Font Size
Job 9
Svenska Folkbibeln 2015
Job 9
Svenska Folkbibeln 2015
Jobs svar på Bildads första tal
9 Då tog Job till orda och sade:
2 (A) Jag vet mycket väl att det är så.
Hur kan en människa
stå rättfärdig inför Gud?
3 Om hon vill gå till rätta med honom,
kan hon inte ge svar på en sak
bland tusen.
4 Hans hjärta är vist,
hans kraft är väldig,
vem har trotsat honom
och kommit undan?
5 Han flyttar berg
utan att någon vet det
och omstörtar dem i sin vrede,
6 (B) han får jorden att vackla
från sin plats
och dess pelare att bäva,
7 han befaller solen att inte gå upp
och förseglar stjärnorna,
8 (C) han ensam spänner ut himlarna
och skrider fram över havets rygg,
9 (D) han har gjort Stora Björn[a] och Orion,
Sjustjärnorna
och söderns stjärnbilder,
10 (E) han gör stora och ofattbara ting,
under som ingen kan räkna.
11 Se, han går förbi mig
utan att jag ser honom,
han drar vidare
utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov,
vem kan hindra honom?
Vem kan säga till honom:
”Vad gör du?”
13 (F) Gud håller inte tillbaka sin vrede.
För honom måste
Rahabs[b] följe böja sig.
14 (G) Hur skulle jag kunna svara honom,
välja ut ord inför honom?
15 Även om jag har rätt
kan jag inte svara,
bara be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,
så tror jag inte att han lyssnar
till min röst,
17 (H) för han straffar mig med storm
och slår mig med sår på sår
utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan
utan mättar mig med bedrövelser.
19 Gäller det styrka? Se, han är stark!
Gäller det vad som är rätt?
Vem vill ställa mig till svars[c]?
20 Om jag hade rätt
skulle ändå min mun fälla mig,
om jag vore oskyldig
skulle han finna mig falsk.
21 (I) Jag är oskyldig!
Jag vill inte veta av mig själv,
jag är trött på att leva.
22 (J) Det går på ett ut, därför säger jag:
Både den oskyldige
och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,
föraktar han de oskyldigas
förtvivlan.
24 Jorden är given i de gudlösas hand.
Han binder för ögonen
på dess domare.
Om det inte är han, vem är det då?
25 (K) Mina dagar rusar i väg
snabbare än en löpare,
de flyr bort utan att ha sett
någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,
som en örn som störtar
mot sitt byte.
27 Om jag säger:
Jag ska glömma mitt bekymmer,
släppa min sorgsna min
och vara glad,
28 så bävar jag ändå för alla mina kval,
för jag vet att du inte
ska döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,
varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 (L) Även om jag tvättar mig med snö[d]
och renar mina händer med lut,
31 ska du ändå sänka ner mig i pölen
och mina kläder ska avsky mig.
32 (M) Han är inte en människa som jag,
så att jag kan svara honom:
”Vi går tillsammans till rätten.”
33 Det finns ingen som kan
döma mellan oss
och lägga sin hand på oss båda.
34 (N) Må han ta bort sitt ris från mig
så att skräcken för honom
inte förfärar mig.
35 Då ska jag tala
utan att vara rädd för honom.
Men så har jag det inte.
Footnotes
- 9:9 Stora Björn Stjärnbilden med Karlavagnen. Annan översättning: ”Lejonet”.
- 9:13 Rahab Hebr. för ”övermod”, ”trotsighet”. Används även om Egypten (jfr Ps 87:4, Jes 30:7).
- 9:19 ställa mig till svars Andra handskrifter (Septuaginta): ”ställa honom till svars”.
- 9:30 snö Kan möjligen syfta på såpnejlikor, ett forntida tvättmedel.
Job 9
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job 9
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job svarar Bildad
9 Då svarade Job:
2 Visst vet jag allt detta. Det är inga nyheter du kommer med. Men hur kan en människa vara verkligt god i Guds ögon?
3 Om Gud bestämmer sig för att gå till rätta med en människa, kan hon då svara ens en gång av tusen på de frågor han ställer?
4 För Gud är ju vis och mäktig, och vem har lyckats mäta sig med honom?
5 Han flyttar bergen och störtar omkull dem i sin vrede.
6 Han skakar jorden i dess grundvalar.
7 Solen går inte upp, och stjärnorna lyser inte, om han befaller så!
8 Det är bara han som kan spänna ut himlavalvet och stolt gå fram över havens vågor.
9 Han har skapat Karlavagnen, Orion, Plejaderna och södra Djurkretsen.
10 Han gör otroliga under, alltför många för att man ska kunna räkna dem.
11 Han far osynlig förbi. Han drar fram, men jag ser honom inte.
12 Vem kan hindra honom, när han sänder död för att rycka bort en människa? Vem vågar fråga honom: 'Vad är det du gör?'
13 Guds vrede avtar inte. Människans stolthet måste böja sig för honom.
14 Och vem är jag, som skulle försöka gå till rätta med den Allsmäktige Guden eller ens resonera med honom?
15 Även om jag var syndfri, skulle jag inte säga ett ord. Jag skulle bara be honom, min domare, om nåd.
16 Och även om mina böner blev besvarade, skulle jag knappast våga tro att han hade hört mitt rop.
17 Han kan krossa mig i en storm och föröka mitt lidande utan orsak.
18 Han låter mig inte andas ut, utan han fyller mig med sorg och bitterhet.
19 Om det gäller kraft är han den starkaste, och om det gäller rättvisa, vem törs då ifrågasätta hans dom?
20 Till och med om jag vore fullkomligt oskyldig, skulle min mun förråda mig.
21 Även om jag är helt utan skuld, föraktar jag mig själv.
22 Oskyldig eller ej, det gör precis detsamma inför honom, för han förgör dem båda.
23 Han hånar den oskyldige när han drabbas av olycka.
24 När ett land faller i de ogudaktigas händer förblindar han dess domare. Om det inte är han som gör det, vem är det då?
25 Mitt liv rinner undan utan en dag av glädje.
26 Mina år försvinner snabbt som lätta båtar nerför floden och som örnen i dykningen efter byte.
27 Om jag beslutade mig för att glömma min klagan mot Gud, att sluta upp med min sorg och vara glad,
28 så skulle han ändå drabba mig. För jag vet att han inte vill anse mig som oskyldig
29 utan kommer att döma mig. Så vad tjänar det till att försöka?
30 Även om jag tvättade mig i det renaste vatten och gjorde mina händer rena med lut,
31 skulle han ändå sänka mig ner i dy och lera, så att till och med mina kläder skulle avsky mig.
32-33 Jag kan inte försvara mig, för han är inte en människa som jag. I så fall skulle vi kunna mötas i domstol, men det finns ingen skiljeman, inte någon mellanhand eller medlare, som har makt över oss båda.
34 Tänk om jag kunde slippa rappen av din käpp, så att jag inte längre behövde leva i skräck.
35 Då skulle jag kunna tala utan fruktan och frimodigt hävda att jag är oskyldig.
Job 9
New International Version
Job 9
New International Version
Job
9 Then Job replied:
2 “Indeed, I know that this is true.
But how can mere mortals prove their innocence before God?(A)
3 Though they wished to dispute with him,(B)
they could not answer him one time out of a thousand.(C)
4 His wisdom(D) is profound, his power is vast.(E)
Who has resisted(F) him and come out unscathed?(G)
5 He moves mountains(H) without their knowing it
and overturns them in his anger.(I)
6 He shakes the earth(J) from its place
and makes its pillars tremble.(K)
7 He speaks to the sun and it does not shine;(L)
he seals off the light of the stars.(M)
8 He alone stretches out the heavens(N)
and treads on the waves of the sea.(O)
9 He is the Maker(P) of the Bear[a] and Orion,
the Pleiades and the constellations of the south.(Q)
10 He performs wonders(R) that cannot be fathomed,
miracles that cannot be counted.(S)
11 When he passes me, I cannot see him;
when he goes by, I cannot perceive him.(T)
12 If he snatches away, who can stop him?(U)
Who can say to him, ‘What are you doing?’(V)
13 God does not restrain his anger;(W)
even the cohorts of Rahab(X) cowered at his feet.
14 “How then can I dispute with him?
How can I find words to argue with him?(Y)
15 Though I were innocent, I could not answer him;(Z)
I could only plead(AA) with my Judge(AB) for mercy.(AC)
16 Even if I summoned him and he responded,
I do not believe he would give me a hearing.(AD)
17 He would crush me(AE) with a storm(AF)
and multiply(AG) my wounds for no reason.(AH)
18 He would not let me catch my breath
but would overwhelm me with misery.(AI)
19 If it is a matter of strength, he is mighty!(AJ)
And if it is a matter of justice, who can challenge him[b]?(AK)
20 Even if I were innocent, my mouth would condemn me;
if I were blameless, it would pronounce me guilty.(AL)
21 “Although I am blameless,(AM)
I have no concern for myself;(AN)
I despise my own life.(AO)
22 It is all the same; that is why I say,
‘He destroys both the blameless and the wicked.’(AP)
23 When a scourge(AQ) brings sudden death,
he mocks the despair of the innocent.(AR)
24 When a land falls into the hands of the wicked,(AS)
he blindfolds its judges.(AT)
If it is not he, then who is it?(AU)
25 “My days are swifter than a runner;(AV)
they fly away without a glimpse of joy.(AW)
26 They skim past(AX) like boats of papyrus,(AY)
like eagles swooping down on their prey.(AZ)
27 If I say, ‘I will forget my complaint,(BA)
I will change my expression, and smile,’
28 I still dread(BB) all my sufferings,
for I know you will not hold me innocent.(BC)
29 Since I am already found guilty,
why should I struggle in vain?(BD)
30 Even if I washed myself with soap(BE)
and my hands(BF) with cleansing powder,(BG)
31 you would plunge me into a slime pit(BH)
so that even my clothes would detest me.(BI)
32 “He is not a mere mortal(BJ) like me that I might answer him,(BK)
that we might confront each other in court.(BL)
33 If only there were someone to mediate between us,(BM)
someone to bring us together,(BN)
34 someone to remove God’s rod from me,(BO)
so that his terror would frighten me no more.(BP)
35 Then I would speak up without fear of him,(BQ)
but as it now stands with me, I cannot.(BR)
Job 9
King James Version
Job 9
King James Version
9 Then Job answered and said,
2 I know it is so of a truth: but how should man be just with God?
3 If he will contend with him, he cannot answer him one of a thousand.
4 He is wise in heart, and mighty in strength: who hath hardened himself against him, and hath prospered?
5 Which removeth the mountains, and they know not: which overturneth them in his anger.
6 Which shaketh the earth out of her place, and the pillars thereof tremble.
7 Which commandeth the sun, and it riseth not; and sealeth up the stars.
8 Which alone spreadeth out the heavens, and treadeth upon the waves of the sea.
9 Which maketh Arcturus, Orion, and Pleiades, and the chambers of the south.
10 Which doeth great things past finding out; yea, and wonders without number.
11 Lo, he goeth by me, and I see him not: he passeth on also, but I perceive him not.
12 Behold, he taketh away, who can hinder him? who will say unto him, What doest thou?
13 If God will not withdraw his anger, the proud helpers do stoop under him.
14 How much less shall I answer him, and choose out my words to reason with him?
15 Whom, though I were righteous, yet would I not answer, but I would make supplication to my judge.
16 If I had called, and he had answered me; yet would I not believe that he had hearkened unto my voice.
17 For he breaketh me with a tempest, and multiplieth my wounds without cause.
18 He will not suffer me to take my breath, but filleth me with bitterness.
19 If I speak of strength, lo, he is strong: and if of judgment, who shall set me a time to plead?
20 If I justify myself, mine own mouth shall condemn me: if I say, I am perfect, it shall also prove me perverse.
21 Though I were perfect, yet would I not know my soul: I would despise my life.
22 This is one thing, therefore I said it, He destroyeth the perfect and the wicked.
23 If the scourge slay suddenly, he will laugh at the trial of the innocent.
24 The earth is given into the hand of the wicked: he covereth the faces of the judges thereof; if not, where, and who is he?
25 Now my days are swifter than a post: they flee away, they see no good.
26 They are passed away as the swift ships: as the eagle that hasteth to the prey.
27 If I say, I will forget my complaint, I will leave off my heaviness, and comfort myself:
28 I am afraid of all my sorrows, I know that thou wilt not hold me innocent.
29 If I be wicked, why then labour I in vain?
30 If I wash myself with snow water, and make my hands never so clean;
31 Yet shalt thou plunge me in the ditch, and mine own clothes shall abhor me.
32 For he is not a man, as I am, that I should answer him, and we should come together in judgment.
33 Neither is there any daysman betwixt us, that might lay his hand upon us both.
34 Let him take his rod away from me, and let not his fear terrify me:
35 Then would I speak, and not fear him; but it is not so with me.
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.