Johannes 19
Svenska Folkbibeln
19 Då tog Pilatus Jesus och lät gissla[a] honom. 2 Och soldaterna flätade en krona av törne och satte på hans huvud och klädde honom i en purpurröd mantel. 3 De gick fram till honom och sade: "Var hälsad, judarnas konung", och de slog honom i ansiktet. 4 Pilatus gick ut igen och sade till dem: "Se, jag för ut honom till er, för att ni skall förstå att jag inte finner något brottsligt hos honom." 5 Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och purpurmanteln. Pilatus sade till dem: "Se människan!" 6 När översteprästerna och deras tjänare fick se honom, skrek de: "Korsfäst! Korsfäst!" Pilatus sade då till dem: "Ta ni och korsfäst honom! Jag finner honom inte skyldig." 7 Judarna svarade: "Vi har en lag och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds Son."
8 När Pilatus hörde det, blev han ännu mer förskräckt, 9 och han gick tillbaka in i pretoriet och sade till Jesus: "Varifrån är du?" Men Jesus gav honom inget svar. 10 Pilatus sade till honom: "Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?" 11 Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större skuld." 12 Från det ögonblicket försökte Pilatus frige honom, men judarna skrek: "Friger du honom är du inte kejsarens vän. Var och en som gör sig själv till konung sätter sig upp mot kejsaren."
13 När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på domarsätet, på den plats som kallas Lithostroton,[b] på hebreiska Gabbata. 14 Det var påskens tillredelsedag,[c] omkring sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: "Här ser ni er konung!" 15 De skrek: "Bort med honom, bort! Korsfäst honom!" Pilatus frågade: "Skall jag korsfästa er konung?" Översteprästerna svarade: "Vi har ingen annan konung än kejsaren." 16 Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas.
Jesus korsfästes
De tog Jesus med sig. 17 Och han bar själv sitt kors på väg ut till den plats som kallas Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata. 18 Där korsfäste de honom, och tillsammans med honom två andra, en på var sida och Jesus i mitten. 19 Pilatus hade också låtit göra ett anslag som sattes upp på korset. Där stod: "Jesus från Nasaret, judarnas konung." 20 Det anslaget läste många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska. 21 Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: "Skriv inte judarnas konung, utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung." 22 Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit."
23 Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade dem i fyra delar, en åt varje soldat. Också livklädnaden tog de. Men den var utan sömmar, vävd i ett enda stycke, uppifrån och ända ner. 24 Därför sade de till varandra: "Vi skall inte skära sönder den utan kasta lott om vem som skall få den." Ty Skriften skulle uppfyllas: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. [d] Så gjorde nu soldaterna.
25 Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala. 26 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: "Kvinna, se din son." 27 Sedan sade han till lärjungen: "Se din mor." Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig.
28 Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: "Jag törstar."[e] 29 Där stod ett kärl fullt med ättikvin, och de fäste en svamp fylld med ättikvin runt en isopstjälk[f] och förde den till hans mun. 30 När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och gav upp andan.
31 Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten - det var nämligen en stor sabbatsdag - bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort.[g] 32 Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med honom, först på den ene och sedan på den andre. 33 När de därefter kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, 34 men en av soldaterna stack upp hans sida med sitt spjut, och genast kom det ut blod och vatten. 35 Den som har sett detta har vittnat för att också ni skall tro, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning. 36 Ty detta skedde för att Skriften skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom. [h] 37 Och ett annat skriftställe säger: De skall se upp till honom som de har genomborrat. [i]
Jesu begravning
38 Josef från Arimatea, som var en Jesu lärjunge i hemlighet, av rädsla för judarna, bad därefter Pilatus att få ta ner Jesu kropp. Pilatus tillät det, och Josef gick därför och tog hans kropp. 39 Även Nikodemus kom dit, han som första gången hade kommit till Jesus om natten. Han hade med sig en blandning av myrra[j] och aloe,[k] omkring hundra pund.[l] 40 De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsammans med de välluktande salvorna, enligt begravningsseden bland judarna. 41 Intill den plats där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav, där ännu ingen hade blivit lagd. 42 I den lade de Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag och graven låg nära.
Footnotes
- Johannes 19:1 gissla Se not till Matt 10:17.
- Johannes 19:13 Lithostroton betyder stenlagd plats.
- Johannes 19:14 påskens tillredelsedag Tillredelsedag för den sabbat som inföll under påsken, dvs en fredag.
- Johannes 19:24 Ps 22:19.
- Johannes 19:28 Se Ps 22:16, 69:22.
- Johannes 19:29 en isopstjälk En knippa isop användes enligt 2 Mos 12:22, när påskalammets blod ströks på dörrkarmens överstycke och dess båda sidstycken. Isop användes också vid reningsoffer, Hebr 9:19 (jfr Ps 51:9).
- Johannes 19:31 Se 5 Mos 21:22f.
- Johannes 19:36 2 Mos 12:46.
- Johannes 19:37 Sak 12:10.
- Johannes 19:39 myrra var ett vida berömt och väldoftande gummiharts (ett slags intorkad kåda), som utgjorde en dyrbar och efterfrågad importvara. Kådan får en rödgul-rödbrun färg när den stelnar och kan utvinnas från några busk- eller trädarter av Commiphora-släktet. Myrra ingick i rökelser och parfymer och i den heliga smörjelseoljan (2 Mos 30:22f).
- Johannes 19:39 aloe kan i Bibeln vara helt skilda växtämnen. I GT är det fråga om välluktande kärnved från några Aquillaria-arter. Men i NT är det sannolikt fråga om äkta aloe, som finns i de tjocka och köttiga bladen hos vissa Aloe-arter. Den intorkade bladsaften från dessa har använts som läkemedel och som doftämne i svepningar.
- Johannes 19:39 pund Grek. "litra". Se Sakupplysning.
Juan 19
La Biblia de las Américas
19 Pilato, pues, tomó entonces a Jesús y le azotó[a](A). 2 (B)Y los soldados tejieron una corona de espinas, la pusieron sobre su cabeza y le vistieron con un manto de púrpura; 3 y acercándose a Él, le decían: ¡Salve, Rey de los judíos(C)! Y le daban bofetadas(D). 4 Pilato salió[b] otra vez(E), y les dijo*: Mirad, os lo traigo fuera, para que sepáis que no encuentro ningún delito en Él(F). 5 Jesús entonces salió fuera llevando la corona de espinas y el manto de púrpura(G). Y Pilato les dijo*: ¡He aquí el Hombre! 6 Entonces, cuando le vieron los principales sacerdotes y los alguaciles(H), gritaron, diciendo: ¡Crucifícale! ¡Crucifícale! Pilato les dijo*: Tomadle vosotros, y crucificadle, porque yo no encuentro ningún delito en Él(I). 7 Los judíos le respondieron: Nosotros tenemos una ley, y según esa ley Él debe morir, porque pretendió ser[c] el Hijo de Dios(J). 8 Entonces Pilato, cuando oyó estas palabras[d], se atemorizó aún más. 9 Entró de nuevo al Pretorio[e](K) y dijo* a Jesús: ¿De dónde eres tú? Pero Jesús no le dio respuesta(L). 10 Pilato entonces le dijo*: ¿A mí no me hablas? ¿No sabes que tengo autoridad para soltarte, y que tengo autoridad para crucificarte? 11 Jesús respondió: Ninguna autoridad tendrías sobre mí[f] si no se te hubiera dado de arriba(M); por eso el que me entregó a ti(N) tiene mayor pecado. 12 Como resultado de esto, Pilato procuraba soltarle, pero los judíos gritaron, diciendo: Si sueltas a este, no eres amigo del César; todo el que se hace rey se opone al[g] César(O). 13 Entonces Pilato, cuando oyó estas palabras, sacó fuera a Jesús y se sentó en el tribunal(P), en un lugar llamado el Empedrado, y en hebreo[h](Q) Gabata. 14 Y era el día de la preparación para la Pascua(R); era como la hora sexta[i](S). Y Pilato dijo* a los judíos: He aquí vuestro Rey(T). 15 Entonces ellos gritaron: ¡Fuera! ¡Fuera(U)! ¡Crucifícale! Pilato les dijo*: ¿He de crucificar a vuestro Rey? Los principales sacerdotes respondieron: No tenemos más rey que el César. 16 Así que entonces le entregó a ellos para que fuera crucificado(V).
Crucifixión y muerte de Jesús
17 (W)Tomaron, pues, a Jesús, y Él salió cargando su cruz[j](X) al sitio llamado el Lugar de la Calavera(Y), que en hebreo[k](Z) se dice Gólgota, 18 donde le crucificaron, y con Él(AA) a otros dos, uno a cada lado y Jesús en medio. 19 Pilato también escribió un letrero y lo puso sobre la cruz. Y estaba escrito: JESÚS EL NAZARENO, EL REY DE LOS JUDÍOS(AB). 20 Entonces muchos judíos leyeron esta inscripción, porque el lugar donde Jesús fue crucificado quedaba cerca de la ciudad; y estaba escrita en hebreo[l](AC), en latín y en griego. 21 Por eso los principales sacerdotes de los judíos decían a Pilato: No escribas, «el Rey de los judíos»; sino que Él dijo: «Yo soy Rey de los judíos(AD)». 22 Pilato respondió: Lo que he escrito, he escrito(AE).
23 Entonces los soldados(AF), cuando crucificaron a Jesús, tomaron sus vestidos e hicieron cuatro partes, una parte para cada soldado(AG). Y tomaron también la túnica[m]; y la túnica era sin costura, tejida en una sola pieza[n]. 24 Por tanto, se dijeron unos a otros: No la rompamos(AH); sino echemos suertes sobre ella, para ver de quién será; para que se cumpliera la Escritura(AI): Repartieron entre si mis vestidos, y sobre mi ropa echaron suertes[o](AJ). 25 Por eso los soldados hicieron esto. Y junto a la cruz de Jesús estaban su madre(AK), y la hermana de su madre, María, la mujer de Cleofas(AL), y María Magdalena(AM). 26 Y[p] cuando Jesús vio a su madre, y al discípulo a quien Él amaba(AN) que estaba allí cerca, dijo* a su madre: ¡Mujer(AO), he ahí tu hijo! 27 Después dijo* al discípulo: ¡He ahí tu madre! Y desde aquella hora el discípulo la recibió en su propia casa(AP).
28 Después de esto, sabiendo(AQ) Jesús que todo se había ya consumado, para que se cumpliera la Escritura(AR), dijo*: Tengo sed(AS). 29 Había allí una vasija llena de vinagre; (AT)colocaron, pues, una esponja empapada del vinagre en una rama de hisopo, y se la acercaron a la boca. 30 Entonces Jesús, cuando hubo tomado el vinagre, dijo: ¡Consumado es E inclinando la cabeza, entregó el espíritu(AV).
31 Los judíos entonces, como era el día de preparación(AW) para la Pascua, a fin de que los cuerpos no se quedaran en la cruz(AX) el día de reposo (porque ese día de reposo era muy solemne[r](AY)), pidieron a Pilato que les quebraran las piernas y se los llevaran. 32 Fueron, pues, los soldados y quebraron las piernas del primero, y también las del otro que había sido crucificado con Jesús[s](AZ); 33 pero cuando llegaron a Jesús, como vieron que ya estaba muerto, no le quebraron las piernas; 34 pero uno de los soldados le traspasó el costado con una lanza, y al momento salió sangre y agua(BA). 35 Y el que lo ha visto ha dado testimonio, y su testimonio es verdadero(BB); y él sabe que dice la verdad, para que vosotros también creáis. 36 Porque esto sucedió para que se cumpliera la Escritura(BC): No será quebrado[t] hueso suyo(BD). 37 Y también otra Escritura dice: Miraran al que traspasaron(BE).
Sepultura de Jesús
38 (BF)Después de estas cosas, José de Arimatea, que era discípulo de Jesús, aunque en secreto por miedo a los judíos(BG), pidió permiso a Pilato para llevarse el cuerpo de Jesús(BH). Y Pilato concedió el permiso. Entonces él vino, y se llevó el cuerpo de Jesús[u]. 39 Y Nicodemo(BI), el que antes había venido a Jesús[v] de noche, vino también, trayendo una mezcla[w] de mirra y áloe(BJ) como de cien libras[x](BK). 40 Entonces tomaron el cuerpo de Jesús, y lo envolvieron en telas de lino(BL) con las especias aromáticas, como es costumbre sepultar(BM) entre los judíos. 41 En el lugar donde fue crucificado había un huerto, y en el huerto un sepulcro nuevo(BN), en el cual todavía no habían sepultado a nadie(BO). 42 Por tanto, por causa del día de la preparación(BP) de los judíos, como el sepulcro estaba cerca(BQ), pusieron allí a Jesús.
Footnotes
- Juan 19:1 O, mandó azotar
- Juan 19:4 Lit., salió afuera
- Juan 19:7 Lit., se hizo
- Juan 19:8 Lit., esta palabra
- Juan 19:9 I.e., la residencia oficial del gobernador
- Juan 19:11 Lit., contra mí
- Juan 19:12 O, habla contra el
- Juan 19:13 I.e., arameo judaico
- Juan 19:14 I.e., las doce del día (hora palestina), o tal vez: las seis de la mañana (hora romana)
- Juan 19:17 Lit., cargando la cruz por sí mismo
- Juan 19:17 I.e., arameo judaico
- Juan 19:20 I.e., arameo judaico
- Juan 19:23 I.e., ropa interior
- Juan 19:23 O, tejida desde arriba a través de toda la pieza
- Juan 19:24 Lit., una suerte
- Juan 19:26 Lit., Entonces
- Juan 19:30 O, ¡Cumplido está!
- Juan 19:31 Lit., porque el día de ese día de reposo era grande
- Juan 19:32 Lit., El
- Juan 19:36 O, machacado, o, molido
- Juan 19:38 Lit., de Él
- Juan 19:39 Lit., El
- Juan 19:39 Dos mss. antiguos dicen: un paquete
- Juan 19:39 I.e., 100 libras de 12 onzas. Aprox. 30 kilos
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
