Jesus och den samaritiska kvinnan

När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han vann fler lärjungar och döpte fler än Johannes - men det var inte Jesus själv utan hans lärjungar som döpte - lämnade han Judeen och vände tillbaka till Galileen. Han måste då ta vägen genom Samarien och kom till en samaritisk stad som heter Sykar,[a] nära det jordstycke som Jakob hade gett åt sin son Josef. Där fanns Jakobs brunn. Eftersom Jesus var trött av vandringen, satte han sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen.

Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Ge mig att dricka." Hans lärjungar hade gått in i staden för att köpa mat. Den samaritiska kvinnan sade till honom: "Hur kan du som är jude be mig, en samaritisk kvinna, om något att dricka?" - Judarna umgås inte med samariterna.[b] - 10 Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge mig att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten." 11 Hon sade: "Herre, inte ens en skopa har du, och brunnen är djup. Varifrån får du då det levande vattnet? 12 Inte är väl du förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans boskap?" 13 Jesus svarade henne: "Var och en som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv." 15 Kvinnan sade till honom: "Herre, ge mig det vattnet, så att jag inte blir törstig och behöver gå hit och hämta vatten."

16 Han sade: "Gå och hämta din man och kom hit!" 17 Kvinnan svarade: "Jag har ingen man." Jesus sade: "Du har rätt när du säger att du inte har någon man. 18 Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du sade är sant." 19 Kvinnan sade: "Herre, jag märker att du är en profet. 20 Våra fäder har tillbett på detta berg,[c] och ni säger att den plats där man skall tillbe finns i Jerusalem." 21 Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. 22 Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. 23 Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. 24 Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." 25 Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som kallas Kristus. När han kommer, skall han förkunna allt för oss." 26 Jesus sade till henne: "Det Är Jag,[d] den som talar med dig." 27 Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. 28 Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: 29 "Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias." 30 Då gick de ut ur staden och kom till honom.

31 Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät." 32 Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." 33 Lärjungarna sade till varandra: "Inte kan väl någon ha kommit med mat till honom?" 34 Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. 35 Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. 36 Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. 37 Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."

39 Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: "Han har sagt mig allt vad jag har gjort." 40 När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. 41 Och många fler kom till tro på grund av hans ord, 42 och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare."

Jesus botar en kunglig tjänares son

43 Efter dessa två dagar gick Jesus därifrån till Galileen. 44 Han hade själv vittnat om att en profet inte blir erkänd i sin hemtrakt. 45 När han nu kom till Galileen, tog galileerna emot honom, eftersom de hade sett allt som han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. De hade själva varit där.

46 Så kom han tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kapernaum. 47 När han hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som låg för döden. 48 Jesus sade till honom: "Om ni inte ser tecken och under, tror ni inte." 49 Mannen sade till honom: "Herre, kom ner innan mitt barn dör!" 50 Jesus svarade: "Gå, din son lever." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick. 51 Och medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som sade att hans son levde. 52 Han frågade vid vilken timme han hade blivit bättre. De svarade: "I går vid sjunde timmen lämnade febern honom." 53 Då förstod fadern att det hade hänt just den timme då Jesus hade sagt till honom: "Din son lever." Och han själv och hela hans familj[e] kom till tro. 54 Detta var det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.

Footnotes

  1. Johannes 4:5 Sykar Staden låg i dalen mellan de två bergen Ebal och Gerissim, troligen där byn Askar nu är belägen, nära det nutida Nablus.
  2. Johannes 4:9 samariterna Se not till Luk 10:33.
  3. Johannes 4:20 på detta berg Gerissim.
  4. Johannes 4:26 Är Jag Se not till 8:24.
  5. Johannes 4:53 familj I jämförelse med "familj" i modern tid står ordet ofta i NT för ett vidare begrepp, en hushållsgemenskap som förutom makar och barn kunde omfatta nära släktingar och slavar.

Jesus och den samariska kvinnan

Jesus insåg att fariseerna hade fått höra att han hade fler lärjungar än Johannes och döpte fler – fast det var inte Jesus själv som döpte utan hans lärjungar. Jesus lämnade därför Judeen och återvände till Galileen.

På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien[a] och så kom han till en stad i Samarien som heter Sykar och som ligger nära den mark som Jakob gav sin son Josef. Där ligger också Jakobs brunn och eftersom det var mitt på dagen och Jesus var trött av vandringen, satte han sig vid brunnen.

Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten och Jesus bad henne: ”Ge mig lite att dricka!” Hans lärjungar hade gått in till staden för att köpa mat. Den samariska kvinnan sa: ”Du som är jude, hur kan du be mig, en samarisk kvinna, om vatten?” Judarna brukade nämligen inte ha något gemensamt med samarierna.

10 Jesus svarade: ”Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig om något att dricka, så skulle du ha bett honom och han skulle ha gett dig levande vatten.”

11 ”Men, Herre, du har ju varken rep eller kruka”, sa hon, ”och brunnen är djup. Varifrån ska du få levande vatten? 12 Du är väl inte större än vår förfader Jakob som gav oss den här brunnen och som han själv och hans söner och boskap drack av?”

13 Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger blir aldrig i evighet törstig igen för mitt vatten blir en källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv.”

15 ”Herre”, sa kvinnan, ”ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten!”

16 Men Jesus sa: ”Gå och hämta din man!”

17 ”Jag har ingen man”, svarade kvinnan.

”Du har rätt när du säger att du inte har någon man”, sa Jesus. 18 ”Du har haft fem män och den du har nu är inte din man. Där höll du dig till sanningen.”

19 ”Herre”, sa kvinnan, ”jag ser att du är en profet. 20 Våra förfäder har tillbett på det här berget[b], men ni säger att den plats där man ska tillbe finns i Jerusalem.”

21 Jesus sa till henne: ”Tro mig, kvinna det kommer en tid då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. 22 Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner eftersom räddningen kommer från judarna. 23 Men den tid kommer, ja, den har redan kommit, då sanna tillbedjare tillber Fadern i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare Fadern söker. 24 Gud är Ande och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.”

25 Kvinnan sa: ”Ja, jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus, och när han kommer ska han förklara allt för oss.”

26 Då sa Jesus till henne: ”Det är jag, den som talar till dig.”

27 Just då kom hans lärjungar tillbaka. De blev mycket förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om.

28 Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: 29 ”Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Kan han vara Messias?” 30 Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus.

31 Under tiden ville lärjungarna ge sin Mästare något att äta 32 men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.”

33 Hans lärjungar sa då till varandra: ”Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?”

34 Då sa Jesus: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig. 35 Ni säger att om fyra månader är det dags att skörda. Men jag säger: Se er omkring! Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd. 36 Redan nu får skördearbetaren sin lön. Han skördar frukt till evigt liv så att både den som sår och den som skördar får glädjas tillsammans. 37 För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har arbetat. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda.”

Många samarier kommer till tro

39 Många samarier från den staden kom till tro på honom när de hörde kvinnan vittna: ”Han kunde säga mig allt vad jag har gjort.” 40 Så när samarierna kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem och han stannade där i två dagar. 41 När de då fick höra honom själv tala, var det ännu fler som började tro på honom 42 och de sa till kvinnan: ”Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda världen.”

Jesus botar en kunglig tjänstemans son

43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 44 Han hade själv vittnat om att en profet inte blir respekterad i sin egen hemstad. 45 Men när han nu kom till Galileen, tog galileerna emot honom med öppna armar eftersom de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden och sett vad han gjort där.

46 I Galileen kom han också tillbaka till Kana där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En man i kunglig[c] tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum. 47 När mannen därför fick höra att Jesus hade kommit från Judeen och var i Galileen, gick han till honom och bad honom att följa med till Kafarnaum för att bota hans son som låg döende.

48 Jesus sa: ”Ni tror inte, om ni inte får se tecken och under!”

49 Mannen bad: ”Herre, kom innan mitt barn dör!”

50 Då sa Jesus till honom: ”Gå hem igen! Din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sa och gick. 51 Medan han fortfarande var på väg, möttes han av sina tjänare som meddelade att pojken levde. 52 Han frågade dem då vid vilken tid på dagen pojken hade börjat bli bättre och de svarade: ”Igår eftermiddag vid ettiden försvann febern.” 53 Då förstod fadern att det hade hänt i samma stund som Jesus hade sagt till honom: ”Din son lever.” Och tjänstemannen och alla i hans hus började tro på Jesus.

54 Detta var det andra tecknet Jesus gjorde och han gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.

Footnotes

  1. 4:4 Samarien låg mellan Galileen och Judeen. Invånarna var judar som uppblandats med andra folk. Det rådde fiendskap mellan dem och judarna.
  2. 4:20 Samarierna hade ett eget tempel på berget Gerissim.
  3. 4:46 Mannen arbetade för kung Herodes, som styrde över Galileen och Pereen och var son till den Herodes som regerade då Jesus föddes.

Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;

dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.

Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.

Därvid måste han taga vägen genom Samarien.

Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.

Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.

Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»

Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.

Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.

10 Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»

11 Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»

12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»

13 Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;

14 men den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta, utan det vatten jag giver honom skall bliva i honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv.»

15 Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»

16 Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»

17 Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»

18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.

19 Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.

20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»

21 Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.

22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --

23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.

24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»

25 Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»

26 Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»

27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.

28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:

29 »Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»

30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.

31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»

32 Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»

33 Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»

34 Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»

35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.

36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig.

37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.

38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»

39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.

40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.

41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.

42 Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»

43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.

44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.

45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.

46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.

47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.

48 Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»

49 Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»

50 Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.

51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»

52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»

53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.

54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.