Job 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Job svarar Bildad
9 Då svarade Job:
2 Visst vet jag allt detta.
Men hur kan en människa vara rättfärdig i Guds ögon?
3 Om hon vill gå till rätta med honom,
kan hon då svara ens en gång av tusen?
4 Han är vis och mäktig,
och vem har oskadd trotsat honom?
5 Han flyttar bergen
utan att de vet om det
och störtar omkull dem i sin vrede.
6 Han skakar jorden
så att den vacklar från sin plats
och får dess grundvalar att skälva.
7 Han kan befalla solen att inte gå upp,
och han kan försegla stjärnorna.
8 Det är bara han som kan spänna ut himlarna
och gå fram över havens vågor.
9 Han har skapat Stora Björn, Orion,
Sjustjärnorna och söderns stjärnbilder.[a]
10 Han gör ofattbara ting,
alltför många under för att de ska kunna räknas.
11 Han far förbi mig,
men jag ser honom inte.
Han drar fram,
men jag märker det inte.
12 Han griper sitt byte,
men vem kan hindra honom?
Vem vågar fråga honom:
”Vad är det du gör?”
13 Gud håller inte tillbaka sin vrede.
Rahavs[b] följe måste böja sig för honom.
14 Och hur skulle jag kunna svara honom,
finna ord för att resonera med honom?
15 Även om jag var rättfärdig,
skulle jag inte kunna svara.
Jag skulle bara be honom, min domare, om nåd.
16 Och även om han skulle svara när jag ropar,
skulle jag inte tro att han ville lyssna på mig.
17 Han krossar mig i en storm
och förökar mitt lidande utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan
utan fyller mig med bedrövelse.
19 Om det gäller kraft är han den starkaste,
och om det gäller rättvisa,
vem törs då ifrågasätta honom?
20 Även om jag vore oskyldig,
skulle min mun döma mig.
Även om jag vore klanderfri,
skulle den förklara mig skyldig.
21 Jag är oskyldig
men bryr mig inte om mig själv,
jag vill inte leva längre.
22 Det gör detsamma,
och därför säger jag:
”Han förgör både den oskyldige och skyldige.”
23 När en olycka bringar plötslig död,
hånar han de oskyldigas förtvivlan.
24 När ett land faller i de ogudaktigas händer
förblindar han dess domare.
Om det inte är han, vem är det då?
25 Mina dagar rinner undan snabbare än en löpare,
de flyr bort utan att jag ser en glimt av glädje.
26 De försvinner snabbt som vassbåtar,
som örnen i dykningen efter byte.
27 Om jag tänkte:
”Jag ska glömma min klagan,
sluta upp med min sorg och vara glad”,
28 skulle jag ändå frukta för alla mina lidanden.
För jag vet att du inte vill betrakta mig som oskyldig.
29 Jag anses ändå som skyldig.
Så vad tjänar det till att försöka?
30 Även om jag tvättade mig i snö
och gjorde mina händer rena med lut,
31 skulle du ändå sänka mig ner i dyn,
så att till och med mina kläder skulle avsky mig.
32 Han är inte en människa som jag,
så att jag kan svara honom,
och vi kunde mötas i domstol.
33 Det finns ingen skiljeman,
inte någon medlare,
som har makt över oss båda.
34 Om jag ändå kunde slippa rappen av hans käpp,
så att skräcken för honom inte mer skulle förfära mig.
35 Då skulle jag kunna tala utan fruktan,
men nu är det inte så med mig.[c]
Footnotes
- 9:9 Stjärnbilderna kan inte identifieras med full säkerhet.
- 9:13 Rahav tänktes i den dåtida kulturen vara ett havsodjur, likt Leviatan (se 3:8; 40:20—41:25) och Tannin (Jes 27:1) som man föreställde sig bo i havsdjupet och som i grannfolkens mytologi var gudsfientliga makter. Se även fotnoten i Jes 51:9.
- 9:35 Grundtextens innebörd i den senare delen av versen är osäker.
Job 9
Svenska Folkbibeln
Jobs svar på Bildads första tal
9 Då tog Job till orda och sade:
2 Jag vet mycket väl att det är så.
Hur kan en människa stå rättfärdig inför Gud?
3 Om hon vill gå till rätta med honom,
kan hon inte ge svar på en sak bland tusen.
4 Hans hjärta är vist, hans kraft är väldig,
vem har trotsat honom och ändå undkommit?
5 Han som flyttar berg utan att någon vet det,
och omstörtar dem i sin vrede,
6 han som får jorden att vackla från sin plats
och dess pelare att bäva,
7 han som befaller solen att inte gå upp
och förseglar stjärnorna,
8 han som ensam spänner ut himlarna
och skrider fram över havets rygg,
9 han som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna
och söderns stjärnbilder,
10 han som gör stora och outgrundliga ting,
under som ingen kan räkna.
11 Se, han går förbi mig utan att jag ser honom,
han drar vidare utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov, vem kan hindra honom?
Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
13 Gud håller ej tillbaka sin vrede.
För honom måste Rahabs[a] följe böja sig.
14 Hur skulle jag kunna svara honom,
välja ut ord inför honom?
15 Om jag än har rätt kan jag inte svara,
endast be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,
så tror jag inte att han lyssnar till min röst.
17 Ty med storm straffar han mig
och slår mig med sår på sår utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan,
utan mättar mig med bedrövelser.
19 Gäller det styrka?
Se, han är stark!
Gäller det vad som är rätt?
Vem vill ställa mig till svars?
20 Om jag hade rätt skulle ändå min mun fälla mig,
om jag vore oskyldig skulle han finna mig falsk.
21 Jag är oskyldig!
Jag vill inte veta av mig själv,
jag är trött på att leva.
22 Det går på ett ut, därför säger jag:
Både den oskyldige och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,
föraktar han de oskyldigas förtvivlan.
24 Jorden är given i de ogudaktigas hand.
Han binder för ögonen på dess domare,
om det inte är han, vem är det då?
25 Mina dagar rusar i väg snabbare än en löpare,
de flyr bort utan att ha sett någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,
lik en örn som störtar ner mot sitt byte.
27 Om jag än säger: Jag skall glömma mitt bekymmer,
låta sorgen fara och vara glad,
28 så bävar jag dock för alla mina kval,
ty jag vet att du inte skall döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,
varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 Om jag än tvättar mig med snö
och renar mina händer med lut,
31 skall du ändå sänka mig ner i pölen
och mina kläder skall avsky mig.
32 Ty han är ej en människa som jag,
så att jag kan svara honom:
"Vi går tillsammans till rätten."
33 Det finns ingen som kan döma mellan oss
och lägga sin hand på oss båda.
34 Må han ta bort sitt ris från mig,
så att skräcken för honom inte förfärar mig.
35 Då skall jag tala utan att frukta för honom.
Men så har jag det inte.
Footnotes
- Job 9:13 Rahab betyder "övermod", "trotsighet".
Job 9
American Standard Version
9 Then Job answered and said,
2 Of a truth I know that it is so:
[a]But how can man be just [b]with God?
3 [c]If he be pleased to contend with him,
He cannot answer him one of a thousand.
4 He is wise in heart, and mighty in strength:
Who hath hardened himself against him, and prospered?—
5 Him that removeth the mountains, and they know it not,
When he overturneth them in his anger;
6 That shaketh the earth out of its place,
And the pillars thereof tremble;
7 That commandeth the sun, and it riseth not,
And sealeth up the stars;
8 That alone stretcheth out the heavens,
And treadeth upon the [d]waves of the sea;
9 That maketh the Bear, Orion, and the Pleiades,
And the chambers of the south;
10 That doeth great things past finding out,
Yea, marvellous things without number.
11 Lo, he goeth by me, and I see him not:
He passeth on also, but I perceive him not.
12 Behold, he seizeth the prey, who can [e]hinder him?
Who will say unto him, What doest thou?
13 God will not withdraw his anger;
The helpers of [f]Rahab [g]do stoop under him.
14 How much less shall I answer him,
And choose out my words to reason with him?
15 Whom, though I were righteous, yet would I not answer;
I would make supplication to my judge.
16 If I had called, and he had answered me,
Yet would I not believe that he hearkened unto my voice.
17 [h]For he breaketh me with a tempest,
And multiplieth my wounds without cause.
18 He will not suffer me to take my breath,
But filleth me with bitterness.
19 If we speak of strength, [i]lo, he is mighty!
And if of justice, Who, saith he, will summon me?
20 Though I be righteous, mine own mouth shall condemn me:
Though I be perfect, [j]it shall prove me perverse.
21 [k]I am perfect; I regard not myself;
I despise my life.
22 It is all one; therefore I say,
He destroyeth the perfect and the wicked.
23 If the scourge slay suddenly,
He will mock at the [l]trial of the innocent.
24 The earth is given into the hand of the wicked;
He covereth the faces of the judges thereof:
If it be not he, who then is it?
25 Now my days are swifter than a [m]post:
They flee away, they see no good.
26 They are passed away as the [n]swift ships;
As the eagle that swoopeth on the prey.
27 If I say, I will forget my complaint,
I will put off my sad countenance, and [o]be of good cheer;
28 I am afraid of all my sorrows,
I know that thou wilt not hold me innocent.
29 I shall be condemned;
Why then do I labor in vain?
30 If I wash myself [p]with snow water,
And [q]make my hands never so clean;
31 Yet wilt thou plunge me in the ditch,
And mine own clothes shall abhor me.
32 For he is not a man, as I am, that I should answer him,
That we should come together in judgment.
33 There is no umpire betwixt us,
That might lay his hand upon us both.
34 Let him take his rod away from me,
And let not his terror make me afraid:
35 Then would I speak, and not fear him;
For I am not so in myself.
Footnotes
- Job 9:2 Or, For
- Job 9:2 Or, before
- Job 9:3 Or, If one should desire . . . He could not etc.
- Job 9:8 Hebrew high places.
- Job 9:12 Or, turn him back
- Job 9:13 Or, arrogancy. See Isa. 30:7.
- Job 9:13 Or, did
- Job 9:17 Hebrew He who.
- Job 9:19 Or, Lo, here am I, saith he; And if of judgement, Who etc.
- Job 9:20 Or, he
- Job 9:21 Or, Though I be perfect, I will not regard etc.
- Job 9:23 Or, calamity
- Job 9:25 Or, runner
- Job 9:26 Hebrew ships of reed.
- Job 9:27 Hebrew brighten up.
- Job 9:30 Another reading is, with snow.
- Job 9:30 Hebrew cleanse my hands with lye.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Public Domain (Why are modern Bible translations copyrighted?)