Job 9
Svenska Folkbibeln 2015
Jobs svar på Bildads första tal
9 Då tog Job till orda och sade:
2 (A) Jag vet mycket väl att det är så.
Hur kan en människa
stå rättfärdig inför Gud?
3 Om hon vill gå till rätta med honom,
kan hon inte ge svar på en sak
bland tusen.
4 Hans hjärta är vist,
hans kraft är väldig,
vem har trotsat honom
och kommit undan?
5 Han flyttar berg
utan att någon vet det
och omstörtar dem i sin vrede,
6 (B) han får jorden att vackla
från sin plats
och dess pelare att bäva,
7 han befaller solen att inte gå upp
och förseglar stjärnorna,
8 (C) han ensam spänner ut himlarna
och skrider fram över havets rygg,
9 (D) han har gjort Stora Björn[a] och Orion,
Sjustjärnorna
och söderns stjärnbilder,
10 (E) han gör stora och ofattbara ting,
under som ingen kan räkna.
11 Se, han går förbi mig
utan att jag ser honom,
han drar vidare
utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov,
vem kan hindra honom?
Vem kan säga till honom:
”Vad gör du?”
13 (F) Gud håller inte tillbaka sin vrede.
För honom måste
Rahabs[b] följe böja sig.
14 (G) Hur skulle jag kunna svara honom,
välja ut ord inför honom?
15 Även om jag har rätt
kan jag inte svara,
bara be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,
så tror jag inte att han lyssnar
till min röst,
17 (H) för han straffar mig med storm
och slår mig med sår på sår
utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan
utan mättar mig med bedrövelser.
19 Gäller det styrka? Se, han är stark!
Gäller det vad som är rätt?
Vem vill ställa mig till svars[c]?
20 Om jag hade rätt
skulle ändå min mun fälla mig,
om jag vore oskyldig
skulle han finna mig falsk.
21 (I) Jag är oskyldig!
Jag vill inte veta av mig själv,
jag är trött på att leva.
22 (J) Det går på ett ut, därför säger jag:
Både den oskyldige
och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,
föraktar han de oskyldigas
förtvivlan.
24 Jorden är given i de gudlösas hand.
Han binder för ögonen
på dess domare.
Om det inte är han, vem är det då?
25 (K) Mina dagar rusar i väg
snabbare än en löpare,
de flyr bort utan att ha sett
någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,
som en örn som störtar
mot sitt byte.
27 Om jag säger:
Jag ska glömma mitt bekymmer,
släppa min sorgsna min
och vara glad,
28 så bävar jag ändå för alla mina kval,
för jag vet att du inte
ska döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,
varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 (L) Även om jag tvättar mig med snö[d]
och renar mina händer med lut,
31 ska du ändå sänka ner mig i pölen
och mina kläder ska avsky mig.
32 (M) Han är inte en människa som jag,
så att jag kan svara honom:
”Vi går tillsammans till rätten.”
33 Det finns ingen som kan
döma mellan oss
och lägga sin hand på oss båda.
34 (N) Må han ta bort sitt ris från mig
så att skräcken för honom
inte förfärar mig.
35 Då ska jag tala
utan att vara rädd för honom.
Men så har jag det inte.
Footnotes
- 9:9 Stora Björn Stjärnbilden med Karlavagnen. Annan översättning: ”Lejonet”.
- 9:13 Rahab Hebr. för ”övermod”, ”trotsighet”. Används även om Egypten (jfr Ps 87:4, Jes 30:7).
- 9:19 ställa mig till svars Andra handskrifter (Septuaginta): ”ställa honom till svars”.
- 9:30 snö Kan möjligen syfta på såpnejlikor, ett forntida tvättmedel.
Job 9
Svenska Folkbibeln
Jobs svar på Bildads första tal
9 Då tog Job till orda och sade:
2 Jag vet mycket väl att det är så.
Hur kan en människa stå rättfärdig inför Gud?
3 Om hon vill gå till rätta med honom,
kan hon inte ge svar på en sak bland tusen.
4 Hans hjärta är vist, hans kraft är väldig,
vem har trotsat honom och ändå undkommit?
5 Han som flyttar berg utan att någon vet det,
och omstörtar dem i sin vrede,
6 han som får jorden att vackla från sin plats
och dess pelare att bäva,
7 han som befaller solen att inte gå upp
och förseglar stjärnorna,
8 han som ensam spänner ut himlarna
och skrider fram över havets rygg,
9 han som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna
och söderns stjärnbilder,
10 han som gör stora och outgrundliga ting,
under som ingen kan räkna.
11 Se, han går förbi mig utan att jag ser honom,
han drar vidare utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov, vem kan hindra honom?
Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
13 Gud håller ej tillbaka sin vrede.
För honom måste Rahabs[a] följe böja sig.
14 Hur skulle jag kunna svara honom,
välja ut ord inför honom?
15 Om jag än har rätt kan jag inte svara,
endast be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,
så tror jag inte att han lyssnar till min röst.
17 Ty med storm straffar han mig
och slår mig med sår på sår utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan,
utan mättar mig med bedrövelser.
19 Gäller det styrka?
Se, han är stark!
Gäller det vad som är rätt?
Vem vill ställa mig till svars?
20 Om jag hade rätt skulle ändå min mun fälla mig,
om jag vore oskyldig skulle han finna mig falsk.
21 Jag är oskyldig!
Jag vill inte veta av mig själv,
jag är trött på att leva.
22 Det går på ett ut, därför säger jag:
Både den oskyldige och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,
föraktar han de oskyldigas förtvivlan.
24 Jorden är given i de ogudaktigas hand.
Han binder för ögonen på dess domare,
om det inte är han, vem är det då?
25 Mina dagar rusar i väg snabbare än en löpare,
de flyr bort utan att ha sett någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,
lik en örn som störtar ner mot sitt byte.
27 Om jag än säger: Jag skall glömma mitt bekymmer,
låta sorgen fara och vara glad,
28 så bävar jag dock för alla mina kval,
ty jag vet att du inte skall döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,
varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 Om jag än tvättar mig med snö
och renar mina händer med lut,
31 skall du ändå sänka mig ner i pölen
och mina kläder skall avsky mig.
32 Ty han är ej en människa som jag,
så att jag kan svara honom:
"Vi går tillsammans till rätten."
33 Det finns ingen som kan döma mellan oss
och lägga sin hand på oss båda.
34 Må han ta bort sitt ris från mig,
så att skräcken för honom inte förfärar mig.
35 Då skall jag tala utan att frukta för honom.
Men så har jag det inte.
Footnotes
- Job 9:13 Rahab betyder "övermod", "trotsighet".
Job 9
English Standard Version
Job Replies: There Is No Arbiter
9 Then Job answered and said:
2 “Truly I know that it is so:
But how can a man be (A)in the right before God?
3 If one wished to (B)contend with him,
one could not answer him once in a thousand times.
4 He is (C)wise in heart and mighty in strength—
who has (D)hardened himself against him, and succeeded?—
5 he who removes mountains, and they know it not,
when he overturns them in his anger,
6 who (E)shakes the earth out of its place,
and (F)its pillars tremble;
7 who commands the sun, and it does not rise;
who seals up the stars;
8 who alone (G)stretched out the heavens
and trampled the waves of the sea;
9 who (H)made (I)the Bear and (J)Orion,
the Pleiades (K)and the chambers of the south;
10 who does (L)great things beyond searching out,
and marvelous things beyond number.
11 Behold, he passes by me, and I (M)see him not;
he moves on, but I do not perceive him.
12 Behold, he snatches away; (N)who can turn him back?
(O)Who will say to him, ‘What are you doing?’
13 “God will not turn back his anger;
beneath him bowed the helpers of (P)Rahab.
14 (Q)How then can I (R)answer him,
choosing my words with him?
15 (S)Though I am in the right, I cannot answer him;
I must (T)appeal for mercy to my accuser.[a]
16 If I summoned him and he answered me,
I would not believe that he was listening to my voice.
17 For he crushes me with a tempest
and multiplies my wounds (U)without cause;
18 he will not let me get my breath,
but fills me with bitterness.
19 If it is a contest of (V)strength, behold, he is mighty!
If it is a matter of justice, who can (W)summon him?[b]
20 Though I am in the right, (X)my own mouth would condemn me;
though I am blameless, he would prove me perverse.
21 I am (Y)blameless; I regard not myself;
I (Z)loathe my life.
22 It is all one; therefore I say,
‘He (AA)destroys both the blameless and the wicked.’
23 When (AB)disaster brings sudden death,
he mocks at the calamity[c] of the innocent.
24 (AC)The earth is given into the hand of the wicked;
he (AD)covers the faces of its judges—
(AE)if it is not he, who then is it?
25 “My (AF)days are swifter than (AG)a runner;
they flee away; they see no good.
26 They go by like (AH)skiffs of reed,
like (AI)an eagle swooping on the prey.
27 If I say, (AJ)‘I will forget my complaint,
I will put off my sad face, and (AK)be of good cheer,’
28 I become (AL)afraid of all my suffering,
for I know you will not (AM)hold me innocent.
29 I shall be (AN)condemned;
why then do I labor in vain?
30 If I wash myself with snow
and (AO)cleanse my hands with lye,
31 yet you will plunge me into a pit,
and my own clothes will (AP)abhor me.
32 For he is not a man, as I am, that I might answer him,
that we should (AQ)come to trial together.
33 (AR)There is no[d] arbiter between us,
who might lay his hand on us both.
34 (AS)Let him take his (AT)rod away from me,
and let (AU)not dread of him terrify me.
35 Then I would speak without fear of him,
for I am not so in myself.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
