Johannes 18
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus blir förrådd och arresterad
18 Sedan Jesus bett denna bön gick han tillsammans med lärjungarna till andra sidan av Kidrondalen där det fanns en lund med olivträd.
2 Judas, förrädaren, kände till platsen för Jesus hade ofta varit där med sina lärjungar.
3 Översteprästerna och fariseerna hade låtit Judas få med sig en grupp romerska soldater och poliser. Med brinnande facklor, lyktor och vapen kom de nu till olivlunden.
4-5 Jesus visste precis vad som skulle hända. Han gick då fram till dem och frågade: Vem söker ni? Jesus från Nasaret, svarade de.Det är jag, förklarade han. Också Judas, förrädaren, stod där tillsammans med dem.
6 Och när Jesus sa vem han var föll alla baklänges till marken!
7 En gång till frågade han dem: Vem söker ni? Och de ropade igen: Jesus från Nasaret.
8 Jag har ju redan sagt er att det är jag.'Om det är mig ni söker så låt de andra gå.
9 Så gick det i uppfyllelse som Jesus förut hade sagt när han bad: Jag har inte förlorat en enda av dem du gav mig.
10 Petrus tog då sitt svärd och högg av högra örat på Malkos, översteprästens tjänare.
11 Men Jesus sa till Petrus: Stoppa undan svärdet. Ska jag dra mig undan det lidande som det är Faderns vilja att jag ska utstå?
Jesus förhörs av Hannas
12 De judiska poliserna och soldaterna med sin befälhavare grep då Jesus och band honom.
13 Först tog de honom till Hannas, Kajafas svärfar. Kajafas var överstepräst det året,
14 och det var han som hade sagt till de judiska ledarna: Det är bättre att en dör för alla.
15 Petrus följde efter dem, tillsammans med en av de andra lärjungarna som kände översteprästen. Denne fick tillåtelse att komma in på gården,
16 medan Petrus stod kvar utanför grinden. Den andre lärjungen gick sedan och talade med flickan som stod vakt vid grinden, och hon släppte in Petrus.
17 Flickan frågade då Petrus: Är inte du en av Jesu lärjungar? Nej, sa han, det är jag inte.
18 Poliserna och tjänarna stod runt en eld som hade gjorts upp eftersom det var kallt. Och Petrus stod där tillsammans med dem och värmde sig.
19 Inne i huset började översteprästerna fråga ut Jesus om lärjungarna och vad han hade lärt dem.
20 Jesus svarade: Alla vet vad jag har undervisat om för jag har hela tiden predikat i synagogan och i templet. Alla de judiska ledarna har hört mig, och jag har inte sagt något i hemlighet som jag inte har sagt offentligt.
21 Varför ställer ni den här frågan till mig? Fråga dem som hört mig. En del av dem är här. De vet vad jag har sagt!
22 En av soldaterna som stod där slog då till Jesus med knytnäven. Ska du svara översteprästen på det sättet? röt han.
23 Bevisa att jag ljög, svarade Jesus. Slår du en människa för att hon säger sanningen?
24 Då skickade Hannas Jesus bunden till översteprästen Kajafas.
Petrus förnekar att han känner Jesus
25 Petrus stod alltjämt vid elden och värmde sig. Då frågade man honom: Är inte du en av hans lärjungar? Absolut inte, svarade han.
26 Men då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man vars öra Petrus högg av: Såg inte jag dig därute i olivlunden tillsammans med Jesus?
27 Då nekade Petrus än en gång, och just då gol en tupp.
Jesus förhörs av Pilatus
28 Förhöret inför Kajafas slutade först tidigt på morgonen. Därifrån fördes Jesus till den romerske landshövdingens palats. Men de judar som anklagade honom gick själva inte in i palatset, för enligt de religiösa föreskrifterna skulle de då bli orena och inte kunna äta påsklammet.
29 Pilatus, landshövdingen, gick därför ut till dem och frågade: Vad anklagar ni den här mannen för? Vad är det han har gjort?
30 Vi skulle inte arresterat honom, om han inte hade varit en brottsling, svarade de.
31 För då bort honom och döm honom själva efter era egna lagar, sa Pilatus till dem.Men vi vill ha honom korsfäst, sa de, och vi behöver ditt tillstånd.
32 Därigenom uppfylldes Jesu ord om hur han skulle avrättas.
33 Pilatus gick då tillbaka in i palatset och kallade till sig Jesus. Är du judarnas kung? frågade han honom.
34 Ställer du den frågan som romersk landshövding eller är det judarna som vill veta det? svarade Jesus.
35 Jag är väl ingen jude? snäste Pilatus. Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?
36 Då svarade Jesus: Jag är inte en jordisk kung. Om jag hade varit det hade mina efterföljare kämpat för mig när jag arresterades av de judiska ledarna. Men mitt rike är inte av denna världen.
37 Pilatus svarade: Då är du alltså en kung? Ja, sa Jesus. Jag är född till det. Och jag har kommit för att vittna om sanningen. Alla som älskar sanningen är mina efterföljare.
38 Vad är sanning? utropade Pilatus. Sedan gick han ut till folket igen och sa till dem: Enligt min mening är han inte skyldig till något brott.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
39 Men som vanligt brukar jag varje påsk frige en fånge. Om ni vill, ska jag därför släppa judarnas kung.
40 Men de ropade tillbaka: Nej! Inte honom, utan Barabbas! (Barabbas var en rånare).
Johannes 18
Svenska 1917
18 När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
2 Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
3 Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
4 Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: »Vem söken I?»
5 De svarade honom: »Jesus från Nasaret.» Jesus sade till dem: »Det är jag.» Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
6 När Jesus nu sade till dem: »Det är jag», veko de tillbaka och föllo till marken.
7 Åter frågade han dem då: »Vem söken I?» De svarade: »Jesus från Nasaret.»
8 Jesus sade: »Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå.»
9 Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: »Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon.»
10 Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
11 Då sade Jesus till Petrus: »Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?»
12 Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
13 och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
14 Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
15 Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
16 men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
17 Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: »Är icke också du en av den mannens lärjungar?» Han svarade: »Nej, det är jag icke.»
18 Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
19 Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
20 Jesus svarade honom: »Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
21 Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt.»
22 När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: »Skall du så svara översteprästen?»
23 Jesus svarade honom: »Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?»
24 Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
25 Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: »Är icke också du en av hans lärjungar?» Han nekade och sade: »Det är jag icke.»
26 Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?»
27 Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
28 Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
29 Då gick Pilatus ut till dem och sade: »Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?»
30 De svarade och sade till honom: »Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig.»
31 Då sade Pilatus till dem: »Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag.» Judarna svarade honom: »För oss är det icke lovligt att avliva någon.»
32 Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
33 Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: »Är du judarnas konung?»
34 Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?»
35 Pilatus svarade: »Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?»
36 Jesus svarade: »Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen.»
37 Så sade Pilatus till honom: »Så är du dock en konung?» Jesus svarade: »Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst.»
38 Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?» När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: »Jag finner honom icke skyldig till något brott.
39 Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
40 Då skriade de åter och sade: »Icke honom, utan Barabbas.» Men Barabbas var en rövare.
约翰福音 18
Chinese New Version (Traditional)
耶穌被捕(A)
18 耶穌說完了這些話，就和門徒出去，過了汲淪溪。在那裡有一個園子，耶穌和門徒進去了。 2 出賣耶穌的猶大也知道那地方，因為耶穌和門徒常常在那裡聚集。 3 那時，猶大帶著一隊兵，還有祭司長和法利賽人的差役，拿著燈籠、火把、武器，來到園子裡。 4 耶穌知道快要臨到他身上的一切事，就出來對他們說：“你們找誰？” 5 他們回答：“拿撒勒人耶穌！”耶穌說：“我就是。”出賣耶穌的猶大和他們站在那裡。 6 耶穌一說“我就是”，他們就往後退，倒在地上。 7 他再問他們：“你們找誰？”他們說：“拿撒勒人耶穌！” 8 耶穌回答：“我已經告訴你們，我就是了。如果你們來找我，就讓這些人走吧。” 9 這應驗了耶穌說過的話：“你賜給我的人，我一個也沒有失落。” 10 西門．彼得帶著一把刀，就拔出來，向大祭司的僕人馬勒古砍去，削掉他的右耳。 11 耶穌對彼得說：“把刀收入鞘裡去！父給我的杯，我怎能不喝呢？”
大祭司審問耶穌(B)
12 於是那一隊兵和千夫長，以及猶太人的差役拿住耶穌，把他綁起來， 13 先帶到亞那面前。亞那是當年的大祭司該亞法的岳父。 14 該亞法就是從前向猶太人提議說“一個人代替人民死，這是有益的”那個人。
彼得首次不認主(C)
15 西門．彼得和另一個門徒跟著耶穌；那門徒是大祭司認識的。他跟耶穌一起進了大祭司的院子， 16 彼得卻站在門外。大祭司所認識的那門徒出來，對看門的婢女說了一聲，就帶了彼得進去。 17 那看門的婢女對彼得說：“你不也是這個人的門徒嗎？”他說：“我不是。” 18 因為天氣寒冷，僕人和差役就生了炭火，站著取暖；彼得也和他們站在一起取暖。
公議會審問耶穌(D)
19 那時，大祭司查問耶穌有關他的門徒和他的教訓的事。 20 耶穌對大祭司說：“我向來對世人講話都是公開的，我常常在會堂和聖殿裡，就是在所有猶太人聚集的地方教導人，暗地裡我並沒有講甚麼。 21 你為甚麼查問我呢？問問那些聽過我講話的人吧，他們知道我講過甚麼。” 22 耶穌說了這些話，站在旁邊的一個差役，就打他一巴掌，說：“你竟敢這樣回答大祭司嗎？” 23 耶穌對他說：“如果我講錯了，你可以指證錯在哪裡；如果我講對了，你為甚麼打我呢？” 24 亞那仍然綁著耶穌，把他押到大祭司該亞法那裡去。
彼得再三不認主(E)
25 西門．彼得仍然站在火旁取暖。有人對他說：“你不也是他的門徒嗎？”彼得否認說：“我不是。” 26 有一個大祭司的僕人，就是彼得削掉耳朵的那個人的親戚，說：“我不是看見你跟他在園子裡嗎？” 27 彼得又否認，立刻雞就叫了。
耶穌被押交彼拉多(F)
28 清早的時候，猶太人把耶穌從該亞法那裡押往總督的官邸。他們自己沒有進到官邸裡去，恐怕沾染了污穢，不能吃逾越節的晚餐。 29 於是彼拉多走到外面見他們，說：“你們控告這個人甚麼呢？” 30 他們回答：“如果這個人沒有作惡，我們就不會把他交給你。” 31 彼拉多對他們說：“你們自己把他帶去，按著你們的律法審問他吧。”猶太人說：“我們沒有權去判人死罪。” 32 這就應驗了耶穌預先說到自己將要怎樣死的那句話。 33 彼拉多又進了官邸，把耶穌叫來，問他說：“你是猶太人的王嗎？” 34 耶穌回答：“這話是你自己說的，還是別人對你說到我的呢？” 35 彼拉多說：“難道我是猶太人嗎？你本國的人和祭司長把你交給我，你究竟作了甚麼事？” 36 耶穌回答：“我的國不屬於這世界；如果我的國屬於這世界，我的臣僕就要作戰，使我不至被交給猶太人。不過，我的國不是這世上的。” 37 於是彼拉多問他：“那麼，你是王嗎？”耶穌說：“我是王，你已經說了（“你已經說了”或譯：“這是你說的”）。我要為真理作見證，我為此而生，也為此來到世上。凡是屬於真理的人，都聽我的聲音。” 38 彼拉多問他：“真理是甚麼？”
彼拉多判耶穌釘十字架(G)
彼拉多說了這話，又出來見猶太人，對他們說：“我查不出他有甚麼罪。 39 你們有個慣例，每逢逾越節，要我給你們釋放一個囚犯。你們願意我給你們釋放這個猶太人的王嗎？” 40 他們又喊叫說：“不要他！要巴拉巴！”這巴拉巴是個強盜。
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
