Johannes 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus - den gode herden
10 Den som inte går in genom grinden till fårfållan utan i stället klättrar över muren är en tjuv.
2 Fåraherden däremot går in genom grinden.
3 Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren hör hans röst och kommer till honom. Och han ropar på sina får med deras egna namn och leder dem ut.
4 Han går framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst.
5 Men de följer inte en främling, utan springer sin väg eftersom de inte känner igen hans röst.
6 De som hörde Jesus berätta detta förstod inte vad han menade,
7 och därför förklarade han det för dem.Jag är grinden till fåren, sa han.
8 Alla andra som kom före mig var tjuvar och rövare, men fåren lyssnade inte till dem.
9 Ja, jag är grinden. De som kommer in genom grinden ska bli räddade och kommer att gå in och ut och finna gröna ängar.
10 Tjuvens ärende är att stjäla, döda och förstöra. Mitt ärende är att ge evigt, överflödande liv.
11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.
12 Den som är anställd springer sin väg när han ser vargen komma, och han överger fåren för de är inte hans och han är inte deras herde. Och vargen anfaller dem och skingrar flocken.
13 Den anställde har ingen omsorg om fåren.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina egna får, och de känner mig
15 på samma sätt som min Far känner mig och jag känner min Far. Jag ger mitt liv för fåren.
16 Jag har andra får också, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag föra hit, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en fårhjord med en herde.
17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka.
18 Ingen kan döda mig utan min tillåtelse, jag ger mitt liv frivilligt. Jag har rätt och makt att ge det när jag vill, och också rätt och makt att ta tillbaka det. Fadern har gett mig den rätten.
19 När han sa detta råkade de judiska ledarna om igen i luven på varandra.
20 En del av dem sa: Han är besatt av en ond ande eller också är han galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?
21 Andra sa: Så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande verkligen öppna ögonen på blinda människor?
De judiska ledarna trängs omkring Jesus
22-23 Det var vinter och Jesus var i Jerusalem, när tempelinvigningsfesten firades. Han gick omkring i den del av templet som kallas Salomos pelargång.
24 Då omringade de judiska ledarna honom och frågade: Hur länge ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias så säg det öppet.
25 Det har jag redan sagt er, men ni tror det inte, svarade Jesus. De under jag gör i Faderns namn bevisar det.
26 Men ni tror mig inte för ni tillhör inte min fårhjord.
27 Mina får känner igen min röst, och jag känner dem, och de ska följa mig.
28 Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig gå under. Ingen ska ta dem ifrån mig
29 för min Far har gett dem till mig, och han har större makt än någon annan. Ingen kan stjäla dem från mig.
30 Jag och Fadern är ett.
31 Då tog de judiska ledarna än en gång upp stenar för att döda honom.
32 Jesus sa: På Guds befallning har jag gjort många under för att hjälpa folket. För vilket av dem tänker ni döda mig?
33 De svarade: Inte för det goda du gjort, utan för att du hädar. Du, som är en vanlig människa har sagt att du är Gud.
34-36 I er egen lag står det att människorna är gudar, svarade han. Skriften, som inte kan vara osann, kallar ju de människor som Guds ord kom till för gudar. Kallar ni det då för hädelse när den Helige, som Fadern har sänt i världen, säger: Jag är Guds Son?
37 Tro mig inte om jag inte gör Guds under.
38 Men om jag gör dem, tro då på dem även om ni inte tror mig. Då kommer ni att bli övertygade om att Fadern är i mig och att jag är i Fadern.
39 Då försökte de gripa honom igen, men han gick sin väg och lämnade dem.
40 Sedan fortsatte han sin vandring och kom till den plats på andra sidan Jordan där Johannes först döpte.
41 Och många följde med honom dit.De sa till varandra: Johannes gjorde inga under, men allt vad han förutsagt om denne man har slagit in.
42 Och många blev övertygade om att Jesus var Messias.
Johannes 10
Svenska 1917
10 »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
2 Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
4 Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
5 Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»
6 Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
7 Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
8 Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
9 Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
10 Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
11 Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
12 Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
13 Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
15 såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
16 Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
17 Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»
19 För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
20 Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»
21 Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»
22 Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»
25 Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
26 Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
27 Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
28 Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.
29 Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
30 Jag och Fadern äro ett.»
31 Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
32 Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»
33 Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»
34 Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
35 Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
36 huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
37 Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
38 Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»
39 Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
40 Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
41 Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»
42 Och många kommo där till tro på honom.
John 10
New Revised Standard Version, Anglicised
Jesus the Good Shepherd
10 ‘Very truly, I tell you, anyone who does not enter the sheepfold by the gate but climbs in by another way is a thief and a bandit. 2 The one who enters by the gate is the shepherd of the sheep. 3 The gatekeeper opens the gate for him, and the sheep hear his voice. He calls his own sheep by name and leads them out. 4 When he has brought out all his own, he goes ahead of them, and the sheep follow him because they know his voice. 5 They will not follow a stranger, but they will run from him because they do not know the voice of strangers.’ 6 Jesus used this figure of speech with them, but they did not understand what he was saying to them.
7 So again Jesus said to them, ‘Very truly, I tell you, I am the gate for the sheep. 8 All who came before me are thieves and bandits; but the sheep did not listen to them. 9 I am the gate. Whoever enters by me will be saved, and will come in and go out and find pasture. 10 The thief comes only to steal and kill and destroy. I came that they may have life, and have it abundantly.
11 ‘I am the good shepherd. The good shepherd lays down his life for the sheep. 12 The hired hand, who is not the shepherd and does not own the sheep, sees the wolf coming and leaves the sheep and runs away—and the wolf snatches them and scatters them. 13 The hired hand runs away because a hired hand does not care for the sheep. 14 I am the good shepherd. I know my own and my own know me, 15 just as the Father knows me and I know the Father. And I lay down my life for the sheep. 16 I have other sheep that do not belong to this fold. I must bring them also, and they will listen to my voice. So there will be one flock, one shepherd. 17 For this reason the Father loves me, because I lay down my life in order to take it up again. 18 No one takes[a] it from me, but I lay it down of my own accord. I have power to lay it down, and I have power to take it up again. I have received this command from my Father.’
19 Again the Jews were divided because of these words. 20 Many of them were saying, ‘He has a demon and is out of his mind. Why listen to him?’ 21 Others were saying, ‘These are not the words of one who has a demon. Can a demon open the eyes of the blind?’
Jesus Is Rejected by the Jews
22 At that time the festival of the Dedication took place in Jerusalem. It was winter, 23 and Jesus was walking in the temple, in the portico of Solomon. 24 So the Jews gathered around him and said to him, ‘How long will you keep us in suspense? If you are the Messiah,[b] tell us plainly.’ 25 Jesus answered, ‘I have told you, and you do not believe. The works that I do in my Father’s name testify to me; 26 but you do not believe, because you do not belong to my sheep. 27 My sheep hear my voice. I know them, and they follow me. 28 I give them eternal life, and they will never perish. No one will snatch them out of my hand. 29 What my Father has given me is greater than all else, and no one can snatch it out of the Father’s hand.[c] 30 The Father and I are one.’
31 The Jews took up stones again to stone him. 32 Jesus replied, ‘I have shown you many good works from the Father. For which of these are you going to stone me?’ 33 The Jews answered, ‘It is not for a good work that we are going to stone you, but for blasphemy, because you, though only a human being, are making yourself God.’ 34 Jesus answered, ‘Is it not written in your law,[d] “I said, you are gods”? 35 If those to whom the word of God came were called “gods”—and the scripture cannot be annulled— 36 can you say that the one whom the Father has sanctified and sent into the world is blaspheming because I said, “I am God’s Son”? 37 If I am not doing the works of my Father, then do not believe me. 38 But if I do them, even though you do not believe me, believe the works, so that you may know and understand[e] that the Father is in me and I am in the Father.’ 39 Then they tried to arrest him again, but he escaped from their hands.
40 He went away again across the Jordan to the place where John had been baptizing earlier, and he remained there. 41 Many came to him, and they were saying, ‘John performed no sign, but everything that John said about this man was true.’ 42 And many believed in him there.
Footnotes
- John 10:18 Other ancient authorities read has taken
- John 10:24 Or the Christ
- John 10:29 Other ancient authorities read My Father who has given them to me is greater than all, and no one can snatch them out of the Father’s hand
- John 10:34 Other ancient authorities read in the law
- John 10:38 Other ancient authorities lack and understand; others read and believe
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New Revised Standard Version Bible: Anglicised Edition, copyright © 1989, 1995 the Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the United States of America. Used by permission. All rights reserved.