Add parallel Print Page Options

Jesus tvättar lärjungarnas fötter

13 Det var kvällen före påskhögtiden, och Jesus visste att den kommande natten skulle bli hans sista på jorden innan han återvände till Fadern.

Redan under kvällsmåltiden hade djävulen intalat Judas Iskariot, Simons son, att det var rätt kväll att fullfölja planerna att förråda Jesus.

Jesus visste att Fadern hade gett honom allt och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.

Han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.

Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken.

När han kom till Petrus sa denne till honom: Herre, inte ska du tvätta våra fötter.

Jesus svarade: Du förstår ännu inte vad jag gör, men en dag ska du förstå det.

Nej, protesterade Petrus, aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!Men om jag inte gör det så kan du inte vara min lärjunge, svarade Jesus.

Då ropade Petrus: Tvätta då inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet.

10 Jesus svarade: Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara fullständigt ren. Nu är ni rena, men det gäller inte er alla.

11 Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var det han menade när han sa att de inte alla var rena.

12 När han hade tvättat deras fötter tog han på sig manteln igen och satte sig ner och frågade: Förstår ni vad jag har gjort?

13 Ni kallar mig 'Mästare' och 'Herre

14 Och eftersom jag, Herren och Läraren, har tvättat era fötter, så är ni skyldiga att tvätta varandras fötter.

15 Jag har gett er ett exempel som ni ska följa: Gör som jag har gjort med er.

16 Det är sant att tjänaren inte är större än sin mästare. Inte heller är budbäraren viktigare än den som sände honom.

17 Det ska bli till stor glädje för er om ni förstår detta och praktiserar det.

18 Jag säger inte dessa ord till er alla, men jag vet vilka jag har utvalt. Skriften säger: 'En som äter tillsammans med mig ska förråda mig

19 Jag säger det nu, så att ni när det händer kan tro att jag är den jag är.

20 Det är sant att den som välkomnar den som jag sänder, välkomnar mig. Och att ta emot mig är att ta emot Fadern, som har sänt mig.

Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden

21 I samma ögonblick blev Jesus upprörd i sitt innersta och ropade: Ja, det är sant, en av er kommer att förråda mig!

22 Lärjungarna såg på varandra och undrade vem han kunde mena.

23 Jag satt närmast Jesus vid bordet och eftersom jag var hans närmaste vän, bad

24 Petrus mig fråga honom vem det var som skulle begå denna fruktansvärda handling.

25 Jag vände mig därför till Jesus och frågade: Herre, vem är det?

26 Han svarade: Det är den som jag ger det här brödstycket som jag nu doppar i skålen.Och när han hade gjort det gav han det till Judas, Simon Iskariots son.

27 Och från det ögonblicket hade Satan Judas helt i sitt våld. Då sa Jesus till honom: Gör det som du har i sinnet, men gör det snart.

28 Ingen av de andra vid bordet förstod vad Jesus menade.

29 Några trodde att han bad honom att gå ut och köpa det man behövde för högtiden eller att ge något till de fattiga, eftersom Judas hade hand om pengarna.

30 Judas reste sig omedelbart och gick ut i natten.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

31 Så snart Judas hade gått sa Jesus: Nu har stunden kommit då Gud ska visa vem Människosonen verkligen är, och därigenom ska Guds härlighet bli synlig.

32 För Gud ska ge honom sin egen härlighet, och det kommer att ske mycket snart.

33 Mina kära barn, det dröjer bara några korta ögonblick innan jag måste lämna er och gå bort! Ni ska söka efter mig, men det som jag redan har sagt till de judiska ledarna, säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma.

34 Därför ger jag er nu ett nytt bud: älska varandra lika mycket som jag har älskat er.

35 Er kärlek till varandra ska visa världen att ni är mina lärjungar.

36 Petrus sa: Herre, vart går du? Jesus svarade: Ni kan inte gå med mig nu, men ni ska följa efter senare.

37 Men varför kan jag inte komma med nu? undrade han. Jag är beredd att dö för dig.

38 Jesus svarade: Dö för mig? Nej, innan tuppen gal i morgon bitti ska du tre gånger neka till att du överhuvud taget känner mig!

13 ¶ Now before the feast of the passover, when Jesus knew that his hour was come that he should depart out of this world unto the Father, having loved his own who were in the world, he loved them unto the end.

And supper being ended, the devil having now put into the heart of Judas Iscariot, Simon’s son, to betray him,

Jesus knowing that the Father had given all things into his hands and that he had come from God and was going to God,

arose from the supper and laid aside his garments and took a towel and girded himself.

After that, he poured water into a basin and began to wash the disciples’ feet and to wipe them with the towel with which he was girded.

Then he came to Simon Peter, and Peter said unto him, Lord, dost thou wash my feet?

Jesus answered and said unto him, What I do thou dost not understand now, but thou shalt understand afterwards.

Peter said unto him, Thou shalt never wash my feet. Jesus answered him, If I wash thee not, thou shalt have no part with me.

Simon Peter said unto him, Lord, not my feet only, but also my hands and my head.

10 Jesus said to him, He that is washed needs only to wash his feet because he is completely clean, and ye are clean, but not all.

11 For he knew who should betray him; therefore, said he, Ye are not all clean.

12 So after he had washed their feet and had taken his garments and had sat down again, he said unto them, Know ye what I have done to you?

13 Ye call me Master and Lord; and ye say well, for so I am.

14 If I then, the Lord and the Master, have washed your feet, ye also ought to wash one another’s feet.

15 For I have given you an example that ye should do as I have done to you.

16 Verily, verily, I say unto you, The slave is not greater than his lord; neither is the apostle greater than he that sent him.

17 If ye know these things, ye shall be blessed if ye do them.

18 ¶ I speak not of you all; I know whom I have chosen; but that the scripture may be fulfilled, He that eats bread with me has lifted up his heel against me,

19 now I tell you before it is done, so that, when it is come to pass, ye may believe that I AM.

20 Verily, verily, I say unto you, He that receives whomsoever I send receives me, and he that receives me receives him that sent me.

21 When Jesus had thus said, he was troubled in spirit and testified and said, Verily, verily, I say unto you, that one of you shall betray me.

22 Then the disciples looked one on another, doubting of whom he spoke.

23 And one of his disciples, whom Jesus loved, was seated at the table beside Jesus.

24 Simon Peter therefore beckoned to this one that he should ask him who it was of whom he spoke.

25 He then, reclining on Jesus’ breast, said unto him, Lord, who is it?

26 Jesus answered, He it is to whom I shall give a sop when I have dipped it. And when he had dipped the sop, he gave it to Judas Iscariot, the son of Simon.

27 And after the sop Satan entered into him. Then Jesus said unto him, That which thou shalt do, do it more quickly.

28 Now no one at the table understood for what purpose he spoke this unto him.

29 For some of them thought, because Judas had the bag, that Jesus had said unto him, Buy those things that we need for the feast, or that he should give something to the poor.

30 He then having received the sop went immediately out, and it was now night.

31 ¶ Therefore, when he was gone out, Jesus said, Now is the Son of man clarified, and God is clarified in him.

32 If God is clarified in him, God shall also clarify him in himself and shall straightway clarify him.

33 Little children, yet a little while I am with you. Ye shall seek me; and as I said unto the Jews, Where I go, ye cannot come, so now I say to you.

34 A new commandment I give unto you, That ye love one another; as I have loved you, that ye also love one another.

35 By this shall everyone know that ye are my disciples, if ye have love one to another.

36 ¶ Simon Peter said unto him, Lord, where goest thou? Jesus answered him, Where I go, thou canst not follow me now; but thou shalt follow me afterwards.

37 Peter said unto him, Lord, why cannot I follow thee now? I will lay down my soul for thy sake.

38 Jesus answered him, Wilt thou lay down thy soul for my sake? Verily, verily, I say unto thee, The cock shall not crow until thou hast denied me three times.