Joel 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Svärmar av gräshoppor
1 Detta budskap kom från Herren till Joel, Petuels son:
2 Lyssna, ni äldste i Israel! Alla i landet ska höra upp! Under hela er livstid, ja, inte ens i ert folks hela historia, har ni hört talas om något sådant som jag nu ska berätta för er.
3 Under de år som kommer ska ni berätta om denna fruktansvärda händelse för era barn och låta generation efter generation få höra om den.
4 Gräshoppor i stora svärmar ska komma över ert land och drabba er i våg efter våg. Om något lämnats kvar efter ett angrepp kommer det att bli uppätet i nästa!
5 Vakna upp och gråt, ni som är druckna, för alla era druvor är förstörda och allt vin är borta.
6 En stor gräshoppsarmé, en fruktansvärd armé med tänder skarpa som lejonens och så stor att ingen kan räkna den utbreder sig över landet.
7 De har förstört mina vingårdar och skalat barken av fikonträden och lämnat stammar och grenar vita och nakna.
8 Gråt och klaga, som en ung flicka när hennes fästman har dött.
9 Nu är det slut med offren, varken spisoffer eller drickoffer bärs längre fram i Herrens tempel. Hör hur Herrens tjänare ropar och klagar!
10 Fälten står tomma. Överallt är det torka, och all skörd slår fel. Säden, vinet och oljan är slut.
11 Jordbrukarna står där skakade och bedrövade, och de som arbetar i vingårdarna gråter. De gråter över att vetet och kornet har dött på fälten.
12 Vingårdarna torkar bort och fikonträden dör. Granatäpplen, äpplen och annan frukt skrumpnar på träden, och all glädje har försvunnit med dem.
Uppmaning till omvändelse
13 Klä er i sorgdräkt, ni präster! Ni Guds tjänare, sätt er framför era altaren och gråt natten igenom!
14 Lys ut en fasta och kalla till möte. Samla de äldste och allt folket i Herrens tempel och gråt och klaga inför er Gud.
15 En fruktansvärd dag av straffdom närmar sig. Förödelse från den Allsmäktige är snart över oss.
16 Maten ska ta slut inför ögonen på oss, och all glädje i Guds tempel upphör.
17 Utsädet ligger förtorkat i jorden. Logar och sädesmagasin står tomma, och säden har förstörts på fälten.
18 Boskapen jämrar sig av hunger. Hjordarna står alldeles lamslagna. Det finns inget bete, och fåren bräker i sin olycka.
19 Herre, hjälp oss! Hettan har förtorkat ängarna och bränt upp alla träd.
20 Till och med de vilda djuren ropar till dig om hjälp. De har inget vatten, för bäckarna är uttorkade och markerna förbrända.
Joel 1
Svenska 1917
1 Detta är HERRENS ord som kom till Joel, Petuels son.
2 Hören detta, I gamle, och lyssnen härtill, I landets alla inbyggare. Har något sådant skett förut i edra dagar eller i edra fäders dagar?
3 Nej, om detta mån I förtälja för edra barn, och edra barn må förtälja därom för sina barn, och deras barn för ett kommande släkte.
4 Vad som blev kvar efter gräsgnagarna, det åto gräshopporna upp; och vad som blev kvar efter gräshopporna, det åto gräsbitarna upp; och vad som blev kvar efter gräsbitarna det åto gräsfrätarna upp.
5 Vaknen upp, I druckne, och gråten; ja, jämren eder, alla I som dricken vin, över att druvsaften är ryckt undan eder mun.
6 Ty ett folk har dragit upp över mitt land, ett mäktigt, ett som ingen kan räkna; det har tänder likasom lejon, och dess kindtänder likna lejoninnors.
7 Mina vinträd har det förött, och mina fikonträd har det brutit ned det har skalat dem nakna och kastat dem undan; vitnade äro deras rankor.
8 Klaga likasom en jungfru som bär sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum
9 Spisoffer och drickoffer äro försvunna ifrån HERRENS hus; prästerna sörja, HERRENS tjänare.
10 Fälten äro förödda, marken ligger sörjande, ty säden är förödd, vinet borttorkat, oljan utsinad.
11 Åkermännen stå med skam, vingårdsmännen jämra sig, över vetet och över kornet; ty skörden på marken är förstörd.
12 Vinträden äro förtorkade och fikonträden försmäkta; granatträden och palmerna och äppelträden och alla andra träd på marken hava torkat bort. Ja, all fröjd har vissnat och flytt ifrån människors barn.
13 Kläden eder i sorgdräkt och klagen, I präster; jämren eder, I som tjänen vid altaret; gån in och sitten i sorgdräkt natten igenom, I min Guds tjänare, eftersom eder Gud hus måste sakna spisoffer och drickoffer
14 Pålysen en helig fasta, lysen ut en högtidsförsamling; församlen de gamla, ja, alla landets inbyggare, till HERRENS, eder Guds, hus; och ropen så till HERREN.
15 Ve oss, vilken dag! ty HERRENS dag är nära, och såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
16 Har icke vår bärgning blivit förstörd mitt för våra ögon? har icke glädje och fröjd försvunnit ifrån var Guds hus?
17 Utsädet ligger förtorkat under mullen, förrådshusen stå öde, ladorna få förfalla, ty säden är borttorkad.
18 Huru stönar icke boskapen! Huru ängslas ej fäkreaturens hjordar! De finna ju intet bete. Ja, också fårhjordarna få lida under skulden.
19 Till dig, HERRE, ropar jag, nu då en eld har förtärt betesmarkerna i öknen och en eldslåga har förbränt alla träd på marken.
20 Ja, också markens djur ropa med trängtan till dig, eftersom vattenbäckarna äro uttorkade och betesmarkerna i öknen äro förtärda av eld.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica