白經上所說“他必須從死人中復活”這句話的意思。 10 於是兩個門徒就回家去了。
向抹大拉的馬利亞顯現(B)
11 馬利亞站在墳墓外面哭泣。她哭的時候，屈身往裡面觀看， 12 看見兩個身穿白衣的天使，坐在安放耶穌身體的地方，一個在頭那邊，一個在腳那邊。 13 天使問她：“婦人，你為甚麼哭？”她說：“有人把我的主搬走了，我不知道他們把他放在哪裡。” 14 馬利亞說了這話，就轉過身來，看見耶穌站在那裡，卻不知道他就是耶穌。 15 耶穌對她說：“婦人，你為甚麼哭？你找誰呢？”馬利亞以為耶穌是園丁，就對他說：“先生，如果是你把他挪去了，請告訴我你把他放在甚麼地方，我好去搬回來。” 16 耶穌對她說：“馬利亞！”她轉過身來，用希伯來話對他說：“拉波尼！”（就是“老師”的意思。） 17 耶穌說：“你不要拉住我，因為我還沒有上去見父。你要到我的弟兄們那裡去，告訴他們我要上去見我的父，也是你們的父；見我的 神，也是你們的 神。” 18 抹大拉的馬利亞就去，向門徒報信說：“我已經看見主了！”她又把主對她所說的話告訴他們。
向門徒顯現(C)
19 禮拜日黃昏的時候，門徒聚在一起，因為怕猶太人，就把門戶都關上。耶穌來了，站在他們中間，說：“願你們平安。” 20 說了這話，就把手和肋旁給他們看。門徒看見主，就歡喜了。 21 耶穌又對他們說：“願你們平安。父怎樣差遣了我，我也怎樣差遣你們。” 22 說了這話，就向他們吹一口氣，說：“你們領受聖靈吧！ 23 你們赦免誰的罪，誰的罪就得赦免；你們不赦免誰的罪，誰的罪就不得赦免。”
耶穌向疑惑的多馬顯現
24 十二個門徒中，有一個稱為“雙生子”（“雙生子”原文作“低土馬”）的多馬。耶穌來的時候，他沒有和門徒在一起。 25 其他的門徒對他說：“我們已經見過主了。”多馬對他們說：“除非我親眼看見他手上的釘痕，用我的指頭探入那釘痕，又用我的手探入他的肋旁，我決不相信。” 26 過了八天，門徒又在屋子裡，多馬也和他們在一起。門戶都關上了。耶穌來了，站在他們中間，說：“願你們平安。” 27 然後對多馬說：“把你的指頭放在這裡，看看我的手吧！伸出你的手來，探探我的肋旁！不要疑惑，只要信！” 28 多馬對他說：“我的主！我的 神！” 29 耶穌說：“你因為看見我才信嗎？那些沒有看見就信的人，是有福的。”
本書是要人信耶穌得生命
30 耶穌在門徒面前還行了許多別的神蹟，沒有記在這書上。 31 但把這些事記下來，是要你們信耶穌是基督，是 神的兒子，並且使你們信了，可以因他的名得生命。
Johannes 20
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus uppstår från de döda
(Matt 28:1-8; Mark 16:1-8; Luk 24:1-12)
20 Tidigt på morgonen efter sabbaten medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var borta från ingången. 2 Hon sprang då genast därifrån och sa till Simon Petrus och den lärjunge som Jesus älskade[a]: ”De har flyttat bort Herren från graven och vi vet inte var de har lagt honom!”
3 Petrus och den andre lärjungen gav sig då iväg till graven. 4 Båda sprang men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först. 5 Han böjde sig ner och tittade in och såg linnesvepningen ligga där men han gick inte in. 6 Sedan kom Simon Petrus och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där 7 och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den låg inte tillsammans med svepningen utan var hoprullad och låg för sig. 8 Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde 9 för ännu hade de inte förstått av Skriften att Jesus måste uppstå från de döda.
Jesus visar sig för Maria från Magdala
(Matt 28:9-10; Mark 16:9-11)
10 Lärjungarna gick sedan hem till sig. 11 Men Maria stod och grät utanför graven och medan hon grät, lutade hon sig in. 12 Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan.
13 Änglarna frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna?”
Hon svarade: ”De har flyttat bort min Herre och nu vet jag inte var de har lagt honom.”
14 När hon hade sagt detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där men förstod inte att det var han.
15 Jesus frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?” Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: ”Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom så att jag kan hämta honom!”
16 Då sa Jesus till henne: ”Maria!” Och genast vände hon sig mot honom och sa: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder ”Mästare”)[b].
17 Men Jesus sa: ”Håll inte fast mig[c], för jag har ännu inte återvänt till min Fader! Men gå till mina bröder och säg till dem att jag ska återvända till min Fader och er Fader, min Gud och er Gud!”
18 Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och hon berättade vad han hade sagt.
Jesus visar sig för sina lärjungar
(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Luk 24:36-49)
19 Samma dag, den första dagen i veckan, samlades lärjungarna på kvällen bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” 20 Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna gladde sig när de fick se Herren.
21 Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla! Så som Fadern har sänt mig, sänder jag nu er.” 22 Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot den heliga Anden![d] 23 Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, men om ni binder någon i hans synder så är han bunden.[e]”
Jesus visar sig för Tomas
24 En av de tolv, Tomas som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. 25 De andra lärjungarna sa till honom: ”Vi har sett Herren!” Men Tomas svarade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och får ta på såren med mina fingrar och om jag inte får röra vid såret i hans sida med mina händer så kan jag inte tro.”
26 En vecka senare[f] var hans lärjungar samlade igen och då var Tomas tillsammans med dem. Och trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sa: ”Frid åt er alla!” 27 Sedan sa han till Tomas: ”Ta på mina händer här med ditt finger! Rör vid min sida med din hand! Tvivla inte utan tro!”
28 Tomas sa till honom: ”Min Herre och min Gud!”
29 Men Jesus sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte har sett men ändå tror.”
Bokens syfte
30 Jesus lärjungar såg honom göra många andra tecken förutom dem som är nedtecknade i den här boken. 31 Men dessa är nedskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son och för att ni ska få liv i hans namn genom att tro på honom.
Footnotes
- 20:2 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24.
- 20:16 Kan också vara arameiska. Termen användes dock nästan aldrig om människor utan huvudsakligen i direkt bön till Gud.
- 20:17 Eller: rör inte vid mig!
- 20:22 Ande, andedräkt och vind är samma ord på grekiska. Jesus andedräkt fick därför symbolisera Guds Ande.
- 20:23 Jfr Matt 16:19 med not.
- 20:26 På grekiska: åtta dagar senare.
Johannes 20
Svenska 1917
20 Men på första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala dit till graven och fick se stenen vara borttagen från graven.
2 Då skyndade hon därifrån och kom till Simon Petrus och till den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: »De hava tagit Herren bort ur graven, och vi veta icke var de hava lagt honom.»
3 Då begåvo sig Petrus och den andre lärjungen åstad på väg till graven.
4 Och de sprungo båda på samma gång; men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven.
5 Och när han lutade sig ditin, så han linnebindlarna ligga där; dock gick han icke in.
6 Sedan, efter honom, kom ock Simon Petrus dit. Han gick in i graven och fick så se huru bindlarna lågo där,
7 och huru duken som hade varit höljd över hans huvud icke låg tillsammans med bindlarna, utan för sig själv på ett särskilt ställe, hopvecklad.
8 Då gick ock den andre lärjungen ditin, han som först hade kommit till graven; och han såg och trodde.
9 De hade nämligen ännu icke förstått skriftens ord, att han skulle uppstå från de döda.
10 Och lärjungarna gingo så hem till sitt igen.
11 Men Maria stod och grät utanför graven. Och under det hon grät, lutade hon sig in i graven
12 och fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas.
13 Och de sade till henne: »Kvinna, varför gråter du?» Hon svarade dem: »De hava tagit bort min Herre, och jag vet icke var de hava lagt honom.»
14 Vid det hon sade detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där; men hon visste icke att det var Jesus.
15 Jesus sade till henne: »Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?» Hon trodde att det var örtagårdsmästaren och svarade honom: »Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.»
16 Jesus sade till henne: »Maria!» Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: »Rabbuni!» (det betyder mästare).
17 Jesus sade till henne: »Rör icke vid mig; jag har ju ännu icke farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder, och säg till dem att jag far upp till min Fader och eder Fader, till min Gud och eder Gud.»
18 Maria från Magdala gick då och omtalade för lärjungarna att hon hade sett Herren, och att han hade sagt detta till henne.
19 På aftonen samma dag, den första veckodagen, medan lärjungarna av fruktan för judarna voro samlade inom stängda dörrar, kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder!»
20 Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blevo glada, när de sågo Herren.
21 Åter sade Jesus till dem: »Frid vare med eder! Såsom Fadern har sänt mig, så sänder ock jag eder.»
22 Och när han hade sagt detta, andades han på dem och sade till dem: »Tagen emot helig ande!
23 Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna; och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem.»
24 Men Tomas, en av de tolv, han som kallades Didymus, var icke med dem, när Jesus kom.
25 Då nu de andra lärjungarna sade till honom att de hade sett Herren, svarade han dem: »Om jag icke ser hålen efter spikarna i hans händer och sticker mitt finger i hålen efter spikarna och sticker min hand i hans sida, så kan jag icke tro det.»
26 Åtta dagar därefter voro hans lärjungar åter därinne, och Tomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna voro stängda, och stod mitt ibland de, och sade: »Frid vare med eder!»
27 Sedan sade han till Tomas: »Räck hit dit finger, se här äro mina händer; och räck hit din hand, och stick den i min sida. Och tvivla icke, utan tro.»
28 Tomas svarade och sade till honom: »Min Herre och min Gud!»
29 Jesus sade till honom: »Eftersom du har sett mig, tror du? Saliga äro de som icke se och dock tro.»
30 Ännu många andra tecken, som icke äro uppskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn.
31 Men dessa hava blivit uppskrivna, för att I skolen tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att I genom tron skolen hava liv i hans namn.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.